Pålningskran. Tillfartsbanken för den blivande östligaste sträckan av Carlsgatan upp till Frihamnsviadukten / Kreuger & Tollbron. Till höger skymtar Konstgödningsfabrikens linbana som följde Vintergatan och Jörgen Kocksgatan till Nyhamnens kajer. Källa:KK
Från 299 kr
Pilens backe i Linköping sedd från Sankt Korsgatan. I den timrade gården till höger bodde familjen Pihl mellan åren 1809 och 1825. På 1950-talet flyttades byggnaderna till friluftsmuseet Gamla Linköping. Vy mot norr.
St Korsgatan i Linköping. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
St Korsgatan i Linköping. Till höger ser man en skylt mot Pilens backe. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Glädjebacken vid Johan Kocksgatan. Glädjebacken var ett populärt utflyktsmål för trelleborgarna. Glädjebacken köptes av Gummifabriken våren 1955 av Trelleborgs stad för 46.000 kronor sedan nya utgrävningar året innan visat att det inte fanns några fler intressanta fynd i den gamla bronsåldershögen. Den schaktades sedan bort hösten 1956.
Göteborg
Ljusskadat fotografi som ändå tydlig visar hur gränden Pilens backe i Linköping tog sig ut omkring förra sekelskiftet. Gränden förbinder ännu Sankt Korsgatan med Storgatan och mynnade vid tiden för bilden ut genom den så kallade Kopparslagaregården som en tid varit i familjen Pihls ägo.
Vy längs Sankt Korsgatan i Linköping. Tiden är år 1900 och bebyggelsen speglar väl den enkelhet som länge var dominerande runt stadens omedelbara centrum. Närmast till vänster ses Gelbgjutaregården och till höger Bryggaregården, som oaktat sitt namn inrymt skiftande verksamheter över åren. Upplysningsvis är båda husen flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Miljö från en sedan länge svunnen tid i Linköping. Vid tiden för bilden hette stadsgården Sankt Kors kvarter nr 58 som inkluderade de bägge gatuhusen på adresserna Sankt Korsgatan 2 och Läroverksgatan 10. Det sistnämda, bortre huset ägdes vid tiden av målarmästare Carl Alexander Löfgren och möjligtvis är det honom och en av firmans lärpojkar vi ser invid ingången.
Gårdsinteriör från St korsgatan i Linköping. Obs! Bilden är tagen av Didrik von Essen år 1909. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Perspektiv från St Korsgatan nr 15 i Linköping. Obs! Bilden är tagen av Didrik von Essen år 1909. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Orig. text: Gränd, Pilens backe. Pilens backe sedd från Storgatan. Namnet kom sig av att fastigheten beboddes av tre generationer tillhöriga familjen Pihl, mellan åren 1808 - 1828. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget och S:t Korsgatan ut, då blev gårdens portlider infart till gränden.
Nygatan 51, i hörnet av Nygatan och Sankt Korsgatan i Linköping, uppfördes troligen några decennier in på 1700-talet, men hade innan det flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping om- och tillbyggts i flera omgångar. Gårdens ägarelängd var komplicerad och tidvis var den splittrad på ett stort antal delägare. En av dessa ägare var en tid bryggaren Anton Edvard Wavrinsky och makan Augusta Wilhelmina Nordvall, vars äldste son Edvard Wavrinsky gått till historien som bland mycket annat Sveriges första förbundschef för det enade IOGT.
2002-01-30,AS. Cristian Wilhelm Albert von Boeckmann, eller och Chr. W. Böckmann. Det kan röra sig om samma person eller en förväxling mellan två olika personer. De har t.ex. olika födslouppgifter. För von Boeckmann står det 23/1-1823 medan det för Böckmann står20/5-1821. Men jag håller mig till de uppgifter som finns om von Boeckmann. Han hade ett antal olika ateljer i Göteborg och senare även i Stockholm. Den första ateljen startade han den 15 november 1859 enl. annons i GHT, men han var missnöjd med platsen och sökte nya lokaler och den 1 oktober 1861 öppnar han en ny på Korsgatan 10. 1864 öppnar han en i Marstrand, men dessa såldes av efter ca 1 år och tydligen så startar han ateljeer i Stockholm och driver dessa parallellt med den i Göteborg. Men det går inte så bra för honom och 1868 går han i konkurs och troligen lämnar han Sverige för det finns inga anteckningar om honom i tyska församlingens handlingar om att han avlidit. Intressant att veta kan vara att "gossen" James Bourn finns med både i Göteborg och Stockholm. Senare blev han en av de stora porträtt- fotograferna. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6.
2002-01-30, AS. Cristian Wilhelm Albert von Boeckmann, eller och Chr. W. Böckmann. Det kan röra sig om samma person eller en förväxling mellan två olika personer. De har t.ex. olika födslouppgifter. För von Boeckmann står det 23/1-1823 medan det för Böckmann står20/5-1821. Men jag håller mig till de uppgifter som finns om von Boeckmann. Han hade ett antal olika ateljer i Göteborg och senare även i Stockholm. Den första ateljen startade han den 15 november 1859 enl. annons i GHT, men han var missnöjd med platsen och sökte nya lokaler och den 1 oktober 1861 öppnar han en ny på Korsgatan 10. 1864 öppnar han en i Marstrand, men dessa såldes av efter ca 1 år och tydligen så startar han ateljeer i Stockholm och driver dessa parallellt med den i Göteborg. Men det går inte så bra för honom och 1868 går han i konkurs och troligen lämnar han Sverige för det finns inga anteckningar om honom i tyska församlingens handlingar om att han avlidit. Intressant att veta kan vara att "gossen" James Bourn finns med både i Göteborg och Stockholm. Senare blev han en av de stora porträtt- fotograferna. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6.
Storgatan sedd från Yttre borggården. Byggnaden närmast till höger är Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby. Nr två från höger är Kopparslagaregården: Senast 1754 stod byggnaden färdig, då öppnades nämligen kryddkramhandel i gården. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget (Kryddbodtorget) och S:t Korsgatan (Rådmansgatan) ut över Lönnbergs tomt. Då blev gårdens portlider infart till gränden. Gathusets tredje våning byggdes på av handlare Pihl vid mitten av 1810-talet. Nr tre från höger är E G Beckers handelsbod: Byggnaden stod klar 1757. Byggherre var guldsmeden Samuel Presser (d 1783). Den är en typisk hantverkaregård från andra hälften av 1700-talet, med verkstaden i bottenvåningen och bostaden i ovanvåningen. Ingången vette mot gården. Portlidrets dörrar var låsbara. Affärsingången togs upp 1864 i samband med att handlaren E G Becker (1823-1906) öppnade butiken på Järntorget.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.