'Bildtext: ''Buskvegetation på sand. Riktning 81.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Från 299 kr
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 28.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Kärr. Riktning 164.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Djupadal. Sedimentslätt. Riktning 340.'' :: I förgrunden stenmur på öppna fält, åkermark, traktor på åker, betande nötkreatur. I fonden skogsklädda berg. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentslätt. Riktning 153.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Djupadaldalgången. Riktning 311.'' :: Vy ned över öppna fält, åkermark i dalgången och längs sidorna trädbevuxna berg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Fröbergs Båtvarv, Lidingö. Drag. Demonstration av användningen av båtbyggare Bengt Johanssons, sthlm. drag är ett specialverktyg för tillverkning av båtar utan not. Det flata benet på draget trycks mot det fasta bordet i bordläggningen. Draget dras längs bordkanten. Det spetsiga benet ristar då en linje på det bord som skall sättas fast. Linjen överens stämmer med kanten på det fasta bordet. Sedan tas det lösa bordet bort och hyvlas ner till ritsen. Kanterna på det fasta och det lösa bordet stämmer då överens och notet försvinner.
År 1894 lät urmakare A Persson uppföra den avbildade fastighet utmed Norrgårdsgatan i Mjölby. Husets vackra gatufasad bär tydlig prägel av för tiden något eftersläpande drag i nyrenässansstil. Från 1920-talet till 1969 drevs ett populärt café i huset som minnesgoda Mjölbybor kanske kommer ihåg. Caféets uteservering låg förövrigt invid ån, vilket nödgade serveringspersonalen att korsa gatan för sina leveranser. Här en dokumentation från 1986.
Vy över Drag. Platsen har sitt namn av att Revsudden här är som smalast vilket gjorde att man i gången tid drog de små fraktfartygen över land här i stället för att segla i det grundfyllda Kalmarsund utanför. Redan på Gustav Vasas tid anlades en kanal över "draget".
Detta jordluckrings- och ogräsrensningsredskap är helt gjort av trä och mycket välbyggt för att klara påfrestningarna av lerig och stenig jord. Harven har drag med svänglar för två hästar som troligen ligger löst framlagda i "hörnet" för attsynas. Bilden är tagen vid samma tidpunkt på Fäiä-Jakås gård som Bild nr 6, 16, 17 och18. Lägg märke till de långa flovedsstaplarna!
Linköpings domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1747-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att i stora drag omdanas och erhålla sitt nuvarande utseende.
Vid överläkare Henrik Thams pension 1929 valde han och hans hustru Elisabet att lämna Tranås för ett fortsatt liv i Linköping. På dåvarande adressen Kapellgatan 3 lät makarna uppföra en modern villa med klara drag av funktionalism. För ritningarna hade de anlitat den uppburne arkitekten Lars Israel Wahlman (1870-1952).
Landsvägen från Linköping söderut i höjd med området Risbrinken mot Tannefors. Bilden är odaterad men kan bestämmas till tiden omkring förra sekelskiftet. Som synes fanns ännu ingen noterbar bebyggelse varken på Hejdegårdens gärden ned mot Stångan eller på Vimanshälls höjder. I fonden Tannefors kvarnby. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden.
Sydöstra infartsvägen till Linköping i höjd med Risbrinken. Motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. Huset till höger är Kristineberg, uppfört 1866 för att existera i omkring 100 år. Vid tiden för bilden beboddes stugan av trädgårdsmästare Klas Johan Johansson med familj.
Ett par gossar släcker törsten ur källan intill vägskälet vid Risbrinken i Linköping. Vägen i förgrunden är den sydöstra infartsvägen till Linköping, vilken i stora drag motsvarar dagens Brokindsleden. Skylten bredvid källan talar om att stigen över berget leder till Ekholmen. Landerydsvägen mot Ekholmen.
Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Landsvägen från Linköping söderut mot Tannefors, mer precist i höjd med området Risbrinken. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. I slänten bortom pojkarna låg vid tiden för bilden backstugan Klockarelyckan under gården Berga. Till vänster skymtar bebyggelse i Tannefors kvarnby.
I början av 1960-talet beslutade Linköpings stadsfullmäktige att projektera för en ny stadsdel, benämnd Skäggetorp. Marken som staden inköpte för ändamålet upptogs i stora drag av ägorna till Nygård. Bilden visar gårdens manbyggnad, en av få byggnader i området som undandrog sig rivning. Den kom istället att renoveras och få ny funktion som ungdomsgård i den nya stadsdelen.
Tågfärjan Drottning Victoria, däcksmotiv. Färjeläget i Sassnitz. Hjälpkryssaren Drottning Victoria var en svensk tågfärja tillhörande Statens Järnvägar. Drottning Victoria trafikerade normalt linjen Trelleborg Sassnitz. Den medverkade som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget. På bilden syns passagerarna som njuter i fulla drag på färjedäcket.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.