Härlunda socken. Herrtorp. Karin Andersson och Herrtorps brukare Arvid Andersson, där Karin hade anställning. 1925.
Från 299 kr
Elis Anderssons sista arbetsdag vid August Werner efter 53 års anställning (1919-1972).
Anställning av personal. Till postassistentens uppgifter i postkontorsledningen hör att anställa personal och att introdu-cera nyanställda.
Kanonskytten Lasse Irebro fick (i det civila) anställning som polis när han kom till örebro och ÖSK-handbollen.
Framställning med tekniska brister som detta till trots bär stora värden. Vy från Risbrinkens höjder mot Hejdegården med Tannefors i fonden. Närmast åskådaren till vänster den charmerande stadsägan 487 utmed Risbrinksgatan, vars numera ödetomt ännu skvallrar om livet som här passerat. Till höger ses den ännu bestående Druidgården. Längs Hejdegatan har stråkets första hus rests. Hejdegatan 14 byggs i stunden ut med en länga jäms den ännu inte utlagda Villagatan. Fastigheten kom vidare att erhålla adressen Villagatan 1. På Tannefors-sidan finns annat att upptäcka för den intresserade. Odaterad bild som kan preciseras till 1913.
Vy mot Linköpings station, uppförd i samband med Östra stambanans dragning till staden 1872. I Linköping, likt flertalet orter utmed statens huvudlinjer, stod Statens järnvägars chefsarkitekt Adolf Edelswärd för stationens byggnadsritningar. Tiden är något av 1890-talets år. Till vänster om stationen ligger den vackra och välartikulerade fabriksbyggnaden som senare kom att ingå i en större anläggning och efter tidens produktion kallas Maskinskylten. Under bildens decennium gällde istället framställning av olika slags trävaror. Notera "vattenkiosken" invid gatukorsningen, som förutom försäljning av dricksvatten tycks som affärsidé erbjudit kioskens väggytor för affischering.
Lokomotor som användes vid Furillen kalkbruk, Demag 2452. Den tillverkades 1939 för tyska krigsmakten och användes vid Vemork vattenkraftstation, som ligger vid Rjukan i Norge, där tungvatten tillverkades för användning i framställning av konstgödsel. Tyskarna däremot hade andra planer. Ett sabotage planerades för att förstöra tillverkning av tungvatten då det befarades att Tyskland skulle använda det för att tillverka en atombomb. "Plan B" bestod av att placera sprängmedel i växellådan på detta lok för att sen sänka färjan "Hydro" vid transport på sjön Tinnsjön. Sabotagets huvudplan lyckades och sprängmedlen i loket togs aldrig bort. När sen loket kom till Furillen Kalkbruk efter kriget och skulle revideras upptäcktes sprängmedlen.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk framställning av en bromsilverkristalls byggnad. Silverjonerna är markerade med plus, bromidjonerna med minus. Den inom en streckad cirkel markerade silverjonen mellan tredje och fjärde jonraderna är "vagabonderande"# dess ursprungliga plats har angivits med en tom cirkel i andra jonraden uppifrån. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 294.
tätortsbebyggelse, manufakturaffär, trähus, affärsskylt, sybehörsaffär, trädgård, vindflöjel, järnvägssamhälle, stupränna, markis, telefonledning, klädaffär
Porträtt av hypotekskamrer Wilhelm Goës. Här iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Född i Rök kom han till Linköping 1852 för anställning vid Östgöta hypoteksförening. Han avled ogift 1882.
En dag på Örlogsbasen med Margita Jonasson och Jörgen Svensson. Annika Henrysson tar emot en personlig utrustning från en sjöman som slutat sin anställning vid Marinen.
Inga-Lill Börjesson slutar sin anställning på Tempo juli 1975. Hon har sin rock med namnskylt på. Glasvasen var en present från Tempo.
Britta Persson utanför sin stuga i Bestorp. När doktor Wersén slutade sin anställning som överläkare vid Mössebergs badanstalt och sanatorium och öppnade praktik i Stockholm, köpte han denna stuga och iståndsatte den och trädgården.
Gjutmästare Gustaf Spångberg med familj. Förstod Järn- och Metallgjuterierna under O. Larssons anställning vid Briansk Järnverk i Ryssland. Verkstäderna (med 10 000 därav 500 gjutare) Spångberg innehade innan plats hos Lindahl & Tuine i Gefle (Gävle).
Porträtt av Theodor och Hulda Andersson. Paret var bosatta i Linköping från år 1924 i och med Theodors anställning vid Centrala Flygverkstaden Malmslätt (CVM) i nämnda ort. Hulda arbetade som hemsömmerska.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.