Post mortem, traditionen att avporträttera personer som nyligen avlidit, för att ha porträttet framme i hemmet, finns i konsten från 1600-talet och var en vanlig praktik i fotografiets barndom på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Döden var en del av livet och det var vanligt att den avlidne låg i hemmet på lit-de-parade, dvs i sin säng eller i en öppen kista där anhöriga och vänner kunde komma förbi för ett sista farväl. Innan handkameran blev vanlig togs porträtten ofta av kringresande fotografer. Genom kläder, blomsterdekorationer och olika symbolladdade element tillfördes genren en egen estetik. Porträtten fyller en tydlig minnesfunktion.
Från 299 kr
Post mortem, traditionen att avporträttera personer som nyligen avlidit, för att ha porträttet framme i hemmet, finns i konsten från 1600-talet och var en vanlig praktik i fotografiets barndom på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Döden var en del av livet och det var vanligt att den avlidne låg i hemmet på lit-de-parade, dvs i sin säng eller i en öppen kista där anhöriga och vänner kunde komma förbi för ett sista farväl. Innan handkameran blev vanlig togs porträtten ofta av kringresande fotografer. Genom kläder, blomster-dekorationer och olika symbolladdade element tillfördes genren en egen estetik. Porträtten fyller en tydlig minnesfunktion.
Vykort, "Midsommarfest å Påskberget." Dansen går runt midsommarstången. I förgrunden sitter några på en bänk och tittar på. Midsommarfirandet var höjdpunkten på året bland festligheterna på Gamla Påskberget, då tusentals människor ur alla samhällsklasser deltog. Planteringssällskapet Småfoglarnes vänner arrangerade festen mot en billig entré (25 öre 1905) och det kunde bjudas på kanonsalut, dans och musik, uppsläppning av jätteballonger, gungor, komiker, sportövningar med prisutdelningar, lotterier och givetvis förfriskningar av olika slag. Man gick i festtåg ut till berget från torget kl 16. Just 1910 skulle en fem man stark orkester spela till kl 9 på kvällen.
Fotomontage med porträtt av Herman Rodhe och som bakgrund sannolikt trädplanteringen på Påskberget. Porträttet är troligen från slutet av 1800-talet och naturbilden från 1930-1940-talet. Herman Rodhe föddes 1825-06-10 och dog 1902-05-09. Intresseföreningen Småfoglarnes vänner bildades 1870 av rektor Herman Rodhe. 1872 började han tillsammans med sina skolelever att plantera på de kala Påskberget strax sydväst om Varbergs stad. Syftet var att fjärma fågellivet och lära barnen att värna om djur och natur. På den tiden jagades småfåglar som rent "söndagsnöje" och bon plundrades på ägg. Föreningar bildades under detta namn landet över som en motrörelse till detta beteende. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930- 1940-talen.
Hallsarve Vilhelm Karlsson, 31 år, och fadern Hans Karlsson, 59 år, visar hur man klyver trolar med yxa, innan man fick lokomobil och klingsåg. Masse har arrangerat bilden, i själva verket hade man lokomobil i socknen redan något av de sista åren på 1800-talet, först en hästdragen, men från 1912 en självgångare. 1915 byggdes såghuset väster om kyrkan. Masse ville med bilden visa hur handklyvning gick till. Se nr 208. Karlssons på Hallsarve tillhörde Masses bästa vänner i socknen. Deras manbyggning och flygel ses i bakgrunden.
Villaberg på Hejdegårdssidan av Tannefors sluss. Huvudbyggnaden var uppförd på markerna till Tannefors Ödegård och Nattstuvugård med ett högt läge invid dagens skärning mellan Forshemsgatan och Slussgatan. Här en vy från trädgårdssidan med ägarfamiljen i kretsen av vänner. På bänken ser vi hemmansägaren Jonas Jonzon invid sin hustru Matilda och möjligtvis hennes svärmor, den åldriga Margareta Christina Larsdotter. Flickorna i folkdräkter är till vänster dotter Karin, till höger hennes väninna fröken Nyberg från Rogestad. I bakgrunden står enligt uppgift bröderna Mårtensson. Bilden är odaterad men Jonas Jonzons dödsdag per den 12 juni 1904 sätter ett sista datum.
Familjen Reuterswärd med gäster samlade för fotografering på trappan till Västanå i Borensberg. Foto 1893 eller möjligen 1894. Familjen Reuterswärd hade fast adress i Linköping och disponerade Västanå vid tiden som sommarbostad. Makarna Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson är paret som sitter på var sin sida om en äldre släkting, möjligtvis Wilhelms mor. Ovan gruppen står Wilhelm Reuterswärds dotter Augusta från hans första äktenskap vid sidan av makarnas gemensamma dotter Elin. På trappsteget sitter paret Reuterswärds yngsta barn Eva och Kristina. Längst till vänster respektive höger står familjens vänner överstelöjtnant Fabian Vilhelm af Ekenstam och kapten Hjalmar Ekström.
Släkt och vänner vid soldaten C. A. Frejs 75-årsdag den 23 juli 1926. Från vänster: 1. Mines-Anton 2. Gustaf Friberg 3. Mines-Antons maka 4. 5. Arnold Borgs syster 6. Selma Broman 7. o 8. Evangelister 9. Einar i Grönegården 10. Karl Sahlin, evangelist 11. Karl August Frej 12. Gustav Eriksson 13. 14. Håka-Larsa-Maja, Frejs syster 15. Ester i Grönegården 16. Arnold Borgs syster Agnes 17. 18. Klara Frej 19. 20. Lille-Karl 21. 22. Arnold Borgs syster Krista 23. 24. Mari Eriksson 25. Arnold Borgs mamma 26. Emil Borg 27. 28. Arnold Borg 29. 30. Fredrik Nord 31. August Brand
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.