Hållahults sanatorium, exteriör, garaget och bilarna. Bilen längst till vänster är en Essex av 1929 års modell, osm ägdes av överläkare Anders Olof Stendahl, Hålahult. Bilen bredvid är en Hudson av 1929 års modell som ägdes av Hålahults Sanatorium. Tredje bilen är en Volvo och längst bort står en Chevrolet lastbil av 1927 års modell.
Från 299 kr
Bilparkering på Stortorget i Gävle. Från vänster; främre bilarna, en Oldsmobile 1934, en 1927 Buick X300 tillhörande Carin Johansson Gävle. En 1935 Hudson X1673 tillhörande disponent Elof Hallsten i Gävle och en Chevrolet 1933 med X566 tillhörande Svea Bergström i Gävle.
Utanför Disponent Nybergs villa, Silfors, Långhed. Axel Blomberg vid ratten. Bak i bilen Pallars Nils och Karin Brovall. Bakom bilen Rut Nyberg, Emil Blomberg och okänd man Bilen ägdes av Jonas Persson, en Chevrolet på 20 hkr. Förste ägaren var fru Wilhelmina Hallenerg, Bollnäs som köpte den 22 juli 1919, köptes av Otto Henning Hansson, Ovanåker den 25 september samma år. Sålde den till Jonas Persson den 17 juli 1922 som ägde den till den skrotades 1929.
Orig. text: Åkeribilar. Lastbilar på Trädgårdstorget framför Det avskalade huset. År 1919 grundade Herman Blom ett häståkeri och år 1924 köpte företaget sin första lastbil. Lastbilar på Trädgårdstorget förbjöds år 1934 i stadens då nya trafikstadga. Bloms åkeri kom att bli en av pionjärerna inom svensk fjärrtrafik med lastbil. Från vänster ses Ivan Blom vid en Chevrolet från 1930, Gösta och Herman Blom vid en Volvo från 1928 samt Evert Blom vid en Studebaker från 1930.
Volvo-buss för Sjölunds Omnibussar i Gävle. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Volvo-buss för Haglund & Larsson i Sunne. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda. S 694.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstädernas verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Volvo-buss för Skottorp linje- o turisttrafik. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Volvo-buss för Norlings, Grängesberg. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstäderna s verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg, tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg. tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Johan Julin. (26/12 1881 - 29/12 1961). Julin skulle egentligen exercerat, men reste istället till U.S.A. med en två år yngre brors (åldersbetyg) flyttningsbetyg. Denne bror, Karl, utvandrade året därpå och dog senare i Amerika. Julin var i U.S.A. 1902 - 1921. Besökte Sverige 1910. 1902 reste han med "Vita stjärnlinjens" OCEANIC. Egentligen en lastångare, i vilken man iordningställt stora "hytter" för de resande, en för kvinnor, en för ungkarlar och en för familjer. Mindre hytter fanns också, men de var betydligt dyrare. På däck delades maten ut ur stora kopparkärl. Resan gick Göteborg - Hull. Därifrån med tåg till Liverpool och vidare över Atlanten till New York. I N. Y. fanns ett emigranthem, där man försökte hjälpa invandrarna till rätta. i allmänhet lånade man pengar till resan och skickade sedan hem. J. arbetade som dräng, forkarl i någon slags transportfirma, industriarbetare och stallskötare. 2920 - 1916 hos en miljonär, som bodde i stan under vintern. Varje morgon under denna årstid åkte J. in med mjölk, smör, ägg och kött från gården och hade sedan med sig varor tillbaka till personalen. Den sista tiden med bil. (Whaterburg?) 1925 köpte J. sin första bil, en öppen Ford. 1931 bytte han till Chevrolet (bild nr A145230_57). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.