Uppklädda dansare i Arbogakarnevalen. Paraden har nått fram till Stora torget. Publiken står under paraplyer. Arboga Tidnings lokalkontor till vänster. Stadsgården med Café Centrum till höger.
Från 299 kr
Uppklädda dansare i paraden under Arbogakarnevalen. Publiken står under paraplyer. Några bilar är parkerade på torget. I bakgrunden ses Stadsgården med Café Centrum och Nerikes Allehandas lokalkontor.
Arbogakarnevalen pågår. Här ses paraden ha nått Rådhusgatan. Bilar i kortege. Uppklädda dansgrupper. Publik på trottoaren. Till vänster ses rådhuset och i bakgrunden syns tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan.
En gammal kvinna "ligger lik" i hemmet. Kistan är placerad i ett hörn där lakan hängts upp på väggarna. I kistan ligger små kvistar av buxbom utspridda och fäst på lakanet ovanför huvudgärden sitter ett kors av murgröna, Ända sedan hednisk tid, och fram tills det i Sverige förbjöds 1686, höll man likvaka/likvakt natten till begravningen av en död (gravöl hölls däremot efter begravningen för att hedra och minnas den döde ). En anledning till att seden då förbjöds i kyrkolagen var att vakan ofta antog karaktären av fest med sprit och dans, vilket inte gick ihop med den Lutherska moralen. Seden övergick till att man gick för att "se liket", vilket förmodligen är fallet vid denna fotografering, utan en regelrätt likvaka. Detta lever ännu kvar inom katolicismen där prominenta personer kan läggas på "lit de parade", i betydelsen paradsäng; en säng som sörjande kan paradera förbi och ta farväl av den avlidna före begravningen.
En ung man "ligger lik", troligen i hemmet. Kistan är placerad vid ett fönster med fördragna gardiner och klädd med stjärnbeströdd svart tyll runt den avlidnes bädd. På täckelsen ligger rosor och kvistar av asparagum. Ända sedan hednisk tid, och fram till det i Sverige förbjöds 1686, höll man likvaka/likvakt natten till begravningen av en död (gravöl hölls däremot efter begravningen för att hedra och minnas den döde ). En anledning till att seden då förbjöds i kyrkolagen var att vakan allt som oftast antog karaktären av fest med sprit och dans, vilket inte gick ihop med den Lutherska moralen. Seden övergick till att man gick för att "se liket", vilket förmodligen är fallet vid denna fotografering, utan en regelrätt likvaka. Detta lever ännu kvar inom katolicismen där prominenta personer kan läggas på "lit de parade", i betydelsen paradsäng; en säng som sörjande kan paradera förbi och ta farväl av den avlidne före begravningen.
säng, rumsinteriör, kung, kunglighet
Barnens dag 1960. "Världens starkaste" tyngdlyftare med skivstång, en kvinna och en knivkastare som står på en vagn i Barnens dag-paraden förbi barn och övriga folksamlingen på Lilla torget.
En parad med häst och vagn och utklädda människor. Paraden har dragit många åskådare denna heta sommardag. Fotot trol. taget i Societetsparken, i samband med Barnens Dag el. likn.
Foto av en parad med häst och vagn och utklädda människor. Paraden har dragit många åskådare denna heta sommardag. Fotot trol. taget i Societetsparken, i samband med Barnens Dag el. likn.
Bilden visar Carl Gustaf Emil Mannerheim i spetsen av en militär parad. Efter honom följer tre soldater till häst och kavalleri. Långa kedjor av soldater i givakt ställning skyddar paraden mot folkmassan.
Flottister paraderar i grupper längs Drottninggatan. Främst i ledet går en kapten. Vid sidan av paraden står civila, bland annat två barn med en cykel. Fotot är daterat till den 17-3-52.
"Pansarbilvapnets inträde i vår armé". Major Wilhelm Odelbergs rapporter m.m. Från studiekommenderingar under åren 1922-34 rörande P B vapnet i främmande arméer samt egna arméförsök. Från paraden i Warszawa på nationaldagen den 3 maj 1930.
"Pansarbilvapnets inträde i vår armé". Major Wilhelm Odelbergs rapporter m.m. från studiekommenderingar under åren 1922-34 rörande P B vapnet i främmande arméer samt egna arméförsök. Från paraden i Warszawa på nationaldagen den 3 maj 1930.
Pansarbilvapnets inträde i vår armé". Major Wilhelm Odelbergs rapporter m.m. Från studiekommenderingar under åren 1922-34 rörande P B vapnet i främmande arméer samt egna arméförsök. Från paraden i Warszawa på nationaldagen den 3 maj 1930.
Barnens Dag firas. En lastbid kör i paraden. "Skolbygget" står det på en skylt i fronten. På flaket sitter flera barn. (Skolbygget kan syftas på Gäddgårdsskolan, som stod klar i augusti 1952).
Arbogakarnevalen pågår. Paraden har nått fram till Hökenbergs gränd. Uppklädda dansare i regnet. I hörnet, i lika dana regnjackor, står Lotta Winkler Yngve och Olof Yngve. I bakgrunden, till vänster, ses Sandbergs herrekiperingen på Nygatan.
Christina Nilsson på lit-de-parade i sin säng på Växjö stadshotell, 1921.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.