Del av södra fasaden till Hägerstads gamla kyrka. Här från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1866 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Från 299 kr
Från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen av Åtvids gamla kyrka tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1885 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1950-talet åter som gudstjänstlokal.
'Bildtext: ''Havsvik med naturligt skyddad hamn. Riktning 248.'' Vy med 1 hus vid liten hamn i havsvik. Berghällar ner mot vattnet med båtar i. Brygga, eka, balkong, flaggstång, hammock. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Interiör av Gusums kyrka. Altartavlan, som föreställer kvinnorna vid Kristi grav, är målad av Olle Hjortzberg. Predikstolen härstammar troligen från Stegeborgs slottskapell och är ett ovanligt prov på renässansstilens äldsta predikstolar. De flesta ljuskronorna är av naturliga skäl tillverkade vid Gusums bruk, varav den åldrigaste kronan skänktes till kyrkan redan 1695.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika bländarsystem: det "naturliga" bländarsystemet För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 69.
Reklambild för Beckers färg. "Det börjar våras och många griper efter penseln. Allt fler vill behålla den "naturliga" träfärgen på sitt hus. Det moderna träskyddsmedlen av exponyl-typ framhäver träets lyster samtidigt som de ger ett fullgott skydd mot väder och vind, sol och kyla, röta och mögel".
Under det stora trädet till vänster skymtar man den ateljé som Mathilda uppförde i Slöinge (nuvarande Konsum), Stationsgatan. Till höger ligger gästgivaregården och till en början hade Ranch sin ateljé i något av husen bakom den. Notera i förgrunden också den höga elstolpen tillverkad av naturliga trädstammar. Vägen som går vidare åt höger är gamla E6:an.
Foto Tage Ekelöf 1945 Offerkälla, troligen med ursprung från 1700-talet, i Övrakulla. I denna källa återfinner man fragment av stensättning, vilket inte är så vanligt vid dylika källor, som här i grannskapet brukar bestå av naturliga gropar. Foto Nordiska Museet 436.G.f.
Foto Tage Ekelöf 1945 Offerkälla, troligen med ursprung från 1700-talet, i Övrakulla by. I denna källa återfinner man fragment av stensättning, vilket inte är så vanligt iv dylika källor, som här i grannskapet brukar bestå av naturliga gropar. Foto Nordiska Museet 436.G.f.
Lyse 322:1
Forna tiders kronolänsmän hade vid sidan av sina polisiära uppgifter även ansvar för skatteuppbörd och annan finasiell indrivning inom sin domän. Att bistå i arvsskiften och rent allmänt och i statens tjänst övervaka riktigheten av dokument, fullmakter, intyganden med mera, var andra uppdrag. I vissa mål fungerade kronolänsmannen även i rollen av åklagare. Inte undra på att den porträtterade kronolänsmannen Johan Ludvig Boman höll en naturligt myndig uppsyn inför fotograferingen. Han hade inlett sin yrkeskarriär som landskanslist i Linköping och blev från 1877 tjänstgörande kronolänsman i Hammarkinds härad. Från 1882 samma tjänst i Kinds härad. Här porträtterad i Västervik 1894.
Delägarna i Tranänget arbetade i lag, troligen var och en med sin bit av änget, men ändå samordnat med de övriga till en rejäl fest. Man började slå redan kl 4 på morgonen. Kl 7 kom kvinnorna och började räfsa. Kl 10 var det förmiddagskaffe och mitt på dagen middag. Omkring kl 17 skulle arbetet vara avslutat och då hölls otendag med kaffe och mycket brännvin men utan fylleri. Man tävlade i olika gotländska lekar, hade roligt och det hela avslutades med kimbning av klockaren i kyrktornet. JO Larsson och Johan Ahlström var bröder, så det var naturligt att familjerna samarbetade.
Ladugården till Slattefors herrgård var del i en komplett ekonomianläggning som vid sidan av sina naturliga funktioner bar stora kulturhistoriska värden. Ladugården från mitten av 1800-talet kom att eldhärjas i en anlagd brand 1988 och därefter förföll anläggningen och sedermera revs det unika och intilliggande vagnslidret. Komplexets vackra magasin räddades dock och har efter förflyttning erhållit ny placering och funktion närmare gårdens huvudbyggnad. Foto 1982.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.