Wifsta Varfs AB i Timrå. Jubileumsmiddagen för sågverksarbetarna den 15 september 1948 i samlingslokalen på den forna varvsplatsen. Från vänster sågverksarbetaren Gustaf Söderlund med 62 tjänsteår och snickaren A. E. Holmberg med 54 tjänsteår.
Från 299 kr
Kramfors aktiebolag. Interiör från västra sågen.
Skutskärs Sulfatfabrik Uppland, 1896. Byggd av Hugo Lundberg. Fotografiet visar infarten till fabriken från sågverket.
arbetarbostad
gruppbild, arbetarbostad
ekonomibyggnad, arbetarbostad
Karlsborg, sågverksarbetare vid sågverket i Södra Skogen. Kortet finns ej på museet.
Karlsborg. Sågverksarbetare vid sågverket i Södra Skogen. Kortet finns ej på museet.
Karlsborgs såg, till vänster syns sågverksarbetare Ivar Eriksson, Svanvik. Neg finns.
Sågverksarbetarförbundets kongress på Södra Station. September 1944. Maxim. Skutskär, Svenska sågverksindustriarbetarförbundet avd 2. "Under dessa tecken skall arbetarklassen segra"
Bilden visar en lagringsplats för sågat trä. Flera arbetare håller på att lasta avfall och trärester på en godsvagn.
Bilden visar en lagringsplats för sågat trä. Flera arbetare håller på att såga bräder för hand och utföra andra arbeten.
Utflykt med båt för sågverksarbetare vid Holmsunds sågverk i Obbola, Holmsund, Västerbotten. Bilden märkt "Fotogrfisk stipendiat. 1905".
Företag. Sågverksarbetare vid sågen i Hemmingsrud. Sågen flyttades 1916. Stående till höger disponent Rydén. Gullspångssamlingen. Bilder från Gullspång med omnejd.
Emil Löf, Sågverksarbetare. Profiler som gått. "Profiler i Korsnäs". Ett porträttgalleri över anställda i Korsnäs Aktiebolag med dotterbolag. Sammanställt i anledning av bolagets 100-årsjubileum 1955.
Johan Alfred Nilsson/Göth föddes 1869 i backstugan Enekullen, i Karryds by i Sjösås socken. Efter konfirmation blev det drängplatser och ett par år vid Klafreströms järnbruk, innan han i 20-årsåldern blev skogsarbetare i Lappland. Här upptäckte han hur mycket hembygden betydde för honom, och han började sitt skrivande. Rallarlivet prövade han också på, tills han 1892 åkte hem och blev rotesoldat för Harshults rote fram till 1904. Samtidigt antog han soldatnamnet Göth. Både rallare- och soldatlivet lämnade stoff till flera av hans böcker. Soldattorpet hyrde han ut och i stället tog han tillfälliga arbeten mellan regementsmötena. 1899 flyttade han till Braås nya stationsområde, gifte sig och blev sågverksarbetare. 1930 kunde Göth flytta in i sitt nya hem i Braås, och nu blev han författare på heltid. Förutom ytterligare ett antal böcker, teaterpjäser, en diktsamling och tidningsartiklar lämnade Göth c:a 140 faktaanteckningar till Nordiska museet och skickade många bidrag till Folklivsarkivet i Uppsala, Samfundet för Hembygdsvård med flera.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.