Västerås 232:1
Från 299 kr
Västerås 231:2
Umeå stad 128:1
Västerås 224:1
Uppsala 46:1
Uppsala 88:1
Teodor Tåhlins vuxna liv är för denna uppgift inte utredd. Ännu ej fyllda 19 år utvandrade han till Amerika och försvann därmed ur svenska källor. Möjligtvis lät han sig porträtteras inför sin resa, men om detta kan vi inte veta. Föddes gjorde han på Fröö säteri i Lillkyrka socken 1862, son till inspektorn Johan Axel Tåhlin och makan Julia Margareta Charlotta Lundin. Fadern gick emellertid bort redan vid 38 års ålder i sviterna av tyfus, en av tidens gissel. Den kvarvarande familjen fick bryta upp från Fröö och fann nytt boende i Linköping. I maj månad 1881 lämnade Teodor som nämnts Sverige för vad som är troligt leva resten av sitt liv i det nya landet.
Statens Järnvägar, SJ Na 1406 vid uppförandet av Fjällbo Verkstad i Göteborg. Tillverkad av: ASJ-F 1918 Tillverkningsnr.: 261 Längd: 9,9 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 44,6 tons Tjänstevikt: 56,4 tons Tendervikt: DrivhjulsØ: 1,2 m. Kol: 1,5 tons Vatten: 7 m* Hastighet: 45 km/h Antal: 44 stk Av de ursprungliga 64 åttakopplade våtångloken typ N ombyggdes 1922-32 sammanlagt 44 maskiner till överhettning sedan man ansett det ekonomisk motiverat. Loken erhöll vid ombyggnaden littera Na, vilket år 1942 förändrades till typ N i det nya litterasystemet. 7 lok såldes 1934-49 till JLJ, NBJ och SSJ. Fyra lok såltes till de holländska statsgruvorna. År 1948 övertogs från Gävle - Dala Järnväg fyra våtånglok, vilka 1948-49 ombyggdes till överhettningslok. Kvarvarande lok slopades 1973.
Mangårdsbyggnaden till Norra Staregården i Onsala, senare kallad bara Staragården. Vid tidigt 1800-tal fanns både denna gård nordväst om kyrkan och Staregårdarna nära Gottskär utmärkta på kartan. Hemmanet fanns redan på 1600-talet under den danska tiden, men den ena sydliga gården upphörde vid slutet av 1700-talet och den andra ett sekel senare. Markerna köptes upp av ägarna till Norra Staregården. Hit kom skeppare Andreas Clase från Clasagården med fru vid 1760-talets mitt. De fick många söner som alla blev skeppare och de byggde upp en ansenlig förmögenhet som gjorde att Andreas kunde köpa in flera andra Onsalagårdar t ex Häcklehagen och Håkulla. Bostadshuset på bilden uppfördes på 1830-talet och revs, som sista kvarvarande byggnad på gården, vid slutet av 2020. Under några decennier på 1900-talets senare hälft bedrevs ridskola på gården.
Uppsala 411:1
Vördsamt porträtt av fröken Sofia Stenhammar, enligt påskrift syster till Hedda Stenhammar och prosten Stenhammar från Häradshammar. Tolkad av detta föreställa Elisabeth Sofia Petronella, född 1824 som dotter till prosten Christian Stenhammar och makan Anna Charlotta Kernell. Fadern var vid tiden prost i Törnevalla. År 1838 gick modern bort och lämnade den redan åldrige prosten ensam med elva barn. Sofia lämnade därför föräldrahemmet tidigt och vi finner henne i förstone som mamsell i brukspredikantens Alméns hushåll i Gusum. Efter en tid flyttade hon tillbaka till fadern, som nu var kyrkoherde i Häradshammar, och kom efterhand att bli hans enda kvarvarande barn i hushållet tills han somnade in under årets första dagar 1866. Sofia kunde dock bli kvar i prästgården. En syster till henne hade gift sig med prästvigde Johan August Tornberg, som nu tog över prästskapet i Häradshammar efter svärfadern. Längre fram i livet kom Sofia att förvärva ett eget hem i Rönö där systrarnas roller var ombytta efter att systern blivit änka. Sofias hemman Loviseberg kom att bli systrarnas gemensamma hem tills döden skilde dem åt 1888. Sista delen av sitt liv var Sofia inneboende hos en annan syster på Bo säteri i Västra Harg. Hon avled efter ett långt liv den 20 september 1908.
Porträtt av fröken Augusta Ullman. Född i Skänninge 1842 som dotter till stadsfiskal Anders Magnus Ullman och dennes hustru Amalia Söderström. Fadern gick bort i början av år 1850 och kvar stod änkan med nio barn. Hur livet tog sig ut för de kvarvarande familjemedlemmarna ger källorna endast vaga svar men på något vis lyckades modern fostra barnen som med stigande ålder lämnade hemmet en efter en. Vid 16 års ålder blev det Augustas tur att bli egen och vi finner henne i förstone hos släktingar i Alunda nära Östhammar. I september månad 1861 flyttade hon till Kullerstad för att som mamsell ta tjänst på godset Ribbingsholm, vilket på sikt kom att få avgörande betydelse för hennes liv. Herrskapet Westerblads son Henning var bara en gosse vid tiden men med tiden blev han stor, tycke uppstod mellan dem, och till hösten 1873 ingick de äktenskap. I sammanhanget hade svärmodern lämnat Ribbingsholm och istället köpt Tvärdala herrgård i Västra Husby. Så länge hon var i livet arrenderade Henning och Augusta godset men efter hennes död 1889 bröt de upp för ny tillvaro i Linköping.
Enligt påskrift porträtt av fröken Hilma Thamsten, Motala. Tolkat föreställa Hilma Sofia Ottilia, född 1839 i västgötska Mölltorp. Dotter till handlaren och bagaren Carl Thamsten och makan Johanna Gustava Bergvall. Föräldrarna var bördiga från Motala respektive Skeppsås men hade som gifta i Motala flyttat till Mölltorp strax före Hilmas nedkomst. År 1844 inflyttade familjen till emellertid Vadstena men redan året därpå avled fadern. De kvarvarande i familjen kunde emellertid bo kvar i stadsgården som ägdes av släktingar. Det var för övrigt inte första gången Hilmas mor blev änka. Redan år 1831 hade äktenskapet med bokhållaren vid Göta kanalverken, A. F. Leffler, upphört efter att denne, som källorna anger, "långsamt och tärande" gått bort i lung- och leversot. Hilma blev tillsammans med modern kvarboende i släktgården en lång tid, ända till år 1870. I november månad sagda år flyttar de av okända skäl till Motala. Efter knappa 15 år avled modern efter ett långt liv år 1883. Hilma blev kvar i Motala och vi finner henne på en rad adresser till sin egen död i bukhinneinflammation den 15 oktober 1907. Hon förblev ogift livet genom.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.