SJ, Statens Järnvägar, verkstäder i Göteborg samt förråd byggda år 1864 och slopade 1929. Huvudverkstad Göteborg (Fjällbo) klar för inflyttning årsskiftet 1928-29
Från 299 kr
Makarna Wennberg i stunden för deras avflyttning från Svinhult 1931. I dryga 15 år har Lars Wennberg tjänstgjort som socknens komminister men nu stundar en välförtjänt pensionärstillvaro för paret i Mariefred. Den första biten blir de körda av chauffören Erland Dahlstedt som ses till höger.
Vykort över kungsbron. Initiativet till Erik Dahlbergsmonumentet har tagits av kaptenen vid fortifikationen C. Löxenhielm ,sobm bildade en E.D. förening 1911. efter kapen C.L. avflyttning från vår stad fullbordade major E.A. Ericsson insamlingen. Avtäckningen av Erik Dahlbergs statyn ägde rum den 6 februari 1915.
Inflyttning av ställverk. 1921 tillbyggdes norra och södra ändarna, varvid plats bereddes för postkontoret i stationens södra del. Envånings stationshus i sten. Mekanisk växelförregling med två ställverk och en stationsblockapparat .
Villa Villekulla - "Nya bostadshuset" mot nordost. Personalbostad på Lillastretered byggt 1943-44. Ersatte bostäderna i â€Rättarstugan†och föranledde vid inflyttningen en omflyttning av samtliga lägenheter. Nils Malmqvist med fam. flyttade in från Livered. Ivar Andersson och John Johansson med familjer flyttade upp från â€Rättarstugan†, Torsten Englund och Ernst Lundberg flyttade in från det äldre huset. Fruarnas namn var i nämnd ordning: Rut, Anna, Hulda, Rut och Rut.
Henrik Palme (1841-1932), grundare av Djursholm. Han var son till landssekreterare Christian Adolph Palme i Kalmar (18111889). Hans bror Sven (1854-1934) var farfar till statsminister Olof Palme (1927-1986). Då miljön i Stockholms innerstad blev allt sämre genom ökat befolkningstryck. Stora hyreskaserner och tättbebyggda gårdar var vanliga. Henrik Palme ansåg att de som kkunde borde söka sig bort och köpte i detta syfte Djursholms gods 1889. Här anlade han, samman med Oscar Ekman och Louis Fraenkel, en villastad efter mönster från de "garden cities" han studerat i USA. För att möjliggöra utflyttningen anlades Roslagsbanan, numera en del av Saltsjöbanan.
Henrik Palme (1841-1932), grundare av Djursholm. Han var son till landssekreterare Christian Adolph Palme i Kalmar (1811–1889). Hans bror Sven (1854-1934) var farfar till statsminister Olof Palme (1927-1986). Då miljön i Stockholms innerstad blev allt sämre genom ökat befolkningstryck. Stora hyreskaserner och tättbebyggda gårdar var vanliga. Henrik Palme ansåg att de som kkunde borde söka sig bort och köpte i detta syfte Djursholms gods 1889. Här anlade han, samman med Oscar Ekman och Louis Fraenkel, en villastad efter mönster från de "garden cities" han studerat i USA. För att möjliggöra utflyttningen anlades Roslagsbanan, numera en del av Saltsjöbanan.
Blomgatan 3 och 4 i bostadsområdet Lindhem i Linköpings norra utkant. Mellan husen löper den ännu obetydliga gatan. Källorna visar på en stor inflyttning i det större huset åren 1915-16, vilket påvisar husets tillkomst vid tiden. Byggherre var snickaren Oskar Fredrik Ryd som själv bodde på en tomt intill. Det mindre huset ägdes vid tiden av änkan Josefina Wilhelmina Johansson.
Översvämning (vårflod). Stins Österholm tjänstgjorde som vikarie för stins Hårleman större delen av 1899 "då han först stakade en väg på Finnmarken" och sedan "utförde stakning och kostnadsberäkning för tilltänkt förlängning av MVJ, Mora - Vänerns Järnväg, från Älvdalen till Östavall". I december inflyttning i nya, nuvarande, stationshuset. Under byggnadstiden provisorisk expedition i hotellets matsal. (enligt stins Österholm)
Namnanropsbord i telefonstationnen. Skeppsbron 2, placerade i den så kallade rotundan. Denna första namnanropsstation togs i bruk november 1913 med 11 bord, 1916 ett tredje bord med tre expeditionsplatser. 1914 insattes ännu ett bord, 1916 ett tredje och 1917 det fjärde bordet. 1918 då inflyttning i en ny namnanropsstation vid Slottsbacken företogs, expedierades i dessa 4 BORD 140 namnanrop. (B-bord).
Fredagen 22 december 1905 öppnades Karlstads första biograf, Biograf-Teatern, på Östra Torggatan. I folkmun kallades den för "Beäffs" efter ägaren B.F. Anderssson. Här rivs den 1945 efter att även varit danssalong och läskedrycksfabrik under en tid, och får då ge plats åt VF:s bygge av tidningshus med inflyttning den 12 maj 1946. Fläckigt original.
Karl Forsman porträtterad något av 1890-talets år, möjligtvis i samband med sin anställning som folkskollärare i Rejmyre från 1897. En till det yttre goda förutsättningar var han född i Åsbo 1848 som son till trädgårdsmästaren vid Strålsnäs säteri. Barndomen skulle ändå rymma besvärligheter. Tidigt tycks exempelvis fadern kommit i klammeri med sin arbetsgivare och avhysts från säteriet. Efter en tid i Vadstena inflyttade Karl med sina föräldrar till Linköping där källorna visar frekvent omflyttning för den nu före detta trädgårdsmästaren och hans familj. I sina tonår avled dessutom Karls moder och därpå dömdes ävenså fadern till fängelse för snatteri. Under dessa förutsättningar lyckades Karl ändå utbilda sig och från 1873 återfinns han i tjänst som lärare i Närke och som nämnts vidare i östgötska Rejmyre. Från 1874 gift med Beata Maria Köhler.
I samband med sin inflyttning till Linköping gjorde sig David Berkow ärende till Clara Wahlströms ateljé vid Repslagaregatans norra ände. Sitt klingande efternamn hade han lagt till sig med under sina studieår. Nu var de förbi och i bagaget till Linköping hade han några års arbete hos kronofogden i Väderstad. I Linköping etablerade han sig som så kallad landskontorist vid Länstyrelsen och kvarblev som sådan till pensioneringen. Där emellan kom giftemål med Gurli Teresia Zander och vidare två döttrar, födda 1917 respektive 1920.
Våren 1966 och saneringen av norra Hejdegården i Linköping är i allra högsta grad en realitet. Tinnerbäcksgatan 4 kort före rivning, ett av områdets hastigt uppförda hus för att möta det sena 1800-talets stora inflyttning till staden. För orienteringens skull nämns fastigheten Gripgatan 16 med butiksdel som skymtar bortom 4:an. I samband med omdaningen av området kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen och bildens del bli del av Gripgatan.
Från slutet av 1800-talet expanderade Linköping förbi Tinnerbäckens flöde söder om staden. Jordbrukets rationalisering i kombination med uppdriven industralisering, genererade stor inflyttning med bostadsbrist som följd. "Tinnerbäckslyckorna" i dagens norra Hejdegården styckades upp för nya bostäder och med tiden bildades omkring ett 30-tal fastigheter. Tomterna utmed den numera igenlagda Styrmansgatans östra sida lades ut till försäljning 1882. Stadsäga 2208 inköptes av ångbåtsbefälhavaren, sedermera vedhandlare, Wilhelm Robert Scherling. Flertalet tomter i området köptes av kapitalsstarka stadsbor som på spekulation lät uppföra relativt enkla hus i bostadsbristens tider. Scherling lät för egen del uppföra ett av områdets mer påkostade hus. Vid sidan av familjens tornförsedda våning hyrdes ett flertal lägenheter ut. Här en vy mot huset från söder 1965.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.