Lottakårens insamling till de finska flyktingbarn, troligtvis 1944, på Konsum Alfa i Gävle.
Från 299 kr
"Stor kontingent finska barn till Upsala i går" - finska flyktingbarn togs omhand på Lottakårens lokal, Uppsala maj 1942
"Stor kontingent finska barn till Upsala i går" - finska flyktingbarn togs om hand på Lottakårens lokal, Uppsala maj 1942
Kvinnor från lottakåren marscherar på stortorget i Karlskrona. Lottan näst längst fram håller i en svensk flagga. Samtliga lottor är klädda i uniform. De som går först har dock mörkare uniformer än resterande lottor. I bakgrunden syns Karlskrona stadshotell med sin rikt utsmyckade fasad.
Lottakåren går på marsch längs Vallgatan vid bataljon af Trolle. Vid sidan av dem går högre militära tjänstemän samt en kameraman. Vid en sida står ett antal högre militärer bredvid ett enkelt podium där en konteramiral står uppflugen och gör honnör. Bakom dem syns civila.
En militär står och läser på ett papper. Samtidigt tar ytterligare en militär en lotta i handen. Militärerna är klädda i uniform och hjälm och lottan i uniform från lottakåren. Fotot är taget på en grusyta utanför Jämjö kyrka och den gamla kyrkskolan som skymtar i bakgrunden.
Från Rädda Barnens försäljning på Stora torget 1963. Vagnen är lånad av Lottakåren i Falköping. Rädda Barnen: Ruth Blom, född Eriksson, ordförande i Rädda Barnen, Anna Lisa Johansson, född Johnsson (i mitten), Rut Rudberg, född Svensson (längst till höger), Eva-Marie Mohlin (i barnvagnen).
En lotta iförd lottakårens uniform står framför en mikrofon på en läktare och talar. I bakgrunden syns en publik på läktaren.
Två lottor står lutade över ett bord utomhus och skär ost. Båda är klädda i lottakårens uniformer samt i förkläden. En av kvinnorna har även solglasögon på sig.
Plublik på Stora torget. Kung Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. I främsta ledet står Hemvärnet och Lottakåren. I bakgrunden ses Sture Möbler och Sture-Bion på var sida om infarten till Västerlånggatan. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Konung Gustaf Vl Adolf gästar Arboga under sin Eriksgata. Här ses han, på Stora torget, tillsammans med publik och medlemmar i Lottakåren. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Korum vid lottaförläggningen Svälten. Längst t v lotta Marianne Hultman, Lidingö. Bild 2. Längst till höger Sörmlands lottachef Maj Cederlund.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rosenfredsskolan uppfördes under Nilssons ledning 1910-1912, efter ritningar av arkitekt Lars Kellman som även ritat Varbergs Teater. Ur skolan marscherar män från Landstormen med gevär på axlarna, med anledning av första världskriget. . Troligen har de just varit på inskrivning och är på väg mot Varbergs fästning. Landstormen hade inga uniformer, de bar sina privata kläder, men skulle bära fälttecken vilket enligt 1914 års infanteriinstruktion utgjordes det av ett landstormsmärke som skulle bäras väl fästat, och på avstånd synligt, samt landstormsarmbindel. Vid första världskrigets utbrott var de beväpnade med Remingtongevär. Landstormen fanns i Sverige mellan 1885-1942 och bestod först av ålderklasserna 33–40, men åldersspannet ändrades flera gånger. Uppgifter hänförde sig oftast till lokalförsvarets område, främst skulle de trygga fälthärens mobilisering; bevaka gränser och kuster; tjänstgöra som säkerhetsbesättningar i fästningar samt skydda förbindelseleder. Då hade de fått fem dagars utbildning, men vid stora nedskärningar inom försvaret vid 1920-talets början slopades såväl Landstormens övningar som deras gevär. Som en reaktion på detta detta började kvinnor erbjuda ekonomiskt stöd till Landstormen vilket ledde till bildandet av Sveriges Landstormskvinnor, grunden till den svenska Lottakåren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.