I ett hörn av museitomten diskuterar välklädda herrar invid travade tegelstenar och materialet hade en avgörande betydelse i sammanhanget. Teglet var levererat från Kaniks tegelbruk i Skåne och var utvalt för fasaden till den nya museibyggnaden i Linköping som var under uppförande. Innan man gav ett oåterkalleligt klartecken synas och provas i stunden stenarna av byggnadskommittén. Från vänster står major Erland Nordenfalk, kamrer John Thorstenson, arkitekt Helge Zimdal och borgmästare Bertel Hallberg. Foto 1937.
Från 299 kr
Bäsksele
Vilhelmina 2591
fotografi
Älvsnabbsmonumentet. Vid Mysingen vid strandkanten står Älvsnabbsmonumentet. Det restes 1930 till minne av att det var 300 år sedan Gustav II Adolf seglade till det som blev det 30-åriga kriget. Denna delen av skärgården har varit militärt område ända sedan Gustav Vasas tid, då han tog hit Sveriges första flotta. Den skyddade naturhamnen innanför Älvsnabben var känd redan på 1200-talet och användes som ankringsplats för fartyg. Det är den äldsta och var den viktigaste samlingsplatsen för svenska flottan under segelflottornas tid. Invigningen var av nationell betydelse och många prominenta personer deltog. Invigningen skedde nästan på dagen 300 år efter att Gustav II Adolf hade seglat härifrån mot Tyskland, med 14000 soldater ombord på 23 krigsfartyg.
Efter att den gamla kyrkan i Åtvid dömts ut och den nya uppförts, tilltog förfallet av den äldre. Vid slutet av 1800-talet togs rent av beslut om att riva kyrkan men tiden gick utan åtgärd. Med det nya seklet kom andra tankar och istället kom kyrkoruinen att restaureras och återinvigdes som kyrkorum 1957. Här en dokumentation daterad 1947.
Fotografens position vid utsiktstornet Belvederen var väl vald för en vy mot Kanberget. Fotografiet är daterat den 22 september 1910 och i det unga seklet hade redan Linköpings nya epidemisjukhus, barnbördshus och vattentorn hunnit att uppföras på bergets krön. Väl värda att föreviga vid tiden. Husraden i bildens mellangrund kantar Djurgårdsgatan.
Ågatan 41 i Linköping. Huset uppfördes av sämskmakareänkan Brita Rulander något av 1800-talets första år. Från mitten av seklet kom gården att ägas av kompanjonerna och spegelmakarna Johan Petter Hallberg och Karl Gaunitz, varför den kommit att kallas Spegelmakaregården. En tid efter bildens tillkomst flyttades gatuhuset till friluftsmuseet Gamla Linköping. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Motalavy från tiden då förra seklet var ungt. Utblick från nordost med Motalaviken i bakgrunden. Längst till höger i bilden ses stadens gamla rådhus, som senare kom att få Stadshotellet som granne. Odaterad bild från 1900-talets första del, dock tidigast 1902.
Nedströms Stångebro i Linköping har det tvättats i långliga tider. Här låg stadens klapphus och en bit in på förra seklet startades ett kommersiellt tvätteri på platsen, under namnet Stångebro Tvätt. År 1965 är det emellertid färdigtvättat och byggnaden kommer inom kort att rivas.
Ett ögonblick från Linköping när förra seklet var ungt. Den stora byggnaden i fonden är sedan över 100 år synonymt med stadens stadshus. Fastigheten uppfördes dock som stadens läroverk och bar sin roll till stadens nya läroverk (Katedralskolan) stod klart 1915.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.