Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Carl förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Ekman, Axel, 1869-1939. Bruksdisponent och liberal politiker. Som ledamot av andra kammaren 1903-17 specialiserade han sig på ekonomi- o budgetfrågor. I Liberala samlingspartiet tillhörde Ekman den moderata falangen. Åren 1917-35 var han landshövding i Skaraborgs län. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=160058
Från 299 kr
Carl, 1861-1951, svensk prins, hertig av Västergötland, tredje son till Oscar II. Carl förmäldes 1897 med prinsessan Ingeborg av Danmark. Ekman, Axel, 1869-1939, bruksdisponent och liberal politiker. Som ledamot av andra kammaren 1903-17 specialiserade han sig på ekonomi- och budgetfrågor. I Liberala samlingspartiet tillhörde E. den moderata falangen. Åren 1917-35 var han landshövding i Skaraborgs län. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=160058
I Göteborg är konditionen på uppgång och 4 M-kommittén (se bilden) ligger bakom att Göteborg 1 har fått egen ergometercykel. Cykeln demonstreras för distrikstnämnden och den lokala nämnden på Gbg 1, innan testningen började på allvar. Fru Mimmi Karlström, ledamot av lokala nämnden, får sin kondition mätt av fpx Arne Arnholm, Gbg 1, Denis Halling i bakgrunden svarade för hela organisationen. (Se tidningen PS nr 10/963). Foto oktober 1963.
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Politiker, så väl lokala som på riksplanet, är på väg in i Heliga Trefaldighetskyrkan. Här kommer vår egen Elsy Harrysson i sällskap med Gunnar Sträng (socialdemokrat, före detta finansminister, nu ledamot av riksdagen). Bakom dem går Lennart Bodström (socialdemokrat som detta år bytte uppdrag från utrikesminister till utbildningsminister) och Mats Hellström (socialdemokrat, utrikeshandelsminister). Pressen är på plats. Engelbrekt, firandets upphovsman, blickar ner från sin sockel. I bakgrunden skymtar Backmans Sport och Bellis Blommor. Flaggorna vajar.
Porträtt av Klas Sondén. Född i Kvillinge 1859 som son till dåvarande prosten Anders Fredrik Sondén och makan Carolina Cecilia Kalén. Fadern, som var bördig från Landeryd, utsågs år 1865 till domprost i Skara, vilket kom att bli Klas Sondéns uppväxtort. Modern gick bort redan 1866 och lämnade nio barn moderslösa. I vuxen ålder kom Klas Sondén att göra framgångsrik karriär som ingenjör och hygientekniker med tjänstgöring i både Sverige och Tyskland. Från 1895 var han docent i teknisk hygien vid Tekniska högskolan och vidare invald i Vetenskapsakademien och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. År 1921 fick han professors namn.
Porträtt av häradshövding Anders Nikolaus Rothman. Född 1832 i Kalmar som son till Johan Gabriel Rothman och Maria Wilhelmina Schultzberg. Gift 1868 med Maria Charlotta Curman. Studerade i Lund och avlade kameralexamen 1852, hovrättsexamen 1856 och blev sedan vice häradshövding 1862. Fortsatte sin karriär i Skänninge stad med att bli rådman, magistratssekreterare och notarius publicus 1866, tillförordnad häradshövding 1891 och ordinarie häradshövding 1902. Rothman var även kamrer och ombudsman i Göstrings härads och Skänninge stads sparbank 1873 1888 och senare ledamot i styrelsen för Östergötlands enskilda banks expeditionskontor i Skänninge. Död i december månad 1906.
Porträtt av Hjalmar Abelin. Född i Linköping 1817 som son till auditören vid Kungliga livgrenadjärregementet och sedermera stadens borgmästare, Zacharias Abelin och makan Henrika Carolina Lodin. Genom livet skapade sig Hjalmar Abelin en synnerligen gedigen karriär inom medicin, inte minst barnsjukvård. Medicine licentiat i Uppsala 1846 för att året därpå utses till kirurgie magister vid Karolinska institutet i Stockholm. Efter en sjökommendering till Godahoppsudden blev han samma år amanuens vid kliniken vid Allmänna barnhuset i Stockholm. Där kom han att inneha tjänsten som överläkare under åren 18561882 och från 1858 tillika professor i pediatrik vid Karolinska institutet samt år 1866 väljas till ledamot av Vetenskapsakademien.
Tidningsartikel publicerad i Idun den 22/12 1900: "Gotlands nye landshöfding. O C W Cedercrantz, den nyutnämnde landshöfdingen i Gotlands län, är född 1854 på Kulltorp i Kalmar län samt son af löjtnanten Hj G Cedercrantz och hans maka, född Westerdahl. Han blef student i Upsala 1872 och juris kandidat 1880. Efter att Tysklands Englands och Nordamerikas förenta stater hos konungen af Sverige-Norge hemställt om förordnande af "Chief Justice of Samoa" förordnades Cedercrantz därtill af konungen 1880. Sedan den 7 mars har Cedercrantz varit ledamot af de blandade domstolarne i Egypten."
Porträtt av landshövding Erik Krönmark. Eric Allan Krönmark, född 2 juni 1931 i Södra Vi, Vimmerby kommun, Kalmar län, riksdagsman för moderaterna, statsråd (försvarsminister). Ansedd som en av de mer konservativa politikerna i moderaterna under sin tid i partitoppen (bl.a. 2:e vice partiordf.) på 1970-talet, han reserverade sig till exempel mot att skriva in "liberal" i det moderata idéprogrammet. Krönmark var riksdagsledamot i andra kammaren 1965-1970 för Kalmar läns valkrets. Han var också ledamot i den nya enkammarriksdagen från 1971. Krönmark var landshövding i Kalmar län 1981-1996, och under hans tid införlivades Lantbruksnämnden, Fiskenämnden och Länsbostadsnämnden i Länsstyrelsen. Dessutom rustades järnvägen upp i länet. (Hämtat från Wikipedia)
Landshövding Erik Krönmark vid Kalmar slott. Krönmark var ansedd som en av de mer konservativa politikerna i moderaterna under sin tid i partitoppen (bl.a. 2:e vice partiordf.) på 1970-talet, han reserverade sig till exempel mot att skriva in "liberal" i det moderata idéprogrammet. Krönmark var riksdagsledamot i andra kammaren 1965-1970 för Kalmar läns valkrets. Han var ledamot i den nya enkammarriksdagen från 1971 och statsråd 1976-1978 och 1979-1981. Krönmark var landshövding i Kalmar län 1981-1996, och under hans tid införlivades lantbruksnämnden, fiskenämnden och länsbostadsnämnden i länsstyrelsen. Dessutom rustades järnvägen upp i länet. Krönmark har varit civilbefälhavare i civilområdet Civo S. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Grosshandlare, tobaksfabrikör och politiker. Född 1818 i Gävle, död 1886. Blev delägare i familjeföretaget P.C. & Rettig C.O som förutom tobaksförädling även var verksamma inom rederi och skeppsbyggande 1840. Han var ensam ägare till företaget 1862-1872. Delägare återigen från 1872 fram till sin död. Riksdagsledamot i första kammaren 1871-79. Blev ledamot av Gävles första stadsfullmäktige 1863. Var 1863-74 ordförande i drätselkammaren och ordförande i stadsfullmäktige 1874-86. Son till bruksägaren och tobaksfabrikören Pehr Christian (P.C.) (1788-1862) och bror till bruksägaren och riksdagsmannen Anton (1814-1896) samt bror till den till Finland utflyttade Pehr Cerlius. Far till John (se bild C 1235) och till kommerserådet och fabriksägaren Fredric Von Rettig (adlad i Finland) (1843-1914).
Gunnar Wennerberg (2/10 1817- 24/8 1901) med hustru grevinna Hedvig "Hedda" Sofia Cronstedt (?- 1900). Wennerberg, Gunnar, ämbetsman, politiker (konservativ), skald och tonsättare, ledamot av Svenska Akademien 1866. Det är som amatörtonsättare, ofta av egna texter, som han blivit mest känd för eftervärlden. Under studieåren i Uppsala på 1840-talet och därefter under den första tiden som lektor i Skara (1849-61) skrev han sina studentikosa duetter Gluntarne för två mansröster ("Magistern" och "Glunten") med pianoackompanjemang, utgivna 1849-51. Sångsamlingen fick ett mycket positivt mottagande i hela landet och även i grannländerna. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=341092
Ett tidigt porträtt av en gammal man. Wilhelm Pereswetoff-Morath föddes i Linköping 1791 och dog i Vadstena 1862. Där emellan kom han att hinna med mer än många. I raden av tjänster och titlar kan nämnas landssekreterare, häradshövding, askulant, advokatfiskal och kammarherre. Detta och mer vid sidan av ledamot i ett flertal utskott och kommittéer. Från 1826 var han gift med Mathilda Wallberg, som med äktenskapet medförde godset Klosterorlunda i Hov socken. Wilhelm hade eget gods i Kallerstad säteri utanför Linköping. Han avled emellertid i makarnas hus i Vadstena.
Sture Ärlebeck Ärlebeck avlade officersexamen vid Krigsskolan 1963 och utnämndes samma år till fänrik vid Södermanlands regemente. Han befordrades 1971 till kapten i Tekniska stabsofficerskåren. Han var sektionschef på Försvarets materielverk (FMV) 19731982. År 1974 blev han major i generalstabskåren och 1979 överstelöjtnant. Åren 19821983 var han bataljonschef vid Södermanlands regemente. Han var överingenjör och chef för Stridsfordonsbyrån vid FMV 19831990 samt chef för Fordons- och intendenturavdelningen 19901998. År 1984 befordrades han till överste och 1990 till överste av första graden i Generalstabskåren. Sture Ärlebäck invaldes 1985 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Källa: Wikipedia Sture Ärlebeck avled den 1 augusti 2020.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Sällskapet Småfåglarnas Vänner. Nio herrar samlade på trädgårdssoffor runt ett bord framför en öppen spis. På initiativ av Herman Rodhe (rektor för Varbergs elementarskola, ledamot i stadsfullmäktige) bildades föreningen Småfoglarnes Vänner år 1872. Rodhe arbetade för ett grönare Varberg och tillsammans med sina elever började han plantera träd på det då kala Påskberget. Där bland träden uppfördes sedan Tivedstugan med dansbana och samlingslokal. På 1880-talet slogs föreningen ihop med Varbergs Planteringssällskap, som tidigare ordnat med både Societetsparken och Engelska parken. Namnet blev då Sällskapet Småfåglarnas Vänner och de skötte om stadens parker, med anställd personal, fram till att en parkförvaltning bildades 1931.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.