Örebro stads yrkesskola, hushålls & sömnadskola. 13 kvinnor på bilden.
Från 299 kr
Porträtt av fröken Hanna Movik. Född i Västervik 1837 kom hon från 1859 som mamsell att ingå i Carl Johan Ajaxsons hushåll i dennes säteri i Vårdsberg. Från 1863 bodde hon hos sin bror, brukskassören Werner Movik i Åtvidaberg. Här blev hon kvar till det nya seklets inträde. År 1901, några år efter broderns död, flyttade hon till brorsdotterns hushåll i Vetlanda. När den yngre släktingens make erbjöds tjänsten som provilialläkare i Ekeby, flyttade Hanna med. Hennes liv ändades där av hjärtfel i kombination med lunginflammation den 25 januari 1910. Foto omkring 1870.
Biskopsdottern Hedvig Bring valde likt många av tidens högreståndkvinnor att framleva sitt liv som ogift. Valet var för all del inte alltid ett uttryck av handlingsfrihet, hur det var för Hedvigs del lämnar vi därhän. Som ogift skulle det oavsett dröja tills hon erhöll något som kan betecknas som ett eget hushåll. Efter fadern död sammanbodde hon en längre tid med sin mor i Stockholm och därefter i broderns hushåll i Växjö. Från dryga 50 år fyllda hyrde hon egen bostad i Växjö och sommaren 1921 återvände hon till födelsestaden Lund. Här porträtterad omkring 1895.
Ungdomsporträtt av Ludvig Lindroth, uppskattningsvis under sin skoltid i Jönköping omkring 1860. Tidigt föräldralös hade han tillsammans med sin äldre bror omhändertagits som "wärnlösa slägtebarn" i en mosters hushåll i Ingatorp. Efter en lång tjänstgöring vid Beskowska skolan i Stockholm kom han under senare delen av sitt liv att bosätta sig i den av släkt inköpta egendomen Kvissberg nära Vadstena.
Foton 6-7 augusti 1964. Linjen omfattar en sträcka av 74,2 km och har 200 hushåll. Enequist var tidigare poststationsföreståndare i Väte, men efter poststationsindragningen 1961 omskolade han sig till lantbrevbärare och trivs nu bra som ambulerande postanstalt. (Se raportage i tidningen PS nr 9/1964). Bergsingenjör Louis Améen med familj, från Torshälla, som semestrar i Simunde får påhälsning av Enequist. Fru Kerstin Améen är reservpostexpeditör.
"Justus hus" ett sterbhus med 10-talet "ettor". Här är Bezäta född, den 1914-12-29, vatten och slask infördes i början av 20-talet. De hämtade vatten vid Lundsliden i spänner och varje hushåll hade egen nyckel av mässing till pumpen. Här bodde bl.a. kände Gustav Svensson (S) som ordf. i kommunfullmäktige i många år. Vid denna husgavel fanns gatukorsningen mellan Forsåkersgatan och Brännåsvägen. Brännåsvägen började här.
Orig. text: C. R. Björks Eftr. Bleck o Plåtslageri. Ågatan år 1937. Fröken Löfgrens gård: Byggnaden stod klar 1797. Det ursprungliga bostadshuset omfattade de fyra västra fönsteraxlarna. Den östra delen var ursprungligen en bod. 1819 förenades dom genom portlidret av dödgrävaren Ljungqvist. I gathuset bodde då sex hushåll. Linköpings stad blev ägare av gården 1943.
Hushålls och sömnadsskolan, S:t Görans gymnasium. Skolbyggnaden sedd från Mariebergsgatan. Från sydväst.
Hushålls och sömnadsskola, S:t Görans gymnasium. Skolbyggnaden sedd från Mariebergsgatan.
Hushålls och sömnadsskolan, S:t Görans gymnasium. Skolbyggnaden sedd från väster, vid S:t Görans kyrka.
Porträtt av Christina Andersson från senare delen av 1890-talet. Född i värmländska Segerstad socken som dotter till rättaren Anders Olofsson och dennes maka Stina Jonsdotter. Som ung kom hon i pigtjänst på gårdar i hemsocknen men även en tid i Karlstad. I november månad 1885 fick hon oförklarat tjänst som hushållerska i redaktören och tidningsutgivaren Isidor Kjellbergs hushåll i Linköping. Den radikale Kjellberg bodde vid tiden med sonen Emil invid Storgatan strax öster om Sankt Larskyrkan. Stadsgården inrymde även redaktion och tryckeri för hans tidning Östgöten med flera utgivningar. Efter Isidor Kjellbergs bortgång 1895 fortsatte Christina sitt arbete i den nu vuxne sonen Emils hushåll. År 1902 följde hon med Emil Kjellberg och hans familj när de under våren flyttade till Helsingborg. Tiden i den nya staden blev emellertid kort för Christina. Hon avled i sviterna av magcancer i april månad 1904.
Ungdomsporträtt av Ludvig Lindroth under sin studietid i Uppsala. Bördig från Ryssby öster om Ljungby som son till kyrkoherde Anders Bernhard Lindroth och makan Hedvig Margareta Waller. Tidigt föräldralös hade han lyckligtvis omhändertagits i en välbärgad mosters hushåll, som möjliggjort hans vidare studier. Efter examen knöts han till Beskowska skolan i Stockholm och tjänstgjorde där i närmare 40 år som huvudlärare i latin och grekiska. Efter sin pensionering bosatte han sig i den av släkt inköpta egendomen Kvissberg nära Vadstena.
Postens påskrift motsvarar utan fullständiga garantier mamsell Charlotta Dubb. Född i Vingåker 1787 och från 1801 till sin död bosatt i Linköping. Skälet till inflyttningen förklaras av faderns utnämning till domprost. Mamsell Dubb kom att bära sin titel som ogift livet igenom och hålla eget hushåll. Långvarigt i sin bostad utmed Apotekaregatan (S:t Kors kv. 19). Död i kolera 1866. Porträttet kan dateras till åren 1861-1866.
Bakom rubriceringen "biskopinnan Sjöbring" döljer sig Maria Sofia Rogberg. Född i Uppsala 1826 gifte hon sig 1852 med teologie lektor Pehr Sjöbring. Denne kom vidare att inneha tjänsten som domprost i Linköping under åren 1867-78 för att därefter flytta till Kalmar för posten som biskop inom Kalmar stift. I Kalmar fick makarna sammanleva till år 1900 då maken dog. Själv kom Maria Sofia att fortleva i sonens hushåll i ytterligare knappt tio år. Hon avled den 20 februari 1909 i sviterna av hjärnblödning.
Porträtt av fröken Hilma Stenberg. För tiden moderiktigt klädd i vid kjol till kroppsnära blusliv. Född i Vadstena 1828 som förstfödda barn till spegelfabrikör Johan Henrik Stenberg och makan Anna Gustava Finnström. Hilma förblev ogift livet genom. Efter föräldrarnas död 1848 respektive 1852 kom hon större delen av sitt liv att verka som mamsell i handlare Johan Maurtizsons hushåll i Vadstena. Hon avled den 18 maj 1903 i sviterna av lungsäcksinflammation.
Astrid Friborg, bilåkande lantbrevbärare med mjölnare Tore Karlsson vid kvarnen i Petane. Tore Karlsson kvitterar ut pengar. Postlinjen, Klintehamn - Västergarn-Klintehamn, som omfattar en sträcka på 60,8 km, är en utpräglad sommargästlinje. Antalet hushåll sommartid är 500 mot 200 på vintern. Fru Friborg var tidigare poststationsföreståndare i Västergarn. Efter det att poststationen drogs in 1961 omskolades fru Friborg till lantbrevbärare. Som ambulerande postanstalt betjänar hon nu i stort sett samma postkunder som tidigare. Foton 10 - 11 augusti 1964.
Fastigheten med två hus tillhörande f d poliskonstapel Johan Alfred Skogsbergs, Västra Tunhem 1858 och hans hushåll. I ett av husen fanns ett Nykterhetskafe och damerna på bilden med vita förkläden tillhörde troligen personalen här. Ev är det f d poliskonstapel Johan Alfred Skogsbergs, Västra Tunhem 1858 som syns till höger på bilden. 1910 så bodde han här tillsammans med sin hustru Hulda Sofia Spång, Naglum 1859, dottern Alfrida Kristina, Flakeberg 1892 och sonen Torsten Emanuel, Vassända-Naglum 1897.
Fastigheten med två hus tillhörande f d poliskonstapel Johan Alfred Skogsbergs, Västra Tunhem 1858 och hans hushåll. 1910 så bodde han här tillsammans med sin hustru Hulda Sofia Spång, Naglum 1859, dottern Alfrida Kristina, Flakeberg 1892 och sonen Torsten Emanuel, Vassända-Naglum 1897. I huset till vänster på bilden fanns ett Nykterhetskafe och huset till höger har skylten E A Kihlbergs Speceriaffär. Barnen på gatan är okända.
Fastigheten Ran 2 med två hus tillhörde 1910 f d poliskonstapel Johan Alfred Skogsbergs, Västra Tunhem 1858 och hans hushåll. I ett av husen fanns ett Nykterhetskafe och damerna på bilden med vita förkläden tillhörde troligen personalen här. 1910 så bodde Johan Alfred Skogsberg här tillsammans med sin hustru Hulda Sofia Spång, Naglum 1859, dottern Alfrida Kristina, Flakeberg 1892 och sonen Torsten Emanuel, Vassända-Naglum 1897.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.