Göternas äldsta tempel i Uppsala, sådant det finnes framställt i en i Sankt Birgittas hus i Rom förvarad teckning. Detta tempel var uppfört vid pass år 246 efter syndafloden.
Från 299 kr
Enligt text på fotot: "Fredrikshald. Polisstationenen (1), här uppvisades våra pass: våra bilar synes här. Torgkafeet (2), här drack vi kaffe både på bort- och hemresan. Vädret var omväxlande. 29-30 aug". Enligt notering: "Fredrikshalds polisstation 29-30 aug. 1921".
Översänder härmed fotografi av en postkupé. Icke för att visa mig själv, ehuru jag står i öppna dörren.Däremot vill jag berätta om postvagnen. Den utgjordes av en ombyggd 3 kl. pass-vagn. Den osynliga delen av vagnen innehöll tvenne passagerarekupéer. Genom överenskommelse med tågpersonalen använde vi pass-kupéerna att placera paketsäckar i. Hade vi något utrymme kvar, då vi kommo till Sundbyberg, upptogs alla utrymmen där. En firma tillverkade smörja mot tagelmask och skickade massor av paket omkring i hela vårt land. Kortet är en obetydlig sak och torde ha ringa betydelse för Postmuseet. Användningen av pass-kupéerna visar emellertid billiga pakettransporter. Samarbetet mellan post- och järnväg var gott på den tiden. Det var en otäckt kall postkupé att åka i under vintern ! Stockholm den 30 januari 1961. Med högaktning Tore Pihl
Gamla järnvägsbolaget K.H.J. = Köping-Hults järnväg inköpte sina pass:vagnar från England. Detta är en dylik vagn, som ursprungligen använts för 1 kl. resande. Omkring 1895 ändrades den till 1/3 för postkupé, då de övriga 2/3 föll ned till III kl. resandeavdelning. Det var en vacker vagn. Ytterbeklädnaden var polerad teak. Postkupéinredningen utgjordes av ett expeditionsbord och däröver sorteringsfack anbragta på väggen mot pass:avdelningen. Motsatta väggen hade en träbänk, som avbröts för utrymme av en liten kamin och kollår. För övrigt lösa inventarier: 1 rund trebensstol, 1 vattenkrus och bläckhorn. Fotot är i år 45 år gammalt. Enebyberg den 7.9.1945. Tore Pihl, f.d. stm
Femton arbetare står uppställda vid en gjutgrund framför en mindre lyftkran. Männen var nödhjälpsarbetare som arbetade 14-dagars pass. Fotografiet är taget utanför Oskar Nilssons affär på Hemvägen. Från vänster står: Okänd, Långe-Gunnar, två okända män, Blomqvist, okänd, Svensson (som lär ha ramlat i gropen), två okända män, Axel Andersson (Dammen), Jack Jonsson, Gustav Andreasson och sist tre okända män.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1961. Motiv av Fridtiof Nansen: 1861-1930. Norsk polarfarare. Naturforskare. Politiker. Uppnådde med skonaren "Fram" o. hundsläde över Polarhavet 86 14´ n.br. 1893-95. Organiserade stora hjälpaktioner för landsflyktiga o. hungrande i Ryssland 1921. Flyktinhjälpen "Nansen pass" 1922, -Nobels Fredspris 1922. -100-årsminnet av hans födelse: 1861-1961-
Vi ser den mycket välbyggda ladugården från trädgården. Ladugården är symmetriskt uppbyggd, vilket var vanligt, men här är det ovanligt konsekvent. Det är dubbla fähus med jämn fönstersättning på var sida om ladan med dubbla portar. Spåntaket är exakt jämnt, vilket är ovanligt på en så här pass stor byggnad, alltid brukar det svacka lite någonstans. Till höger syns vedstackar och grenved på torkning.
Här ligger en troderhög och en väldig ris- och vedhög snett bakom ladugården hos Fäi-Jakå. Ladugården har en märklig gavel som är ihopbyggd med en bodlänga. Det är också ovanligt med faltak, brädtak, i en så pass skogsfattig socken som Lau.
Vid en arkeologisk undersökning på gravfältet invid Kårarp i Viby socken, tog museets utsända hjälp av ett försvarligt antal elever och anställda från den närliggande Lunnevads folkhögskola. Den extra arbetskraften kom till synes väl till pass när omkullfallna gravmarkörer skulle resas. Året var 1930.
Under rubriken "Gamla Linköping" samlade amatörfotografen Fritz Lovén en serie bilder från hemstaden 1929, ur vilken detta något gryniga men illustrativa motiv är hämtad. Vy längs Storgatans svaga lutning upp mot Stora torget. I blickfånget kvarteret Dahlian. För övrigt hade antalet bilar vid tiden ökat. Så pass att en konstapel stundom ansågs behöva dirigera trafiken genom gatans korsning av S:t Larsgatan.
Parti av Kungsgatan i Linköping 1949. Notera Opeln till höger med gengasaggregat. Trots att det då gått några år sedan krigsslutet hade bensinransonering återinförts 1948 och aggregaten åter kommit till pass. Bilen står för övrigt parkerad framför Möllerska villan och längre upp längs gatan ses Hotell Palace.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Norge, 1935. Motiv av Fridtiof Nansen 1861-1930. Norsk polarfarare. Naturforskare. Politiker. Uppnådde med skonaren "Fram" o. hundsläde över Polarhavet 86 14 n.br. 1893-95. Organiserade stora hjälpaktioner för landsflyktiga o. hungrande i Ryssland 1921. Flyktinhjälpen "Nansen pass" 1922. -Nobels Fredspris 1922.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1961. Motiv av (t.h.): Norrpolarfartyget, skonaren FRAM Hundsläde. (t.v.): Norska polarfararen Fridtjof Nansen: 1861-1930. N. uppnådde med skonaren FRAM o. hundsläde över Polarhavet 86 14´ n.br. 1893-95. Organiserade hjälpaktioner för landsflyktiga o. hungrande i Ryssland 1921. Initiativ till "Nansen Pass" 1922. Nobels Fredspris 1922. -100-årsminnet av hans födelse: 1861-1961-
Ladugården är ovanligt stor för att vara på en så pass liten gård. Längst till vänster är det nog lada, sedan i stendelen följer två kohus och stall, längst t h har det kanske varit gris- och lammhus. De högra 2/3(?) av stendelen finns kvar idag.
I Linköping kliver fem man till ombord i 209:an. Fyra områdessorterar och spridningssorterar på Malmö och Ystad. Den femte är kupémästare Ferm,t h,som i Nässjö börjar sitt jobb, och här vinkar han på återseende till kollegan Welinder och tre av hans mannar som nu är färdiga med sina pass. Närmast t v står Torbjörn Björnstedt och i fonden Sven Stolzenberg.
Knappnålstillverkning och knappnålsstubbe vid J.H. Tidbeck Metallduksväveri och Metalltrådsvarufabrik. Knapparna fästs på skaften i så kallade pass, som utgörs av en över- och understans. Träarmen högst upp kallas "svängel". Trästocken till höger kallas "ställjungfru" och används för att justera knappnålsstansarna, som sker med så kallade "ärstämplar". Järnstången där blyklumpen sitter kallas "vippa".
'Kartskiss över platserna där fotografierna med fotonr. 4916-4930 tagits. :: 1) Vulkanen Schivelutch :: 2) Klutchevskaja :: 3) Srednaja :: 4) Ploskaja :: 5) Bjelaja Sopka (Vita berget) :: 6) Kisimen :: 7) Harschina (nederoderad) :: 8) heta källor vid nr 9 :: 9) Korjatskaja :: 10) Avatchinskaja :: 11) pass mellan öster och vesta :: 12) Kamen'
Enligt påskrift porträtt av fru Örnell i Linköping, maka till stadsfiskal Örnell. Av detta tolkat föreställa Olivia Gustava Ekerman. Från 1848 gift med stadsfiskal Carl Magnus Öhrnell. Parets enda barn, en son döpt till samma namn som fadern, föddes 1850. Vid pass 50 år blev Olivia Gustava änka och möjligtvis är det som sådan vi ser henne på fotografiet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.