Nybyggnation av tre förråd 1986. Några blandade bilder från de samtida byggprojekten i Utö läger; livsmedelsförrådet, kokhuset och Värnskolans förråd. Bild 1: Den blivande byggplatsen hitom reningsverket beskådas av projektledaren, kapten Staffan Löding vid Fortenheten på regementet. Bild 2: Staffan Löding och arbetsledaren Kurt Madell ur hantverkargruppen vid Fortenheten. Bild 3: Maskinföraren Tomas Larpe från Vägavdelningen vid Fortenheten kör lastmaskin och sköter stenkrossen. Bild 4: Stenkrossen i full gång i grusgropen nära skjutbanan. Bild 5: Tillverkning av fyllning. Tre skopor sten, en skopa grus och en halv skopa sand blandas.
Från 299 kr
Nybyggnation av tre förråd 1986. Några blandade bilder från de samtida byggprojekten i Utö läger; livsmedelsförrådet, kokhuset och Värnskolans förråd. Bild 1: En av de platsbyggda takstolarna förbereds för montering. Bild 2: Kök och förråd till Värnskolan (efter att Värnskolan lagts ned används byggnaden som dykmaterielförråd). Bild 3: Kurt Madell i spikartagen! Bild 4: Kurt kollar att taktolen är i lod. Bild 5: Alla takstolar på plats. Bild 6: Detaljbild över takstol. Lägg märke till att spikplattor i trä används, spikplåtar var nog lite för modernt för konstruktören vid Milostabens Byggnadskontor.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Några blandade bilder från de samtida byggprojekten i Utö läger; livsmedelsförrådet, kokhuset och Värnskolans förråd. Bild 1: Kurt Madell och Kjell Strömkvist studerar ritningen. Bild 2: "Blommen" borrar och skjuter. Entreprenör som ofta togs in för sprängningsarbeten. Bild 3: Kurt Madell på schaktbotten "Det ser riktigt bra ut!". Vägavdelningens D 7:a i bakgrunden. Bild 4: Hämtning av grus vid Stora Stenstrand. Scania 111 från vägavdelningen, samt Volvo N88 och Volvo BM 846 som tillhörde skjutfältet. Bild 5: Gruset lossas vid byggplatsen. Kjell Strömkvist och Sven Johansson utanför bilen. Bild 6: Staffan Löding och maskinföraren Sven Johansson med sin Caterpillar D7. Milregnr: 54815, 207794
Horndals järnbruk, 1904. Till vänster Martin- och valsverk i en byggnad. Till höger hyttan och kolhuset. Till vänster om hyttan smältsmedjan.
Bron till masugnskransen samt kolhuset. Lagningen å kolhusets gavel är gjord efter branden den 6.5.1916 då ett alldeles lika stort kolhus strax t.h. härom brann ned.
Utsikt mot söder från resterna av bron till kolhuset för smält- smedjan. Längst till höger i dungen låg smältsmedjan.I förgrunden kolhuset, rivet. Ovanför dammen synas husen vid bruksgatan, det längst till höger och tvärs för gatan kallas prästgården, där fordom kapellpredikanten bodde. Mitt på bilden nav. smedjan, som till sitt omfång motsvarar gamla stångjärnssmedjan.
Briggen Tyrus av Västervik vid kajen i Västervik. Denna del av kajen kallas allmänt "Haket". Förr i tiden lastades fartyg nästan aldrig vid kajen utan på redden. Innan lastningen började, hörde det till att skutan skulle ligga på parad här vid haket, finputsad och med rårna fyrkantsbrassade (Squared). Under denna tid hade besättningen ledigt för att roa sig, kaptenen såg gäster ombord osv. - Tyrus gick runt Cap Horn, Alaska m.fl. platser. Från Västervik förde många fartyg plank på Rio. Hon var byggd i V. (?) På kajen alldeles bakom aktern ses det lilla hamnkontoret, rivet i slutet på 1870-talet. Det var ursprungligen byggt till kokhus, då skutorna för eldriskens skull ej fick göra upp eld, då de lågo vid kajen, utan fick laga maten i kokhuset. Uppgifterna lämnade av f. hamnkaptenen E.Holm, Västervik. MH 1939. Tillhörde 1875 Odelmark, Västervik. Uppges i skeppslistan vara byggd 1870 vid Cardingans och förbyggd 1873 - har förbyggnaden skett i Västervik? Saknas i skeppslistan 1885.
Norrfällsviken. Fiskeläge med välbevarat kapell från 1646. Fornlämningsmiljö med stråk av kuströsen från järnåldern. Fiskeläge i god och skyddad naturhamn med traditionell bebyggelsegruppering utefter en med stranden parallell gata där båthusen ligger med gavlarna mot vattnet. Kokhusen är lokaliserade till gatans översida och gistvallar högre upp. Bygatan sedd från söder.
Norrfällsviken. Fiskeläge med välbevarat kapell från 1646. Fornlämningsmiljö med stråk av kuströsen från järnåldern. Fiskeläge i god och skyddad naturhamn med traditionell bebyggelsegruppering utefter en med stranden parallell gata där båthusen ligger med gavlarna mot vattnet. Kokhusen är lokaliserade till gatans översida och gistvallar högre upp.
Verkstadsgården sedd mot masugnen, Ankarsrums Bruk. Till höger mekaniska verkstaden, i vinkeln skorsten till reverberugnen. masugnen, handelsgodsverkstaden och kolhuset. Å slaggstensgrunden närmast byggdes nu (1926) ett magasin, den har legat färdig i 36 år.
Den nya moderna ladugården är uppbyggd, foderloftet har ännu inte hunnit målas. Kohuset står ännu kvar t v. Staketet mellan stor- och lillgården är bristfälligt och har börjat rivas bort. I gräsmattan kan man se grunden efter det rivna brygghuset.
Nu skall ladugården moderniseras! August har rivit allt utom kohuset och murverket, han skall ännu riva taket över den bortre porten. Sedan byggde han ett nytt foderloft och tak och förlängde ladugården. Se Bild 565.
Fiskeläge med välbevarat kapell från 1646. Fornlämningsmiljö med stråk av kuströsen från järnåldern. Fiskeläge i god och skyddad naturhamn med traditionell bebyggelsegruppering utefter en med stranden parallell gata där båthusen ligger med gavlarna mot vattnet. Kokhusen är lokaliserade till gatans översida och gistvallar högre upp. På Halvöns högre delar finns spridda röselokaler som ligger på nivåer ned till 15 meter vilket för dessa innebär en datering till järnåldern.
Smedjan vid Wesslands bruk 1896, eller däromkring. Revs 1902, sedan driften nedlagts den torra sommaren 1901. Personerna från vänster: Smidesmästaren O Bock Smidesdrängen Karl Holm Järnvägaren Fredrik Lindberg (vid järnvägen) >> Smeden Johan Sjöstedt På planen i förgrunden låg till år 1894 kolhus med uppkörsbro direkt från landsvägsbron. Kolhuset nedbrann 1894.
Här ser vi ladugårdslängan med ladan t v med ena porten öppen. Sedan följer troligen stallet, därefter portlidret, gårdens infart med en höhäck stående inne. Sedan följer sannolikt kohuset och ungdjurshuset med varsin hoimd, där luckorna har ersatts med fönster. I förgrunden står en modern vattenpump.
Masse kallar detta för släkstigvagn, sidolämmen liknar en stege. Släke kördes nog med lite olika vagnar, kanske beroende på om släken var våt och tung eller inte. Vagnen står på gården hos Oskar Larsson på Fies norra part. Ladugården har märkliga rombformade fönster till kohuset och stallet. Luckorna går till varje fähus hoimd, hörum. Agtaket har lappats med halm.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.