Porträtt av Anna Ekeman. Född på Styvinge gård i Vist socken som dotter till regementsskrivaren vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping, Carl Abraham Ekeman och dennes maka Anna Sophia Salander. Från 1850 var föräldrarna ägare av Odensfors säteri i Vreta Kloster. År 1874 ingick hon äktenskap med Thure Fredrik Baltzar Lybeck. Makarna bosatte sig på Össby storgård i Gårdeby. Från 1883 arrenderade makarna Björnsnäs gård i Kvillinge socken norr om Norrköping, för att våren 1897 förvärva Annas barndomshem Odensfors. Efter makens bortgång 1905 flyttade Anna till Linköping och levde där som änka tills döden inföll 1926.
Från 299 kr
Porträtt av Emelie Piper. Född på Löfstad slott 1857 som dotter till godsets ägare, makarna Charles Emil och Sophie Piper. Efter moderns tidiga bortgång valde Emelie att som ogift vårda sin åldrande far och bistå honom i skötseln av godset. Fadern gick bort 1902 och Löfstad ärvdes av Emelie och hennes äldre syster Sophie. Emelie löste emellertid ut systern och blev ensam ägare till sin död 1926. Hon kunde därför följa sin vilja att testamentera slottet, parken och ägorna till Riddarhuset, medan inventarierna tillföll Östergötlands fornminnes- och museiförening (nuvarande Östergötlands museum).
Porträtt av fru Fredrika Ström. Bördig från Skåne inflyttade hon som ung med sina föräldrar till Blekenstad gård i Ekeby, som föräldrarna arrenderade från 1856. År 1870 gifte hon sig med Johan Marcus Wallenberg. Maken arrenderade vid tiden överstebostället Kungsbro i Vreta kloster men med tiden kom de att inköpa och flytta till nämnda Blekenstad. Av skäl bortom denna uppgift att utreda bröt makarna upp från Blekenstad i mitten av 1880-talet för ny tillvaro i Linköping. Det barnlösa äktenskapet nådde sin ände vid makens bortgång 1901.
Porträtt av handlare August Lomell. Född i Skänninge som son till en färgare slog han sig in på samma yrkesbana. Efter att ha gjort del av sin gesälltjänst hos sin bror i Gislaved fortsatte han utbildningen hos släktingar i Alingsås. Där ingick han äktenskap med Agnes Malvina Engström, bördig från Vadstena. Efter ett år i Horn socken flyttade makarna till Skänninge. Man skrev då år 1870 och där skulle makarna förbli till färgarens bortgång 1886. Året därpå utvandrade änkan till Amerika, dit äldste sonen tidigare flyttat.
Per Wingqvist vid tiden för hans medicine kandidatexamen 1876. Efter dryga tio år kom han att avlägga licentiatexamen och hade under tiden tjänstgjort som biträdande läkare vid Uppsala hospital. År 1889 blev han ordinarie läkare vid Härnösands hospital, för att 1893 utses till överläkare vid Piteå hospital. Från 1904 till sin död 1910 innehade han samma tjänst i Härnösand. Han var född i Linköping 1849, där fadern var kantor. I vuxen ålder tog han sin mors efternamn. Möjligen för att hedra henne efter tidig bortgång, men troligare för en bättre klang än ett patronymikon eller faderns enklare efternamn Andersson. Från 1889 var Wingqvist gift med Hilda Boman, bördig från Stockholm.
Vad vi får förmoda familjen Sundström framför bostaden Åsarum med inrymmande handelsbod. Det var i sommartid år 1889 som Gustaf Sundström av okända skäl hade brutit upp från sin hemort Hardemo i Örebro län för en ny tillvaro som handlare i Gottlösa. I förstone i partnerskap men efter ett par år övertog han handeln i det avbildade Åsarum för egen regi. När bilden togs hade kalendern nått några år in på 1900-talet och tillsammans med sin maka Emelia hade han välsignats tre barn. Parets fjärde och sistfödda nedkom 1905 och var sannolikt ännu inte boren vid fototillfället. Upplysningsvis kom äldste sonen Valter att ta över handelsrörelsen efter faderns bortgång 1914.
Onkel Adamsgården i Linköping genom en dokumentation från 1929. År 1867 flyttade militärläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, Onkel Adam kallad, och dennes maka Hedda Brydolf in i gården. Heddas syster Adriana bodde redan i huset. Det var de båda systrarna som ägde fastigheten. Carl Anton avled 1889. Hedda bodde kvar till sin bortgång 1914. År 1920 sålde parets dotter fastigheten till Linköpings stad med villkoret att gården skulle bevaras i ursprungligt skick och att Onkel Adams inredning skulle lämnas orörd. Sedan 1927 fungerar husets övervåning som museum efter de villkor om ställts.
Porträtt av änkefru Maria Nisbeth. Född som Maria Jacobina Barfoth i Skåne 1785 gifte hon sig 1810 med dåvarande kaptenen Johan Georg Nisbeth. I sinom tid utnämndes maken till överste vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping och från 1827 bodde makarna på Smedstad strax söder om Linköping. I hushållet fanns även fosterdottern Maria Elisabeth Wallenberg. Efter makens bortgång 1834 följde en lång änkeperiod på Smedstad för Maria. På ålderns höst flyttade hon till sin stadsgård i Linköping och där somnade hon in den 17 januari 1868.
Porträtt av fru Marie Louise Berg. Född 1851 i Skallsjö i nuvarande Lerums kommun. I samband med sitt giftemål med lotschefen Henrik Werner flyttade hon till Norrköping. Året var 1876 och paret kom att få tio år tillsammans. Makens sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Inte heller Marie Louise kom att få något långt liv. Efter makens bortgång flyttade hon till Skara där hon avled 1889, blott 37 år.
Enligt påskrift porträtt av fröken Aurora Westfeldt. Genom detta tolkat föreställa Aurora Clementina Wästfelt. Född 1803 på godset Flishult i Vetlanda kommun som dotter till rust- och stallmästare Johan Wilhelm Wästfelt och makan Anna Christina Christiernin. Makarna var vid tiden knutna till hovet som understallmästare respektive kammarfru hos prinsessan Sofia Albertina. En tid efter faderns död 1829 inflyttade Aurora med modern och en syster till Linköping. Efter närmare 50 år i moderns hushåll och efter dennes bortgång i eget eller som hyresgäst, avled Aurora som ogift 1888.
Porträtt av fröken Adelaide Beckman en kort tid före hennes giftemål med filosofie doktor Claes David Lindblad. Hon föddes 1844 i Västra Ny som dotter till vice auditören vid Första livgrenadjärregementet, Daniel Leonard Beckman och dennes maka Adelaide Charlotta Ringqvist. Efter faderns bortgång 1852 flyttade änkan med de sex barnen till släktingar i Vadstena. Från 1867 bodde familjen i Linköping. År 1870 återvände Adelaide till Vadstena för sitt nämnda äktenskap. Hennes liv blev kort. Dagar efter nedkomsten av parets fjärde son 1878 avled hon av hjärtförlamning, rimligtvis i sviterna av hennes sista barnsäng.
En byggnad med karaktär har tjänat ut och rivs 1925 för att ge plats för det så kallade Affärspalatset. Den märkvärdiga byggnaden, som här visar den inte så iögonfallande gaveln mot Stora torget, uppfördes sannolikt kort efter den stora stadsbranden år 1700. Den förmodade byggherren Samuel Pyttner hade blivit ägare till den avbrända tomten och efter hans bortgång omnämns gården som "salig borgmästare Pyttners fine gård mellan Stor- och Tanneforsgatorna belägen". Tills rivningen verkställdes inrymde huset Amanda Pettersons Nya Modemagasinet och Sjöbergs Garn- & Vävnadshandel.
Porträtt av guldsmedsmästaren Carl Magnus Barkander. Född i Stockholm 1788 inflyttade han till Linköping 1820. Gift 1835 med Lovisa Charlotta Liedström. Äktenskapet blev kort. Makan avled redan 1839 i lungsot. Två söner hade äktenskapet hunnit med, Carl Petter och Edvard Hjalmar. Den sistnämnde avled dock som spädbarn kort efter moderns bortgång. Guldsmeden och hans överlevande son kom att bo tillsammans fram till den yngres flytt till Stockholm 1869. Efter att ha verkat på åtminstone två adresser i staden, etablerade Carl Magnus 1855 en verkstad i S:t Lars kvarter 79. Här var han verksam till sin död 1876.
Orig. text: 20 jan. Folkets Hus, Ågatan 57. Huitfeltska gården: Den östra delen av gårdens bostadshus uppfördes 1807 av landsfiskalen Karl Henrik Svan (1767-1832), den knuttimrade byggnaden förlängdes i början av 1830-talet av fältläkaren Karl Olov Bånge (1792-1838) och fick så sin släta panel. Byggnaden är ett av få bevarade exemplen på panelarkitektur i Linköping och finns idag i Gamla Linköping. År 1860 köptes gården av regementsläkaren Åke Huitfelt. Efter dottern Evas bortgång köptes huset av Folkets Husföreningen. I gathuset inrymdes en period Östergötlands Folkblads redaktion, ABF:s bibliotek och ett flertal fackföreningsexpeditioner.
Porträtt av Sofia Nilsson. Hon var född på Bergsgården i Råberga strax öster om Linköping. Fadern var rättare på gården vilket rimligtvis tryggade hennes uppväxt. Andra tider skulle emellertid stunda. Rättaren insjuknade och blev sängliggandes. Snart var han och hans maka skrivna på socknen. Det kunde betyda lite av varje men aldrig till den noterades fördel. Sofia flyttade redan som flicka till Skärkind för pigtjänst på Eggeby östergård. Efter att ha prövat lyckan på gårdar i Gistad och Lillkyrka inflyttade hon till Linköping 1853. Från 1858 var hon piga i vaktmästareänkan Sandbergs hushåll och när dennes dotter Clara vidare bildade egen familj med handlaren Carl Jacob Jacobsson följde hon henne. Sofia blev hushållet trogen förbi sin matmors död 1914 och tjänade vidare dennes dotter Anna till sin egen bortgång 1928. flickebarnet Clara Jacobsson. Dotter till köpmannen i Linköping, Carl Jacob Jacobsson och dennes maka Clara Maria Sandberg.
Porträtt av fröken Sigismunda Wallström, dotter och sistfödda barn till kyrkoherden i Högby, Magnus Wallström och makan Vendela Roselius. Förutom tilltallsnamnet hon bar efter sin mormors far hette hon för en prästdotter så passande Evangelina. Av okända skäl blev hon så kallad hemmadotter. Efter faderns bortgång 1854 följde hon modern och de kom i förstone att vara bosatta i Allhelgona och vidare i Veta. Från år 1863 hade de tillsammans med brodern Philip sin hemvist i Öjebro i Herrberga socken, där de köpt hemmanet Strömvallen. Efter moderns död 1878 bodde Sigismunda kvar i Strömvallen med sin bror och efter en tid inflyttade även brodern Ludvig Theodor. Livet i Öjebro tycks haft sin gilla gång. De bägge bröderna gick bort 1890 respektive 1892 men Sigismunda bodde kvar ända till 1914. Hennes sista två år i livet tillbringade hon i Skänninge som hyresgäst hos en fru Vinblad.
Emil Segersteen föddes i Kättilstad prästgård 1828. Vid sidan av fältpräst var fadern socknens kyrkoherde och tillsammans med hustrun hade de nu sex söner men där skulle det stanna. Emil Viktor kom i vuxen ålder att välja en militär yrkesbana. Han inledde den som kadett 1844 för att vidare knytas till Första livgrenadjärregemenet i Linköping. I oktober månad 1861 gifte han sig med sin kusin Sofia Augusta Norbeck och paret bosatte sig på Förråd säteri som Segersteen var delägare i. Äktenskapet blev emellertid kort. Redan i början av år 1864 avled makan i sviterna av vad tiden kallade gastrisk feber. Två söner hade hunnit nedkomma men den förstfödde hade dött redan före moderns bortgång. Med tiden kom Segersteen att inköpa Malma gård i Rystad, som från 1872 var hans boställe. När han avled 1912 var han dock sedan en tid bosatt i Linköping.
Porträtt av prostinnan Eva Fredrika Rundeberg. Här upplysningsvis fotograferad i Agnes Arosenius ateljé i Norrköping, stadens första kvinnliga porträttfotograf. Eva Fredrika var född i Kvillinge 1809 men uppvuxen på Vikbolandet där fadern var kronolänsman i Å socken och sedermera Kuddby. Egen blev hon 1832 då hon erhöll plats som mamsell på Skenäs gård i Östra Husby, som en äldre syster och dennes make arrenderade vid tiden. Från år 1838 finner vi henne boende i Norrköping och så förblev det till 1850 och detta år ingångna äktenskap med pastorsadjunkt Magnus Westergren. I samband med giftemålet flyttade paret till Styrstad där maken erbjudits tjänsten som komminister. Efter Styrstad och en kortare tid i Ledberg flyttade makarna 1863 till Konungsund. Där och då hade socknens kyrkoherde Juringius dött och Westergren tillfrågats om att bli församlingens kyrkoherde. Här blev de kvar tills deras barnlösa äktenskap nådde sin ände vid Eva Fredrikas bortgång 1877.
Vi som långt efter samlandet är att registrera fotografierna som ingår i den samling visitkort som förts samman under namnet "Porträtt av östgötar", finner i ärlighetens namn liten koppling till länet för den här avporträtterade Otto Sjögreen. Kopplingen består i hans delägandeskap till Strålsnäs säteri i Åsbo socken under åren 1877-90. Förklaringen till detta ägande ligger i släkten Sjögreens flertalet medlemmar med stark koppling till Östergötland, bland annat till Åsbo. Under alla omständigheter är Otto Sjögreen väl värd att presentera. Född i Hult socken 1834 som son till bergmästaren Christian Magnus August Sjögreen och dennes maka Didrika Elisabet Matilda, född Burén. Efter studier i Uppsala inledde han en administrativ karriär som kopist vid Civildepartementet som vidare tog honom till kansliråd och byråchef. Parallellt tjänstgjorde han även som notarie vid Vetenskapsakademien. Från 1864 var han gift med Matilda Sofia Burén. Makarna var bosatta i Stockholm fram till respektives bortgång 1906 och 1909.
Porträtt av Christina Andersson från senare delen av 1890-talet. Född i värmländska Segerstad socken som dotter till rättaren Anders Olofsson och dennes maka Stina Jonsdotter. Som ung kom hon i pigtjänst på gårdar i hemsocknen men även en tid i Karlstad. I november månad 1885 fick hon oförklarat tjänst som hushållerska i redaktören och tidningsutgivaren Isidor Kjellbergs hushåll i Linköping. Den radikale Kjellberg bodde vid tiden med sonen Emil invid Storgatan strax öster om Sankt Larskyrkan. Stadsgården inrymde även redaktion och tryckeri för hans tidning Östgöten med flera utgivningar. Efter Isidor Kjellbergs bortgång 1895 fortsatte Christina sitt arbete i den nu vuxne sonen Emils hushåll. År 1902 följde hon med Emil Kjellberg och hans familj när de under våren flyttade till Helsingborg. Tiden i den nya staden blev emellertid kort för Christina. Hon avled i sviterna av magcancer i april månad 1904.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.