Lye kyrka
Från 299 kr
Habo kyrka
Eslövs kyrka
Tofta kyrka
Skärstads kyrka
Grötlingbo kyrka
Bjärka och Härlunda församlingar byggde 1781 en gemensam kyrka i Härlunda, varvid de båda romanska stenkyrkorna revs. Kyrkan, kallad Bjärklunda, är uppförd av sten och har tresidigt kor. Tornet byggdes 1862 efter Ludvig Hawermans ritningar. En dopfunt från 1100-talet är bevarad. Bjärka kyrkoruin, utgrävd 1929-30, visar en romansk kyrka med smalare rakslutet kor. Härlundas kyrkoruin är inte undersökt.
Bjärka och Härlunda församlingar byggde 1781 en gemensam kyrka i Härlunda, varvid de båda romanska stenkyrkorna revs. Kyrkan, kallad Bjärklunda, är uppförd av sten och har tresidigt kor. Tornet byggdes 1862 efter Ludvig Hawermans ritningar. En dopfunt från 1100-talet är bevarad. Bjärka kyrkoruin, utgrävd 1929-30, visar en romansk kyrka med smalare rakslutet kor. Härlunda kyrkoruin är inte undersökt. Utgrävningar påbörjade 2006.
Gärdslösa kyrka är en kyrkobyggnad i Gärdslösa på Öland. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling i Växjö stift. Kyrkan brukar ses som Ölands bäst bevarade medeltidskyrka och var länge något av Ölands kyrkliga centrum. Prinsessan Margaretha och John Ambler gifte sig i Gärdslösa kyrka 1964. Under sommarmånaderna är kyrkan ett mycket populärt turistmål. Kyrkan består av ett långhus, ett rakslutet kor av ungefär samma bredd i öster, två korsarmar som skjuter ut från långhusets västra del, sakristia vid korets norra sida samt ett torn i väster. Långhusets västparti och det något yngre tornet är från 1100-talet. Kyrkan utvidgades vid mitten av 1200-talet med korsarmar med skulpterade portaler. Kryssvalven från omkring 1240 är slagna av den så kallade Gärdslösamästaren. Längre fram under 1200-talet byggdes ett nytt kor - med den originella trappgaveln - ett stycke öster om det gamla, vilket fick stå kvar tills långhuset under 1300-talets första hälft förlängdes och förenades med det nya koret. Något senare tillkom sakristian. Förändringar som påverkat kyrkans yttre, som det nu ter sig, inskränker sig därefter i stort sett till upptagandet av rundbågiga fönsteröppningar och uppförandet av tornlanterninen 1845, fritt efter de uppgjorda ritningarna. Murarna är sedan 1957-58 års renovering slammade och vitkalkade, med undantag för norra korsarmen, vars färgskiftande murverk är blottat. Även interiören - med kalkmålningar från 1200-talet och senmedeltid på väggar och valv och skulpterade kolonnkapitäl och konsoler - är mycket välbevarad i sitt medeltida skick. Bland de eftermedeltida tillskotten interiört märks, vid sidan av inredning från 1600- och 1700-tal, korets kalkmålningar från 1642. Kyrkorummet domineras av den altaruppsats som, inspirerad av uppsatsen i Kalmar domkyrka, tillkom 1764-1766. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vänersborgs kyrka. Renovering av tornet
Tornet på Längbro kyrka, 1970-tal
post, linbana, bebyggelse
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.