Ingången till Bataljon Sparres excercisbyggnad. Entréporten sitter en utskjutande del av fasaden. Framför porten finns två dekorativa kanoner, en på vardera sida. Porten har ett halvmåneformat överljus och profilerade pilastrar på sidorna som går upp i en båge runt fönstret. Övriga fönster har liknande omfattningar, men saknar pilastrarna. Entrépartiet har en fronton med en klocka på. På taket bakom står en flaggstång med en Sverigeflagga hissad. I bakgrunden syns gaveln på ett hyreshus i tegel.
Från 299 kr
Stävlö är ett av 1800-talets mest excentriska byggen, ritat av byggherren Carl Otto Posse själv, med släkten Posses vapen som mönster. Mittpartiet på slottet är fyra våningar högt, och varje parti blir en våning lägre och slutar med en envånings ändpaviljong på vardera sida. Avtrappningarna, liksom mittpartiets fronton pryds av snirklande voluter. Frontonen bär även en relief av Possevapnet. Till slottet ritade Posse även en romantisk park med slingrande stigar. Källa : Wikipedia
Gamla högvaktens norra fasad. Byggnaden uppfördes 1821-1826 efter ritningar av J W Gerss. Byggnaden består av tre byggnadskroppar, varav samtliga är putsade. Mittendelen har i bottenvåningen en rundbågig arkad och kröns upptill av en fronton med ett runt fönster. Bottenvåningens fönster har rundbågiga fönsteröppningar medan mittdelens övre våning har raka fönsteröppningar. Taket täcks av falsad plåt och har två takkupor. På takkrönet finns även ett torn ritat av A P Wallenstrand.
Orig. text: Manufakturlagret Göta. Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak. 1959 donerades byggnaden av Thulebolagen till Gamla Linköping.
träplakett, museum, ornament, etnologi, fotografi, photograph
Tornbergska gården även kallad Götahuset vid korsningen Storgatan/S:t Larsgatan. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
fotografi
Bilden visar S:t Larsgatan och Storgatan. Fotografen står på S:t Larsgatan och fotograferar ner mot Trädgårdstorget. Det torn med markis och balkonger man ser på höger sida, tillhör Östgötabankens kontor, på andra sidan Storgatan ligger Anna Pettersson, garnbyte och trikåaffär samt ett parfymeri. Till vänster i bild Trädgårdsföreningens frö- och blomsterhandel. Till höger i bild Tornbergska gården även kallad Götahuset. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
Gravkapellet på Kustsanatoriet Apelvikens kyrkogård som stod klart 1927, samma år som kustsanatoriets arkitekt Rudolf Lange i Göteborg avled. Han upprättade alla byggnadsritningar till sanatoriet. Kyrkogården är ca 4000 kvm stor, omgärdad av en stenmur och i mitten på östra långsidan står gravkapellet i så kallad 20-talsklassicism (stiliserad, antik stil) med gavelfält (fronton) på fyra kolonner och glest tandsnitt (guttae) runt takfoten. Där finns också ett bårhus där svepning och bisättning skedde; ibland även obduceringar. Patienter som avled och vars anhöriga inte hade råd med liktransporten, som fick ske på järnväg, gravsattes här (tidigare på kyrkogården i Varberg). Även om de anhöriga sällan kunde delta hade man alltid en begravningsgudstjänst som familjen sedan fick ett referat ifrån. Psalmer, bibelord och präst redovisades och man bifogade ett fotografi på kistan och blomstergärden vid graven. Varje grav försågs med ett vitt träkors, men under andra världskriget byttes dessa ut mot små låga gravstenar. Där höggs namn, årtal och hemort in. Märkligt nog blev den förste att gravsättas på kyrkogården grundaren till sanatoriet, dr J S Almer, den 25 augusti 1927 (död den 13 maj samma år). Totalt blev 136 personer begravda här och trots många var vuxna kallas området numera ofta ”Barnens kyrkogård”. (Läs mer i artikeln här på DigitaltMuseum "Kustsanatoriet Apelviken")
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.