Patron Clas Gavelius guldbröllop. Guldbröllopet måste ha gått av stapeln omkring 28 juli 1894. Det var då 50 år sedan brukspatronen på Graninge bruk, Claes August Gavelius, född 10 juli 1818 i Utansjö, gifte sig med Hilda Augusta Hedberg, född 10 januari 1818 i Färnebo socken i Värmland.
Från 299 kr
Gården Berg i Ugglarp år 1886. Anders, Gustav, Karl, Birger och lille Johan med mors porträtt på rocken, samt Patron på Berg, alla med efternamnet Gustavsson. I en hästdragen vagn sitter tjänstefolket Karolina och Sven-August. På sidan om vägen står en ko och en vagn med ett par hästar. En man sitter på kuskbocken. Det är vinter och lite snö på marken.
Nedre raden fr. vänster: Fru Emma Stenbeck f. Heyman, gossen Nils Stenbeck, Fru Ebba Stenbeck f. Axelsson, Fru Gustafa Stenbeck f. Hjortén, Patron Johan Stenbeck, Fru Gerda Stenbeck f. Heyman. Framför på marken, kamrer Sigge Stenbeck, Mösseberg, Ingeborg Stenbeck, gift 1896 Lychou (Lychow?). Övre raden: Hjalmar Stenbeck, Richard Stenbeck, kamrer Hugo Stenbeck, John Stenbeck, Gunnar Stenbeck, Axel Stenbeck med dotter Karin. Åkatorp 1891.
Bröllop 1903 i Älgarås. Karl Robert Rythén f. 15/11 1875. Stationsskrivare. Charlotta Wilhelmina Sandell f. 1866. Fr.v: Reprofotograf: Gunnar Berggren. 4. Elin Johansson (Wallies). 5. Justus Johnsson 6. Sjögård 8. Patron Holmgren, Gudhammar Fr.h: 1. Oskar Holmgren, Gudhammar 3. Handl. Johansson 4. Vendela Melin Sittande: Melin
Casa Mosquera, fotografi, photograph
Johan Alfred Elmier (1849-1938) var en av de stora jordägarna i Älmhult. Denne som inte var född i Älmhult utan i Älmeboda socken gjorde sig en förmögenhet i USA genom guldletning; återvände till Sverige och hamnade av någon okänd anledning i "Elmhult" på 1890-talet där han köpte den sydligaste gården i byn, som efter honom blev kallad Elmiersgården. Patron Elmier donerade även flera markområden till köpingen och medverkade till att tätorten växte och utvecklade sig. Idag kallas ett område i Älmhult för Elmiersområdet.
Släkten Stenbeck, Gudhem. Nedre raden fr. vänster: Fru Emma Stenbeck f. Heyman?, gossen Nils Stenbeck, Fru Ebba Stenbeck f. Axelsson, Fru Gustafa Stenbeck f. Hjortén, Patron Johan Stenbeck, Fru Gerda Stenbeck f. Heyman. Framför på gräsmattan, kamrer Sigge Stenbeck, Mösseberg, Ingeborg Stenbeck, gift 1896 Lychou (Lychow?). Övre raden: Hjalmar Stenbeck, Richard Stenbeck, kamrer Hugo Stenbeck, John Stenbeck, Gunnar Stenbeck, Axel Stenbeck med dotter Karin. Åkatorp 1891.
byggnad, museum, fotografi, photograph
Nätra. Gamla herrgården. Gården byggdes ursprungligen i slutet av 1860-talet som förvaltarbostad åt Forss Nya Sågbolag (senare ombildat till Forss AB). I tur och ordning bodde patron C.A. Öhman, Förvaltare Gustaf Sjöholm och från 1902 disponent Gustaf Hedberg på denna herrgård. Gustaf Hedberg med familj syns sittande vid trädet på bilden. Familjen Hedberg kom därefter att bo på herrgården, fram till 1966, då Ingeborg och Theodor Hedberg avled. Familjeföretaget Forss AB hade 1964 övergått i NCB:s ägo. I början av 1970-talet revs herrgården av NCB och parken blev barktipp.; Kvar idag finns endast flygelbyggnaderna och poppeln i mitten.
Porträtt av Adolf Drakenberg (18271896) och hans hustru Augusta Adler (18341866), knäbild, sittande. Han, till vänster, med mustasch och polisonger, klädd i svart frack eller bonjour. Hon, till höger, med mittbenat hår, ljus klänning med vita manschetter och svart sjal. Dagerrotyp / daguerreotyp helt glasad. Passepartout i svart färg målad direkt på glaset. Svart bakstycke av papp med två påklistrade vita etiketter med handkriven text: "Johan Adolf Drakenberg/f. 1827 +1896/hans hustru Augusta Adler f. 1834 +1866" och "Patron/Adolf Drakenberg och /hans hustru Augusta Adler/porträtt taget 1852". Nordiska museet inv.nr 143947. - Portrait of Adolf Drakenberg (18271896) and his wife Augusta Adler (18341866). Third-plate daguerreotype dated 1852.
Skara. Kvarteret Herrgården. Kråks herrgård, "Patrons skrivrum".
Skara. Kvarteret Herrgården. Kråks herrgård, "Patrons sängkammare".
Landeriet Lyckhem i Vänersborg. Foto från ca 1895 - 1906. Tomten inköptes av Doktor G. Sandmark 1832. Byggnaden, vilken enligt tidiga källor, ska ha varit uppförd på Fredrikslund, ska ha blivit flyttad hit på 1830-talet. Att byggnaden stod här 1834 står klart, då Sandmark kunde flytta in, efter det att hans hus vid torget blivit lågornas rov i branden 1834. Till Lyckhem hörde 1889 två tunnland jord, 300 fruktträd och många bärbuskar. Runt 1895 är Kamrer P Sahlberg ägare, och det är nu byggnaden får det utseende som ses på bilden. Före Sahlberg var patron C. E. Svedberg ägare till stället. Sista privata ägaren till Lyckhem är Victor Häckner, som 1907 säljer det till staden. Mellan 1907 och 1922 kom Lyckhem att användas av Drottning Sofias stiftelse, som Asylen för blinda och obildbara idioter. Från 1950-talet, fram till mitten av 1970-talet tog lasarettet byggnaden i anspråk p.g.a. lokalbrist. Lyckhem revs 1977.
Skara, kv. Herrgården, Kråks herrgård med "Patrons sängkammare" omkr. 1830.
Skara. Kvarteret Herrgården. Kråks herrgård. Interiör, "Patrons sängkammare" år 1830.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.