Arvidsjaur 2488:1
Från 299 kr
Malsta
Husby-Sjuhundra
Degarö
Från fiskehamnen har Karl Olsson och sonen Albert med jullen farit till Väster i vika och lagt till vid Sniken eller Yttre Snikebryggan, där fåren tas ombord för att föras över till sommarens betesholme, Kongsö. I bakgrunden bebyggelsen på halvön Kattholmen. De tolv fåren, 4 gamla tackor och 8 ungdjur, ryms nätt och jämt mellan tofterna. Gamla Karl Olsson håller dem lugna med bröd under överresan.
Liten patient under behandling på gamla lasarettet. Detta, beläget i kv Valnötsträdet bredvid Stadsparken, stod färdigt 1878 och ersatte då det medeltida hospitalet i kv Häggen. Sjukhuset hade läkare med olika kompetens och möjlighet till slutenvård. Smittsamma fall behandlades på Epidemisjukhuset på Lindö, långt utanför bebyggelsen. Under 19930-talet stod det klart att tiden sprungit från det gamla lasarettet och ett nytt anlades i kv Kungsljuset vid Stensberg. Det har senare utvecklats och är nu länssjukhus med ett brett utbud av specialiteter. Sedan hösten 2020 bedrivs även läkarutbildning där. Gamla lasarettet stod rustat som beredskapssjukhus under kriget men användes först sommaren 1945 då Kalmar mottog befriade fångar från Bergen-Belsen. Sedan sjukhuset avrustats användes det i många år som skola men är sedan mitten av 2010-talet ombyggt till bostäder. I den gamla överläkarvillan ligger en populär musikpub.
Från Lidköpingsutställningen sommaren 1946. Huset med Lidköpings stadsvapen och texten (Staden, Slätten, Vattnet) är Kyhlandersskolans norra sida. Fotografen står ungefär vid gatan, Esplanaden, och har skolans annex (ej synligt på fotot) på sin vänstra sida. Det lilla huset till vänster är en tillfällig paviljong. Damen till höger står på gångvägen mellan Esplanaden och Lasarettet. Ytterligare till höger ligger Stadsträdgården. Staden (rött), Slätten (gult), Vattnet (blått) var en slogan som en känd Lidköpingsprofil kommit på, Magnus Lidholm. Det röda är Lidköping färg. S:t Nicolaus är stadens skyddshelgon och brukar visas i röd beklädnad. (Jultomten). Gult för slättens gula säd och blått står för vattnet. Plats: Kyhlanderskolans skolgård. Rätta namnet ska vara Västra Skolan, som den hette då.
Exteriör av "Landeriet Freden". I början av 1800-talet köptes Freden av Jonas Nordvall, kyrkoherde i Varbergs församling, av godsets byggherre Peter Gerhard Liedberg. Nordvall byggde då ut manbyggnaden som uppförts under 1700-talets senare del. Skalden och Växjöbiskopen Esaias Tegnér bodde som kurortsgäst på Freden hos kyrkoherde Nordvall sommaren 1826. 1847 köptes Freden av rådmannen Lars Sjöberg. Näste ägare blev handlanden Viktor Rommel och därefter kvarnägaren Johan Bernt Jönsson. Som arrendator på Freden under Sjöbergs tid grundade Peter Samuel Pilz Varbergs första ölbryggeri och 1889–1895 drev Peter Gustaf Eriksson ett svagdricksbryggeri där. Freden var en fyrlängad gård men idag återstår endast manbyggnaden. De sista uthusen revs på 1950-talet i samband med att Påskbergsskolan byggdes. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Två små barn står i vattenbrynet och håller varandra i hand. De var två av Kustsanatoriet Apelvikens första skrofulösa patienter år 1902. För lungtuberkulossjuka byggdes sanatorier runtom i landet, men i Varberg intresserade sig läkaren Johan Severin Almer för barn och unga med körteltuberkulos. Sommaren 1902 ägnade han åtta veckor åt att för egna medel vårda sex skrofulösa barn. Vården gavs i en bondgård i Apelviken som han hyrt för ändamålet. Maten lagades i Almers hem, Brunstedtska huset inne i Varberg, och fraktades ned till bondgården varje dag med häst och vagn. Stärkande diet ingick nämligen i behandlingen liksom sol- och salta bad, vila och motion. Jodhaltiga medikamenter, t ex fiskolja, användes också som botemedel. Apotekare Wåhlén i Varberg försåg Almers patienter med medicin gratis.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.