Provtagning av malm på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Från 299 kr
Svartön stjärtståret. Bangård på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Utsikt från Svartöberget. Järnvägsstation på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Fark 5 nr.26.
Vy över Vänersborg med den ännu inte helt utfyllda Lilla Vassbotten närmast i bild. På bilden kan man se att Wermlandsbankens hus nästan är färdigbyggt, fast fönster saknas fortfarande. Fotografiet är sannolikt taget 1916 eller våren 1917. Anmärkningsvärt är att fotografen har placerat sig uppe i den helt nybyggda järnvägsbron när denna varit i uppfällt läge.
Sara Vedberg, född i Bogshult, Daretorp, medlem i missionsförsamlingen. I många år hushållerska i U.S.A. Flyttade på äldre dagar hem till Bogshult. Blev nästan 100 år gammal. Hennes bror var pastor Justus Vedberg som ofta predikade i missionshuset, när han besökte barndomshemmet. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet.
Röda korspersonal 1914-1918 ateljébild, Dr. Eneroth tjänstgjorde nästan hela tiden som chefsläkare på invalidtåget, 1 Axel Jonsson redogörare, 2 Bror Sjökvist sjukvårdare, 3 Elin Wenster sköterskebiträde, 4 Nanny Hägg tolk, 5 Gösta Norberg sjukvårdare, 6 Dr. Carl Ekeroth, 7 Helga Dahl sköterskebiträde, 8 Gunnar Euren sjukvårdare, 9 Gunhild Skantze sjuksköterska, 10 Gerda Ekelöv, 11 Oskar Bergström sjukvårdare, 12 Henry Persson, 13890.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Persontåg med nästan nytt ånglok, SWB H 58. Loket tillverkades 1910 Nohab, tillverkningsnummer 959. Slopat 1975.
Översvämning på Norra Ågatan. Vattnet når över åkanten, förbi träden och nästan fram till vägen. På vägen står en stor lastbil. Den har SAAB-bilar, i två våningar, som last. En man, i overall, står utanför lastbilen och ser ut över Arbogaån. Arbogaån har svämmat över.
Enligt anteckning på fotots baksida är fotot taget i samband med Barnens dag 1906 i Varberg. Ateljéfoto av en grupp ungdomar i folkdräkter. I mitten står ett par som troligen föreställer ett brudpar: kvinnan bär en hög krona med slöja och mannen en dubbelknäppt jacka som skiljer sig från övriga killars vita skjortor och mönstrade västar. Flickorna bär hättor och pojkarna luvor med stor tofs på sidan varav "brudgummens" är längst och störst. Personer stående fr v: ?, Fritiof Muthéen; Frans Sandberg; Alma Lönnergren; ?, Gustav Stålbåge; Tyra Gustavsson; Gunnar Gustavsson; Chr. Kristensson, John Victorin; ?; "Sympaten" Nilsson; Birger Börjesson. Sittande fr v: Tora Lambert; Agnes Andersson; Anna Lindqvist; Heddy Christensson; Anna Hammarqvist; Elin Bengtsson. Under de senares namn står "affärsbiträden" antecknat.
Över åren kom Ullevis bördiga jordar norr om Linköping att ge plats för ett flertal enskilda jordbruk. Vid mitten av 1800-talet markerades Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård) med ägans nyuppförda mangårdsbyggnad som skulle ge husrum för en lång rad ägare och brukare. Fotoåret 1970 var gårdens historia som lantbruk emellertid all och byggnaderna stod öde i väntan på en snar rivning.
Kvarteret Enviget i Linköping var vid fototillfället till stora delar avrivet i väntan på nyproduktion. I bildens bakgrund från vänster; Läroverksgatan 1, Nygatan 41 (Nisbethska huset) samt gatunummer 46 utmed sistnämnda gata. Den förstnämnda fastigheten revs en tid efter bildens tillkomst. Foto 1973.
Kring verandan med särdeles snickarglädje har familjen samlats för fotografering. Dessvärre följer ingen information kring bilden utöver fotografen A C Hultgren. Bygdefotografen var främst verksam i östgötska Ydre och i delar av norra Småland, således ett stort område att spåra. I väntan på närmare besked får bilden bära sina egna värden. Vi daterar den till omkring 1910.
Den präktiga fastigheten Tinnerbäcksgatan 2 i Linköping var ett av många hus som vid tiden för bilden stod i väntan på rivning i Norra Hejdegården. Vid mitten av 1960-talet omdanades området närmast fullständigt. Det sena 1800-talets hus ansågs tjänat ut och stod i vägen för det moderna. I samband med nyproduktionen kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen.
Det fanns en tid då det inte rådde någon brist på bilparkeringar i centrala Linköping. Förklaringen låg i de omfattande rivningar av hus som man bedömt tjänat ut och vars rivningstomter uppläts till parkering i väntan på ny exploatering. Kvarteret Brevduvan är ett av flertalet exempel. Foto 1988.
Uppenbarligen var Smiss Christian Petter Persson också snabb med att ta till sig lucern som ny fodergröda. Här är den torkade lucernen ihopsatt till små stackar, köislingar, i väntan på inkörning. Bilden är tagen på åkrarna i norr med gården liggande i söder bakom Smiss vät, vars vatten blänker i bildens mitt.
Fie Emil Kristiansson verkar ha varit en framåt bonde som snabbt tog till sig nya idéer. Lucern var en ny fodergröda som passade magra och torra marker mycket bra. Här harlucernen torkats och satts ihop i små stackar, sk köislingar, för att torka ytterligare i väntan på att köras in. Bilden är sannolikt tagen på åkrarna sydost om gården med änget vid Byängsbackar i bakgrunden.
Vid den lilla hamnanläggningen till godset Bjärka Säby lastas det virke ur en försvarlig trave bräder. Dragoxarna får vila i väntan på att lasset ska bli fullt. En idyllisk miljö som månne förskönar stundens kneg och knog. I bakgrunden platsens äldre slottsanläggning.
Sedan det i Kneippen runt förra sekelskiftet tillkom kuranläggning med tillhörande hotell och restaurang, framväxte parallellt Borgs villastad i området. Den äldre bebyggelsen revs vartefter men ännu år 1907 stod denna ryggåsstuga kvar i väntan på att tomtmarken skulle köpas upp för exploatering.
Rivningstomter var en vanlig företeelse under 1900-talets saneringsintensiva decennier. I väntan på ny byggstart uppläts ytorna ofta till bilparkering. Som här i hörnet av Badhusgatan och Repslagaregatan i Linköping. Tidigare låg här stadens varmbadhus. Nästa användning skulle komma att bli för ett ett vårdboende. Foto 1978.
För den i senare tid född betraktare står den står inte riktigt att känna igen, miljön i hörnet där Platensgatan möter Vasavägen i Linköping. Östgöta brandstodsbolags solida stenhus stod vid tiden för bilden ännu ensamt i väntan på stadens förtätning. Byggnaden stod klar 1901, uppförd efter Werner Northuns ritningar. Foto från omkring 1905.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.