Lappland. Invigningen av Gällivare-Lofotenbanan 14/7. 2001-03-07 PS. Riksgränsbanan, järnvägen Gällivare-Riksgränsen, en del av Malmbanan. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=293729
Från 299 kr
Första provtåget, S&NJ 2, Luleå - Gammelstad. Riksgränsbanan. Från vänster: Konsul Sundström, Doktor Björkman, Överste Oxehuvud, Rektor Fredholm, Borgmästare Hedström, Ingenjör Millet, Ingenjör Mann, Ingenjör Broxup
Från Riksgränsbanans byggnation: Banans invigning den 14 juli 1903 med Riksgränsens station. Kung Oscar II, kronpins Gustaf, prins Carl och prinsessan Ingeborg.
Byggen av Riksgränsbanan. Rallare poserar i grusgrop där nuvarande Abisko turistbyrå ligger. Allt arbete gjordes på den tiden för hand. Arbetet pågick under perioden 1898-1902 under mycket svåra förhållanden.
Porträtt av rallarna. Malmbanans byggande, strax söder om Riksgränsen. Text på bilden - Gropare-lag vid Riksgränsbanans byggande år 1901 vid Pessinajokk strax söder om Riksgränsen. Troligen SJ Kd 393 som syns på bilden.
Från Riksgränsbanans bygge. Ingenjör Winbladhs bostad efter järnvägslinjen Gellivare - Porjus. Köket ute under bar himmel. Obs "norskspisen" och diskbänken. Kocken är Ivar Kurack, "en lappojke som skötte sig bra".
Från Riksgränsbanans bygge: "Duvan" med "benen" i vädret vid 46:an (mellan Bergfors och Torneträsk) 10 meter utför gruvvall???????. Efter att ha satts på "rätt köl" gick den för egen maskin ned till Boden för att repareras.
Från Riksgränsbanans byggnation på sträckan Gällivare-Porjus. Bilden visar hur allt material måste bäras fram på den s.k. materialvägen långt framför rälstippen (den punkt dit rälsläggningen fortskridit på en järnvägslinje som befinner sig under byggnad).
Från Riksgränsbanans byggnation: Riksgränsens station, dekorerad med svenska och norska flaggorna i topp vid invigningen den 14 juli 1903. Invigningståget med kung Oscar lämnar stationen för att fortsätta till Narvik.
Från Riksgränsbanans bygge. Rälsläggarlag på vid Luossavaara, som samhället Kiruna då kallades. Dit hade banan hunnit i juni 1900. I bakgrunden fjället Kirunavaara med ännu av sprängskotten oförändrad kontur. Högsta toppen, "Statsrådet", sprängdes bort fem år senare.
Stenbackens station under ångdriftens tid 1903 på linjen Kiruna-.Riksgränsbanan. Statens Järnvägar, SJ Lok Ma 653. Tillverkad 1902 och slopad 1926. Max hastighet 45 km/h. Tillverkade Nohab, Trollhättan 1902. Möte mellan ett lastat och ett tomt malmtåg. Tågpersonalen och stinsen mend familj poserar för fotografen. Banan öppnad 1903. Banan elektrifierades 1915. Stationshuset byggd 1902 och sålt 1998.
Från Riksgränsbanans bygge. Avlöningsherrarna och andra ute på inspektionsresa sommaren 1900 vid "52:an" (sedermera Torneträsks station) på gränsen mellan norra och södra distriktet. Från vänster sittande: bankkamreren och bankkassören, Gällivare - dir Phantge?, Luossavaara - byggnadschef Höijer, Gällivare - en avdelningsingenjör från södra distriktet - avdelningsingenjör Carlander från "86:an", norra distriktet. Stående: en underingenjör - schaktmästare Olsson - förrådsförvaltaren Elis Green från södra distriktet.
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Utsikt från Tornehamn. Bogserbåten "Laila" på Torneträsk under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.