Den nya kyrka i Sankt Anna uppfördes under åren 1819-1821 men invigdes först 1824. Altartavlan är målad av Pehr Hörberg och föreställer Konungarnas tillbedjan. Den blev färdig 1805 och var bekostad av Eva Maria Ribbing, änka efter excellensen Gyllenstierna på Thorönsborg som på många sätt bidragit till den nya kyrkans uppkomst. Altarringen är dekorerad i Hörbergs stil av målaråldermannen Bengt Frökenberg i Linköping och är en efterbildning av altarringen i Gammalkils och S:t Lars kyrkor.
Från 299 kr
Porträtt av Wilhelmina Gravallius. Född i Mogata kom hon att växa upp i Skönberga, Västra Husby och Gårdeby, där fadern tjänstgjorde som komminister och vidare kyrkoherde. Efter fadern död 1831 flyttade änkan och barnen till Norrköping. År 1846 gifte sig Wilhelmina med kyrkoherden i Toresund, Lars Christian Gravallius. Efter att själv blivit änka 1861 flyttade hon till Stockholm och kvarbodde där till sin död 1884.
Ungdomsporträtt av Hilma Ydén. Född i Skänninge 1845 som dotter till läraren och organisten Nils Petter Ydén och makan Christina Wilhelmina Carlheim. I vuxen ålder flyttade Hilma till Kisa och vidare till Norrtälje tills hon år 1874 slog sig ned i Motala. Där gifte hon sig efter några år med tobakshandlaren Johan Oskar Waldemar Thamsten. Deras äktenskap blev barnlöst och nådde sin ände när maken avled 1918. Hilma levde vidare som änka i närmare tio år.
Porträtt av Agnes Sjöberg, född Andersson. Agnes föddes den 23 juli 1872 i Linköping som dotter och enda barnet till bokhållare Frans Adolf Andersson och Amalia Sofia Hübinette. Gift i december månad 1899 med gårdsägare och handlare Fredrik Melker Sjöberg med vilken hon fick sonen Nils Fredrik Åke. Blev änka året 1909 och tog då enligt församlingsböckerna över som handlare och gårdsägarinna efter maken. Hon avled den 8 januari 1965 i Linköping.
Carolina Malmström invid maken Ludvig Bäck. Fotografiet är taget i senare delen av 1890-talet av deras son Knut. Från år 1880 ägde paret Hägerstad slott i Hannäs, Östergötland. Herresätet var då nyligen uppfört men byggherren hade kommit i ekonomiska trångmål och tvingats sälja. Makarna Bäck, som var skrivna i Stockholm, kom i huvudsak att använda slottet som sommarviste. Efter Ludvigs död 1899 var emellertid Carolina som änka fast boende på slottet en tid.
Porträtt av grevinnan Henrietta Sinclair, född Lagerfelt. Henrietta föddes den 29 april 1831 vid Lagerlunda säteri som dotter till hovmarskalken och friherren Israel Carl Adam Lagerfelt och grevinnan Lovisa Wachtmeister af Johannishus. Gift den 23 september i Kärna kyrka med sin kusin greve Carl Fredrik Adolf Sinclair som ägde gården Rosenkälla söder om Linköping. Paret förblev barnlösa och hon kom att bli änka i juni 1888. Grevinnan avled den 30 december i Linköping 1922.
Porträtt av körsnären Ernst Fredrik August Neuman. Född 1816 i Hainau i nuvarande Tyskland inflyttade han till Linköping från Stockholm 1845. Från 1849 gift med Anna Elisabet Zetterling, bördig från Godegård. Hon var då änka med tre barn efter körsnären Johan Fredrik Eriksson som gått bort 1841. Neuman hade kort före äktenskapet köpt en gård vid Storgatan strax öster om Stora torget. Med tiden bjöd han in sin hustrus äldste son i rörelsen som drevs vidare under namnet Neuman & Eriksson.
Porträtt av Agnes Sjöberg, född Andersson. Agnes föddes den 23 juli 1872 i Linköping som dotter och enda barnet till bokhållare Frans Adolf Andersson och Amalia Sofia Hübinette. Gift i december månad 1899 med gårdsägare och handlare Fredrik Melker Sjöberg med vilken hon fick sonen Nils Fredrik Åke. Hon blev änka 1909 och tog då enligt församlingsböckerna över som handlare och gårdsägarinna efter maken. Hon avled den 8 januari 1965 i Linköping.
Gerda Karlsson vid knyppeldynan på trappan till hennes hem på Marstad Länsmansgårds ägor i Bjälbo. Hit flyttade hon med maken Frans Oskar 1927. Nu är året 1951 och hon har varit änka sedan 1945. Att hon sitter vid en knyppeldyna är typiskt för trakten. Hantverket har långa anor i Vadstenabygden och Gerda är säkert väl medveten om både talrika leveranser till hovet och att det sedan länge går att köpa vadstenaspetsar i Svensk Hemslöjds butik i Stockholm.
I Tomteboda i Linköping hade en romsk kvinna och hennes söner inrett ett hem i ett tält sensommaren 1956. Kvinnan var änka efter en svensk man. Sönerna hette Stig och Göran. Familjen avvisades av polis på uppdrag av staden. Tältboende. Fattigdom. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Fru Tekla Unell, 68 år gammal. Hon var glad över att få bo i Linköpings pensionärslägenheter. Hon bodde på Götgatan 11a i övre Vasastaden. Hon var änka till babtistpastorn David Uhnell. På bilden håller hon i en gitarr och sitter i en gungstol. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Lidboholms herrgård, Braås. Corps-de-logiet, som uppfördes alldeles i början av 1800-talet, vilar förmodligen på källarvalv med anor från medeltiden. En finsk adelsman och överstelöjtnant vid Kronobergs regemente, C R von Heineman ägde Lidboholm vid 1800-talets mitt. Hans dotter Eva, änka efter friherre Erik Sparre, sålde 1899 en rejält nergången gård till en driftig lanthandlare från Ramkvilla, K G Nilsson, farfadern till familjen Varde som idag äger Lidboholm.
Fr v: Margit Olsson, gift med Tandläkare Rune Olsson, 2) Fru Nanny Lundgren, änka efter D:r Lundgren, mor till Sune Hellroth, 3) rådman (sedermera borgmästare), Ida Weiner, rik bryggarhustru med flott sommarresidens på Gillesholmen, Skäggenäs, väninna med Ellen Månsson, 5) Greta Melin, syster till Nanny Lundgren, 6) Tandläkare Rune Olsson, 7) Ellen Månsson, syster till Nanny Lundgren. Se vidare Bilagor skrivna av Sune Hellroth, och skänkta till Kalmar Läns museum 17/4 1998. Foto 1942-06-05.
Disponent vid Singers filial i Kalmar. Louis Graumann, till Kalmar inflyttad tysk (morbror till Fru Toni Ekstrand) Hans hustru Emilia ( f. Ahren,syster till fru Jenny Modig) Sönerna Birger och Valter ( den ene överste , bosatt i Stockholm,. Den andre banktjänsteman bosatt i Malmö.) Döttrarna Linnea, Toni och Karin?. En gift med apothekare Modig. En av dem änka efter Lektor Gusten Witt, Linköping. Fru Emilia Graumann lever ännu våren 1948.
Handskriven text på baksidan av bild 0001: "Ingeniör Hebbel med fru. Hebbel var anställd hos "Kullgrens änka" som ritare och arkitekt, var tysk till börden också hans fru. Kortet är från 1890 - 1900 2 st kort till medföljer, 1 på frun och 1 på 2 av barnen Alfild Johansson Fiskebäckskil var barnjungfru där som 16 åring". Längst ner på baksidan av kortet står handskrivet: "Gåva till museet från Henry Kilenberg Jordhyttegatan 4 A, Göteborg
Handskriven text på baksidan av bild 0001: "Ingeniör Hebbel med fru. Hebbel var anställd hos "Kullgrens änka" som ritare och arkitekt, var tysk till börden också hans fru. Kortet är från 1890 - 1900 2 st kort till medföljer 1 på frun och 1 på 2 av barnen Alfild Johansson Fiskebäckskil var barnjungfru där som 16 åring". Handskriven text på baksidan av bild 0003: "Barnen Hebbel". Längst ner på baksidan av kortet står handskrivet: "Gåva till museet från Henry Kilenberg Jordhyttegatan 4 A, Göteborg
Hörnet Hildebrandsvägen och Snorrevägen i Ängbys småstugeområde
Porträtt av fröken Aina Granbom. Dotter till handlaren i Linköping Ludvig Granbom och dennes maka Alda Karolin Dahlgren. När tidens gång nådde 1920 skulle hon gifta sig med Karl Birger Grill och flytta till Grangärde i Dalarna, där maken var kamrer vid Nyhammars Bruk. Livet skulle vidare föra dem till Sundsvall och senare till Motala. Sin långa tid som änka kom hon att tillbringa i Lund där hon avled 100 år fyllda. Aina och maken är jordfästa i Ask öster om Motala. Här porträtterad omkring 1910.
Mangårdsbyggnaden på Sannarps gård, som lär vara uppförd av klätt korsvirke. 1902 byggdes huset till med en flygel (revs 1950). I början av 1400-talet ägdes gården av stormannen Åke Axelsson-Thott på Hjuleberg. Omkring 1570 bildades godset Sanderup, som betyder nybygge på sandig mark utav Cortis Clausen-Thott, sonson till Axelsson. Under åren utvidgades gården och 1580 fick den sätesrättigheter. Efter hans död 1611 drev änka gården vidare och efter hennes död deras döttrar. Många ägare senare 1872 såldes gården till familjen Treschow, vilken hade gods i Danmark, Norge och Sverige. Släkten köpte även in närliggande Hjulebergs gods 1907.
Vykort, "Sannarp" med noteringen "S. om Hjuleberg, invid Årstad, s.o. om Katrineberg". Troligen är detta den 1700-talsbyggnad som kallades Hvitfeldska huset, efter att godset 1679 kommit i Sophie-Amalie Rosencrantz ägo, änka efter översten Tönne Jacobsen-Hvitfeldt. Deras två söner Jörgen och Hartvig ärvde Sannarp efter sin mors död 1707. De sålde gården 1725 till dess förste svenske ägare: Carl-Otto Lagercrantz. Konstnären Per Hörberg anlitades för att dekorera några rum i Hvitfeldtska huset, troligen på 1780-talet. Han målade även altartavlan till Åstad kyrka, på väv tillverkad på Sannarp, vilken skänktes till kyrkan av Fredrik Lagercrantz. Hvitfeldtska huset revs när dåvarande huvudbyggnaden byggdes till 1902.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.