Den medeltida kyrkan med sin karakteristiska profil sägs vara uppförd av Kung Läspe och Halte till minne av hans fars segrar vid Lena 1208. De tre tornspirorna lät kung Valdemar uppföra efter påskgudtjänst 1258. Kungslena kyrka vid Varvsbergets fot uppvisar en interiör, som genom valvens rika målningskonst ter sig ovanligt förnäm. Den nuvarande dekoren, som har ett underliggande skikt av figurmålning från 1400-talet, utfördes 1749 av mäster Risberg från Skövde. Dess huvudmotiv är det under karolinsk tid vanliga, frodiga bladverk, som kallades akantus.
Från 299 kr
Ett programhäfte i A5-format (10,5 x 14,8 cm), okänt årtal. Längst upp står "hopp i säng" en fars av Robin Housemonger. I mitten finns en teckning av en naken kvinna med en hatt på huvudet och ett draperat skynke delvis framför sig. Hon kastar konfetti i luften. Till vänster ses en mansfot som är på väg till henne, till höger ses en mansfot som är på väg bort. Längst ner står texten: Dotty Oatley teaterproduktion... Relaterade motiv: 2024_0504 - 0506.
C A Gustavssons vinhandel i Kihlmanska huset (Storgatan 22). Enligt noteringar i stenstadsinventeringen från 1963 så fanns firman tidigare från år 1900 på adress Storgatan 40 (kv Lyckan) och C A Gustafsson ägde även hela fastigheten. Fastigheten såldes redan 1907 till godsägare Carl Bergsten (bosatt på annan ort). Efter flytten till Storgatan 22 ser verksamheten ut att ha upphört redan två år senare 1909 enligt handelsregister. Flickorna är troligtvis döttrarna Ebba och Greta Gustavsson i entrén till sin fars butik.
Två porträtt av Arthur Jobson som 12-åring, son till konsul Donald och Anna Jobson i Varberg. Han kom 1959 att överta sin fars och dessförinnan sin farfars omfattande handelsverksamhet. Arthurs fokus blev eldningsolja, Jobsons Olje AB, med oljedepå i Varbergs hamn. Han övertog också titeln från sin far som vicekonsul för Nederländerna 1953. Han gifte sig 1935 med Signhild Johansson från Veddige och de fick tre döttrar, varav Kate (f. 1937) blev en mycket framgångsrik simmerska i Varbergs GIF som tog EM-guld på 100 meter frisim 1958. Hon var också bästa europé i samma gren vid de Olympiska sommarspelen 1956.
Karl XI - 1660-1697
Väversunda södergårds grenadjärtorp nummer 41 i väversunda socken. Vid andra Livgrenadjärregementet, Vadstena kompani. Idag Skedet 116, Borghamn. På bilden syns Gustav Emil Lindén (1880-1966) med familj. Han var född i i detta torp, där hans far Gustaf Adolf Lindström (1852-1929) var grenadjär sedan 1874. År 1899 blev Gustav Emil Lindén antagen som soldat och övertog sin fars nummer och torp. Han gifte sig 1902 med Gärda Matilda Eriksson (f. 1881). På fotot syns även deras dotter Svea Elvira (f. 1910), sonen Karl Erik (f. 1917) och i mammans knä sitter dottern Göta Ingegärd (f. 1924). De hade haft ytterligare tre barn som gått bort i tidig ålder. Familjen flyttade från torpet 1937 men Gustav Emil Lindén tog avsked först 1941. Foto troligen 1924. Orig. text: "Väversunda södergårds grenadjärtorp i Väversunda socken." "vid andra Livgrenadjärregementet Vadstena komp ( 8...(?))" "No 41. Gustaf Emil Lindén skrevs in den 10 juli 1899 tog avsked 1941 "det är min familj som är på kortet" "återsändes"
I militärstaden Linköping verkade Eduard Fornell som befäl vid Andra livgrenadjärregementet från 1860 till sin död 1895. Född i Karlskrona hade han redan som barn flyttat med sin familj till Västra Husby och efter en tid till Linköping. Fadern var då löjtnant och Eduard följde sin fars bana med sin egna kadettutbildning från 1855. Året därpå flyttade familjen till en egen stadsgård i Vadstena. Efter faderns bortgång 1861 flyttade modern och Eduards syskon åter till Linköping men själv valde han att stanna i Vadstena en tid. Tiden använde han bland annat med att ingå äktenskap med prästdottern Charlotta Laurentia Kinnander. På detta följde en kortare tid i Hogstad tills paret för en längre tid bodde i Ljung. Från år 1885 och med sex barn var de emellertid bosatta i Linköping. Eduard var då regementsintendent och skulle med åren nå majors grad och utnämnas till så kallad fördelningsintendent. Här porträtterad 1894, således året före sin bortgång.
Gustav II Adolf - 1611–1632
Kommentar till bild A 78822: Albin hette Gustavsson i efternamn. Hans far hette Gustaf Johansson och Albin tog som brukligt var på den tiden sin fars förnamn och lade till âson. Bilden är tagen vid knuten av torpstugan på gården Nyborg i Enåsa socken. Albin var i sin ungdom rallare och var med och byggde västgötabanan. Han hade tre syskon: Ivar som emigrerade till Amerika 1897, Sofia som gifte sig med Anton Andersson i Eken i Hassle församling och Anna som arbetade i olika mejerier i sin ungdom. När föräldrarna blev gamla och orkeslösa flyttade Anna hem och hjälpte till på gården. Vid faderns frånfälle tog Albin över gården och drev den tillsammans med syster Anna till 1950 då han sålde gården till David Andersson i Enåsa Sörgården. De sista aktiva åren före pensionen arbetade Albin som lantarbetare på Fålebergs gård. Albins syster Anna dog 1968. Då flyttade Albin till äldreboendet i Hasslerör där han bodde till sin död 1976. Han och systern ligger begravda på Enåsa kyrkogård. Jag kommer väl ihåg Albin från min barndom. Jag har många gånger dragit slipstenen åt honom när han slipade lien. Då var det 25 öre att tjäna. Det var inte lättförtjänta pengar. Han gav sig inte förrän lien var så vass att han kunde raka sig med den. // Kjell Dahlén
Gunnebo slott med parken. Bilden visar Gunnebo slott från söder, med den i fransk stil ordnade parken. Slottet byggdes under åren 1784 - 1796 av den rike göteborgsköpmannen John Hall d.ä. Denne lät egentligen uppföra slottet såsom ett sommarställe för sig och sin familj. I familjen föddes en son, som också fick förnamnet John. Han kallades med tiden John Hall d.y. Sonen var föräldrarnas "ögonsten". Som liten fick hann sova i en silvervagga, och den stolte fadern betygade, att sonen skulle bli så rik, att han aldrig någonsin skulle kunna bli fattig. Här på Gunnebo fördes på den tiden ett festligt liv. Många fina herrskap kom hit från Göteborg för att roa sig och njuta av det lyxiga livet. Här fanns bl.a. stora växthus (orangerier), där man odlade vindruvor, apelsiner och andra sydfrukter. Fadern hade stor affärsverksamhet i Göteborg, men sonen, som en gång skulle övertaga sin fars affärsrörelse, var inte intresserad av sådan sysselsättning. Han tyckte det var mera intressant att ströva omkring i skog och mark och studera naturen. Särskilt var han fängslad av att studera ormarnas liv. Han hade t.o.m. en "ormgrop" på Gunnebo. Efter faderns död måste dock sonen överta skötseln av affärerna. Det lyckades dåligt. Hans medarbetare lurade honom, affärerna gick i konkurs och till slut måste t.o.m. Gunnebo säljas. John Hall d.y. for då till Stockholm för att övervaka rättegången, som blev en följd av konkursen. Han sökte hjälp hos sina vänner att återfå sin egendom, men ingen var villig att bistå honom, och han blev nu alldeles utfattig. Det berättas, att han strövade omkring på gatorna och fick tigga sitt bröd. Till slut dog han utarmad och glömd i ett brygghus i Stockholm. Gunnebo såldes på auktion 1833 och gick sedan genom många ägares händer och råkade då i förfall. År 1889 inflyttade friherre Carl Sparre och hans maka Hilda Sparre på Gunnebo. Dessa makar försökte återställa Gunnebo i sitt ursprungliga skick. Efter deras död inköptes egendomen av Mölndals stad år 1949, och slottet och parken vårdas nu såsom ett särskilt kulturminne från gången tid.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.