Kvibille
Från 299 kr
Hjulsjö
Linköping 1953 genom Djurgårdsgatans nedre lopp mot dåvarande Drottninggatans stäckning. Kort efter fototillfället skulle stora ingrepp av miljön påbörjas. Hus i fonden var beslutade att rivas för utläggningen av Bredgatan (Drottninggatebacken) till gagn för den ökade genomfartstrafiken. Drottninggatans ursprungliga övre del kom efter avslutat arbete att döpas om till Elsa Brändströms gata. Efterhand skulle även de flesta av bildens hus utmed Djurgårdsgatan närmast betraktaren rivas. Bland andra gatans nummer 11 till höger.
tak, härbre, golv, dass, vedbod, gångjärn, bagarstuga, näver, dörr, ladugård, bostadshus, ajtte
Vykort, "Varberg. Utsikt från fästningen." I centrum ses trädgårdsmästare Jeppa Persson Förstbergs plantskola i Damlyckan med bostadshuset till vänster, alldeles intill Mellersta Hallands järnväg som invigdes 1886. Villan uppfördes 1896 på Södra Hamnvägen 12 i nuvarande kv Skepparen. På andra sidan järnvägen och Strandvägen ligger Edvard Mathssons fotoateljé, senare s k Lottastugan, Badhusparken (Societets-). Längre ned längs järnvägen ligger "Freds" banvaktarstuga och till höger i bild ses delar av Platsarna. Huset där Slottsgatan idag går upp står ännu kvar. På berget i fjärran skådas vattentornet. Järnvägen söderut fick ändrad sträckning år 1920.
Anderska gården i Linköping bar tills gatuhuset monterades ned adressen Nygatan 62. Nedmonteringen blev aktuell efter att Nygatans sträckning i området lades igen i början av 1950-talet till fördel för ny trafiklösning. Att huset inte helt sonika revs, likt andra i grannskapet, kan vi tacka existensen av det då relativt nyinvigda friluftsmuseet Gamla Linköping, där byggnaden erbjöds utrymme. Gårdens namn är hämtat från konstnären Knut Ander som växte upp i huset och vidare kom att bli dess ägare. Foto 1929. Notera förekomsten av fingeravtryck i bilden, som här inte retuscherats utan lämnats kvar till varnagel för försiktighet vid hantering av fotonegativ.
Östra Centralbanans sträckning genom Vårdnäs, med stoppställe i Bestorp och Brokind, kom att stärka bygden på allehanda vis. Traktens vackra natur med sjönära lägen attraherade inte minst välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer. Från järnväglinjens invigning 1902 uppfördes ett flertal sommarboställen, bland annat på ägorna till Saxtorp och kyrkans jord utmed Stora Rängen. Ett av dessa var bildens Sjövik på utjorden Kläppas mark. Sannolikt uppförd av handlare Axel Peterzén (1844-1906), under alla omständigheter ägd av dennes sterbhus från hans död. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Nytt tvåvånings stationshus i tegel 1910 .Stationen togs i bruk 1860. Det ursprungliga, i en våning uppförda stationshuset i trä, ersattes 1910 med ett nytt stationshus, uppfört i tegel i två våningar. När Årstabron tagits i bruk 26 nov 1929, upphörde persontrafiken. 1910 tillkom två nya ställverk med bro, plattform och hiss. 1900 utvidgades spårsystemet kraftigt, 1931 ytterligare spår. Från järnvägens öppnande till 1930 låg här huvudverkstaden, 1930-31 flyttad till Tomteboda . Sträckan Liljeholmen - Nyboda till kom sedan stambanans nya sträckning över Årstabron tagits i bruk 1929.11.06
Nytt tvåvånings stationshus i tegel 1910 (SJ 1931), sid 325. Stationen togs i bruk 1860. Det ursprungliga, i en våning uppförda stationshuset i trä, ersattes 1910 med ett nytt stationshus, uppfört i tegel i två våningar. När Årstabron tagits i bruk 26 nov 1929, upphörde persontrafiken. 1910 tillkom två nya ställverk med bro, plattform och hiss. 1900 utvidgades spårsystemet kraftigt, 1931 ytterligare spår. Från järnvägens öppnande till 1930 låg här huvudverkstaden, 1930-31 flyttad till Tomteboda . Sträckan Liljeholmen - Nyboda till kom sedan stambanans nya sträckning över Årstabron tagits i bruk 1929.11.06
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.