Tryckt på kortet: "Lelångebanan bygges 1893". Enl. tidigare noteringar: "Vy mot väster i Uddevalla, Lelångenbanans byggande år 1893".
Från 299 kr
Museiparken i Linköping 1984, kort före stor förändring i bildens utsnitt. Efter en lång utredning hade stadens styre nu bestämt läget för det planerade konserthuset. Vy mot nordväst i nära tid för byggets etablering.
Man väntar på jättepytsen med invigningsbetongen, som åkte lyft-kran uppifrån Bryggargatan och ned i bygg-gropen. Anders Lilja i Vägbolaget, byggets entreprenör, pekar. Övriga i skyddshjälm är fr.v. generaldirektör Nils Hörjel, postbankschefen Lars Piehl och kommunikationsminister Bengt Norling.
Bygget av KFJ , Kil - Fryksdalens Järnväg Entreprenörens lok "Odin" tillverkat av Jung 106/1891 Bemærkninger: Lokomotivet er leveret 27.07.1891 til Gunnerson & Hoffmann, København. Viborg - Ålestrup Banen åbnede 1893. Formentlig var kontrakten inklusive Odense Stations flytning. Banen blev udliciteret 1909 og åbnedes 1912. Hvilken Gunnerson, der var tale om, er i øjeblikket uklart. Der kan være tale om A. P. Gunnerson eller sønnen K. L. Gunnerson. I bogen om Fryksdalsbanen skrives i øvrigt A. P. Gunnersen og K. L. Gunnerson. Lokomotivet videre virksomhed i Sverige er ukendt. Det er muligt, at lokomotivet kom til Sverige allerede 1910. Hvorfra en trykprøven i 1915 i Danmark stammer fra, vides ikke. Fejlskrivning? Anlægsperioden for dobbeltsporananlægget noteret inden, vi vidste, at lokomotivet kom til Sverige? Normalt ville et lokomotiv jo være ved et arbejde i hele anlægsperioden? Måske har Gunnersen lånte lokomotivet af Hoffmann, og da det måske blev prøvet i Sverige1915, har Hoffmann bogført den svenske prøve i kedelbogen, der var blevet i Danmark, idet han regnede med, at lokomotivet kom tilbage. Niels Munch Källa: IBK Forskningsafd. v/Bent Hansen.
Arbetslag vid Pannebo stenbrott när Glommens hamn byggdes om 1914. Dansken L C Olesen hade fått entreprenaden för bygget och köpt berget i Pannebo (Morups Hallar) ca 2 km norr om hamnen, på villkor att stenen enbart användes till hamnarbetet. Hamnpirens stenblock höggs huvudsakligen av danska stenhuggare. För att forsla stenen anlade Olesen en godsjärnväg längs stranden mellan brott och hamn. På bilden ses ångloket "Anders Hansson" som med vagnar köptes från Falkenbergs Mekaniska Verkstad, medan syllar och räls hyrdes från Falkenbergs Järnväg. Hamnens vågbrytare från 1880 hade ganska snart visat sig vara för klena mot hårda vindar och grov sjö i Glommen. Stormar frestade på ytterligare så i januari rasade stora delar av vågbrytarna samman och lastbryggan inne i hamnen förstördes liksom flera båtar. Olika försök att skaffa medel och stöd för en upprustning gick om intet, så förfallet fortsatte och fler båtar skadades med tiden. Bättre och säkrare hamnar behövdes för de allt större fiskebåtarna och efter att Hallands Hushållningssällskap utövat påtryckningar lyckades både Glommen och Träslöv få statliga anslag till hamnförbättringar beviljade vid 1912 års riksdag. Arbetena startade 1913 och avslutades inte förrän 1919 och därpå muddrades hamnbassängen fram till 1922.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Gerlachska huset stod klart 1891 i korsningen Västra Vallgatan-Bäckgatan, kv Trädgården. Byggherre var den förmögne ingenjör Hugo Gerlach. Nilsson anställdes som förman till bygget, snart efter att han kommit till Varberg. Arkitekter var Hans Hedlund och Yngve Rasmusson (som även ritat det s k Tomtehuset i Göteborg). Fasaden mot Bäckgatan uppvisar tysk nyrenässans med rusticering, kraftfulla gesimser och portik runt huvudentrén samt piano nobile, dvs den övre vånings fasad har ett mer nobelt utseende än bottenvåningen. Tidstypiskt är fönstrens t-indelning och att även andra arkitekturstilar blandas in, såsom barock och klassicism. Nedanför den stora trädgården ligger Gerlachs stallar. På vänster sida ligger kyrkoherdebostället, kv Prästgården, och nedanför det skymtar Gerlachs elverk. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot stallarna för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp hemmet. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv.
Anundsjö socken. Östby: icke bränt hygge väster om brända hygget å bild n:o 32 i "Frans Kempe...." Avverkning 1904. Marbusreaktion (?) Foto oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 33 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Vy vid Aspanäs. Håll- och lastplats öppnad med banan 1917. En- och en halv vånings stationshus i trä bygggt Enligt ritningar av arkitekt Rudolf Lange, Göteborg. Väntkur uppsattes vid avbemanningen. Godstrafiken upphörde under 1960-talet, medan persontrafiken var kvar till banans nedläggning 1985. Hållplats anlagd 1917. Mekanisk växelförregling, kontrollås
Vy vid Aspanäs. Håll- och lastplats öppnad med banan 1917. En- och en halv vånings stationshus i trä bygggt Enligt ritningar av arkitekt Rudolf Lange, Göteborg. Väntkur uppsattes vid avbemanningen. Godstrafiken upphörde under 1960-talet, medan persontrafiken var kvar till banans nedläggning 1985. Hållplats anlagd 1917. Mekanisk växelförregling.
'Göteborgs Naturhistoriska Museum 15 februari 1980. Byggarbetsbaracker ''bygger allt, överallt. Skånska cementgjuteriet bygger till Naturhistoriska museet''. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5527:69-216.'
'Tillbyggnaden av Göteborgs Naturhistoriska Museum februari 1979. Skylt ''Bygger allt -överallt - Skånska cementgjuteriet bygger till Naturhistoriska muséet''. Byggbaracker, snö. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5527:69-216.'
'Tillbyggnaden av Göteborgs Naturhistoriska Museum februari 1979. Skylt ''Bygger allt -överallt - Skånska cementgjuteriet bygger till Naturhistoriska muséet'', snö. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5527:69-216.'
'Tillbyggnaden av Göteborgs Naturhistoriska Museum februari 1979. Skylt ''Bygger allt -överallt - Skånska cementgjuteriet bygger till Naturhistoriska muséet''. Byggbaracker bakom skylten, snö. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5527:69-216.'
Uthus i kvarteret Sparven. Detta hus var ett av dem som sparades och renoverades då delar av Malmen revs för länsstyrelsens och polisens byggen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.