Hörnet Hildebrandsvägen och Snorrevägen i Ängbys småstugeområde
Från 299 kr
Mangårdsbyggnaden på Sannarps gård, som lär vara uppförd av klätt korsvirke. 1902 byggdes huset till med en flygel (revs 1950). I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änka gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Många ägare senare 1872 såldes gården till familjen Treschow, vilken hade gods i Danmark, Norge och Sverige. Släkten köpte även in närliggande Hjulebergs gods 1907.
Vykort, "Sannarp" med noteringen "S. om Hjuleberg, invid Årstad, s.o. om Katrineberg". Troligen är detta den 1700-talsbyggnad som kallades Hvitfeldska huset, efter att godset 1679 kommit i Sophie-Amalie Rosencrantz ägo, änka efter översten Tönne Jacobsen-Hvitfeldt. Deras två söner Jörgen och Hartvig ärvde Sannarp efter sin mors död 1707. De sålde gården 1725 till dess förste svenske ägare: Carl-Otto Lagercrantz. Konstnären Per Hörberg anlitades för att dekorera några rum i Hvitfeldtska huset, troligen på 1780-talet. Han målade även altartavlan till Åstad kyrka, på väv tillverkad på Sannarp, vilken skänktes till kyrkan av Fredrik Lagercrantz. Hvitfeldtska huset revs när dåvarande huvudbyggnaden byggdes till 1902.
Sjökapten Carl Wilhelm Zettergren (1860-1950) bredvid en modell av ett barkskepp. Vid bouppteckningen 1938 efter Carl Wilhelms hustru Maria (1861-1938) fanns fyra barn: Gustaf Wilhelm och Carl Birger som båda bodde i Stockholm, Vilma Maria som var änka efter musikfanjunkare F V Pegel i Gävle och så Sven Hubert som var sjöman och bodde i Malmö. Carl Wilhelm och Maria (f Berglund) gifte sig 1883 och firade guldbröllop 1933 (foto finns hos Ingvar Henricson). Carl Wilhelm seglade bland annat med geflebarkskeppen "Eclipse", "Gevalia", "Fredrik", "Sidney" och "Vulcan".
Ester Löfgren i Linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Dotter till predikant Johan Edvard Löfgren och hustrun Kristina Lovisa Johannesdotter. Från 1916 var familjen bosatta i Finspång, inflyttade från Rättvik. I december månad 1920 flyttade Ester till Karlsborg för tjänst som småskollärare, varför porträttet bör placeras under hennes tid i Finspång. Efter att ha brutit upp från Karlsborg 1922 kom hon större delen av sitt liv att vara bosatt i Nykroppa, Värmland. Vid 63 års ålder gifte hon sig där med pensionerade järnvägsförmannen Johan Gustav Sundberg. Äktenskapet kom att vara i närmare 20 år. Som änka flyttade hon till Malmö, som blev hennes vistelseort till sin bortgång 1990.
Porträtt av Anna Ekeman. Född på Styvinge gård i Vist socken som dotter till regementsskrivaren vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping, Carl Abraham Ekeman och dennes maka Anna Sophia Salander. Från 1850 var föräldrarna ägare av Odensfors säteri i Vreta Kloster. År 1874 ingick hon äktenskap med Thure Fredrik Baltzar Lybeck. Makarna bosatte sig på Össby storgård i Gårdeby. Från 1883 arrenderade makarna Björnsnäs gård i Kvillinge socken norr om Norrköping, för att våren 1897 förvärva Annas barndomshem Odensfors. Efter makens bortgång 1905 flyttade Anna till Linköping och levde där som änka tills döden inföll 1926.
Enligt påskrift porträtt av fru Sahlander. Tolkat visa Emelie Constance, född Berndes. Förstfödda barn till makarna Melcher Theodor Berndes och Chatarina Charlotte Bergström. Föräldrarna ägde gården Säter i Motala. Från 1848 gift med auditören Jonas Sahlander/Salander, boende i Linköping. Parets bägge söner, födda 1849 respektive 1853, dog i späd ålder och äktenskapen förblev därefter barnlöst. Efter en period som ägare och boende på gården Norra Freberga i Motala flyttade makarna åter till Linköping 1880. Två år senare blev Emelie Constance änka. Hon bodde kvar i våningen vid Drottninggatan till sin egen död 1904.
Fru Emma Godenius porträtterad i den inte helt utredda fotografen J. Pedersens ateljé i Visby. Hennes make Gustaf Westerblad hade dött 1870 och rimligtvis ser vi henne här som änka. Född i Gagnef 1813 hade hon ingått nämnda äktenskap 1837 och från 1846 var makarna bosatte på Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Godset hade ägts av en ogift farbror till Emma men gått i arv till hennes bror Samuel som emellertid valt att vara bosatt i Stockholm. Ribbingsholm var både passande som praktisk bostad för makarna, nära makens arbete vid Skärblacka bruk.
Oscara Sunnerdahl föddes i Börrum 1843 där föräldrarna vid tiden arrenderade Börrum säteri. Redan året efter Oscaras nedkomst flyttade familjen emellertid till Stockholm och det kom att dröja till 1869 tills hon åter bosatte sig i Östergötland. Nämnda år inflyttade hon med den från Gammalkil bördige maken Johan Fredrik Westling efter att de köpt Stavlösa frälsegård i Orlunda, men redan året därpå bröt de upp för annat försök med Snyttringe gård i Allhelgona församling. Inte heller detta ägarskap tycks ha fallit makarna i smaken ty 1874 återflyttade paret till Stockholm. Oscaras betydligt äldre make kom vidare att avlida 1878, själv fortlevde hon som änka till sin död 1910. Äktenskapet var barnlöst.
Porträtt av Johanna Lindeberg. Född som torpardotter i Vadstena 1814, nedkommen på julaftonen och döpt på juldagen. Efter en tid som piga i Skeppsås inflyttade hon till Linköping 1835 och benämndes inom kort vara försäljerska. Efter ett tiotal år förändrades hennes liv genom äktenskap med kammarskrivaren Carl Gustaf Lindeberg. År 1850 övertog makarna driften av stadens gästgivaregård och från 1852 drev de hotellrörelsen i det för tiden nyuppförda Stora hotellet. Makens hjärtfel med följande vattusot gjorde henne till änka våren 1862. Detta till trots fortsatte hon hotellverksamheten med stor framgång. På 1870-talet kunde hon rent av utöka rörelsen med Hotell Lindeberg på Kungsgatan, sedermera Hotell Palace.
Porträtt av Inga Karin Sunesdotter vid mogen ålder. Född i Kisa 1810 kom hon några dagar före sin 21-årsdag att ingå äktenskap med bondesonen Israel Samuelsson i Viprösle i Ulrika socken. Sommaren 1839 blev hon änka men gifte snart om sig med nämndeman Jacob Larsson i Lilla Farsbo. In i det nya äktenskapet förde hon med sig två söner från förra giftet. Det nya giftemålet skulle välsignas med tre döttrar. Äktenskapet blev även långt och kom inte att ändas förrän Inga Karin avled av ålderdomssvaghet i juni månad 1885.
Vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget. Vid tiden för bilden ägdes gården av Anton Östlunds änka, Carolina Östlund, född Regnér.
Julia Konstantia Bergman. Född 1860 i Öreryd. Var år 1900 änka med fyra barn och bodde i Rudet Nr 2. Kvinnan i vitt heter Julia Bergman, född Granath 1860-1931 Den andra Kvinnan heter Ebba Bergman 1897-1920. Mannen med vita mössan är P O J N Bergman 1886-1959. Den andra mannen är troligtvis Julia Bergmans pappa. Huset på bilden byggdes av Carl Bergman, född1838, död på Rudet 1900. Han brukade Rudet från 1882 -1900, Han var fanjunkare vid Wadsbo kompani vid Skarabotrgs regemente. Kompanichef var von Essen.
Porträtt av Anna Christina von Rothstein. Född Thollander som dotter till godsägaren och löjtnanten Sven Fredrik Thollander och makan Anna Christina, vilken hon döptes efter. Modern dog dessvärre under natten efter nedkomsten i sviterna av barnafödandet. Anna Christina växte upp vid faderns egendom Harvestad i Landeryds socken men efter faderns död 1815 flyttade hon till Nykyrka i Västra Ny socken tillsammans med ett par av sina yngre syskon. Från 1821 var hon gift med konsul Gustaf von Rothstein och bosatt vid herrgården Erikssund i Sankt Pers socken, Sigtuna. Hon avled i Stockholm som änka i mars månad 1873.
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Olof Jonssons text: Husdalen 28 juli 1912 Det är ett familjefoto taget i Husedalens trädgård. För att följa släktskapsförhållandena börjar vi med damen längst till höger som är Anna Beata Carlsdotter, Hjärtum (Husdalen) 1845-02-23. Beata var sedan 1909 änka efter maken Johan Peter Andersson Dahl, de var hemmansägare i Husedalen sedan 1880-talet. Tidigare hade Beatas far och farfar varit hemmansägare i Husedalen ända sedan 1812. Beata dog 1912-08-24, alltså mindre än en månad efter fotot togs. Nummer 2 från höger sitter Beatas dotter Ida Charlotta Dahl, Forshälla 1869-10-04 (Aspekärr) och intill sitter hennes make August Olsson, Hjärtum 1863-09-20. Kvinnan i mitten är Viktoria Dahlberg född Hansson 1878 i Brastad, hon var änka sedan 1909 efter Beatas son Karl Albin Dahlberg. Nästa dam är Beatas dotter Hulda Ulrika Dahl, Hjärtum 1888-05-25 (Husedalen). Den sista damen från höger räknat är Dagny Armida Kunigunda Carlsdotter gift Ryberg. Dagny var född Haga Göteborg 1892-02-25, dotter till Beatas halvsyster Lotta Carlsdotter som dog i barnsäng. Dagny kom som fosterdotter till Husedalen bara några månader gammal. Längst till vänster sitter Dagnys make Axel Ryberg född 1887 i Uddevalla. Barnen är från höger Åke Dahlberg född 1905 i Fjällbacka och Karl Göte Dahlberg född 1902 i Brastad, båda söner till Viktoria och Karl Albin Dahlberg. De två sista pojkarna är Ida och Augusts fosterbarn tvillingarna Fredrik och Emil Karlsson födda 1901-05-30 på Kungsholmen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.