En pojke vid en stol under en bonad. Lars (givaren) tror att bilden föreställer Börje Ramqvist (givarens kusin, son till faster Elin), men är inte absolut säker. Stolen skall Lars bror Per ha fått senare. Troligen tagen ca 1915-1920. Lars berättar att de träffades i ungdomen då och då. "Han blev ingenjör och jobbade hos Luth och Rosén som var ett el-bolag på den tiden. Sedan åkte han till Polen och träffade en flicka som han gifte sig med, men det blev inte bra. Dom skilde sig rätt så snart."
Från 299 kr
Gruppbild. Bostadshus i bakgrunden. Stående från vänster till höger: Emilia Johansson, Per Johan Johansson, Maria Katarina Johansson, sedan tre kvinnor som enligt utsago ska komma från en granngård som låg mitt emot huset där Per Johan bodde i Tälle. Detta hus skall ha rivits när bron över järnvägen byggdes. Två stående barn: Ingeborg och Hedvig Johansson. Sittande: Hedvig Johansson (?), Karl Johanssons syster med flickan Brita i knäet, Olof Johansson, okänd man från granngården, Gustaf Johansson. Bilden kan ev. vara tagen 19/6 1912, det förefaller som om flickorna och Emilia bär samm kläder som på bilderna från denna dag.
Byggnadsdokumentation. Vy från väster på en villa uppförd i Sörliden, Kvarnbyn, 1998. Byggd av återanvänt material från en tjänstemannavilla på Papyrusområdet. Oktober 1998 - januari 1999. Relaterade motiv: 2002_0919 - 0921. Text från: "En byggnadsinventering utförd 1972 på uppdrag av Mölndals kulturnämnd". På denna tomt låg tidigare "Royens Nilses". Det huset byggdes kring 1850 av mjölnaren Nils Svensson, som arbetade vid Royens kvarn, kvarnfallet 21. Han ägde det sedan i mer än ett halvsekel. Huset var en stor rödmålad timmerbyggnad i två våningar. I huset bodde många familjer (ofta 8 - 10) vilket tyder på att små lägenheter och spisrum förekommit. Huset flyttades kring 1930.
Polishuset i Mölndal. Polishuset ligger i närheten av den gamla kvarnbybebyggelsen (Roten M) vid Forsåkersgatan. Ursprungligen byggdes huset till en sjukstuga för Mölndal. Byggnaden stod färdig år 1870. Den fungerade sedan såsom sjukstuga i cirka 50 år, ända tills det nya lasarettet vid Göteborgsvägen blev färdigt år 1924, då sjukvården överflyttades dit. Den gamla sjukstugan omändrades så småningom till Polishus. Polisen har mycket att göra. Den skall ordna trafiken och övervaka den allmänna ordningen på gatorna. Vid trafikolyckor skall den hjälpa och biträda de olycksdrabbade och utreda omständigheterna kring olyckorna. Vidare skall polisen anhålla brottslingar och utreda förhållandena vid brott samt hjälpa turister och främlingar, som kommer till oss.
Föreståndare Gunnel Kullenberg, bitr. föreståndare Margit Emilsson (gift Wannerberg -52), förskollärarna Ingrid Andelius (gift Svedenbrandt) och Pierrette Petèr (gift Göhluer) och barnskötaren Ruth Carlsson (gift Karlsson) sittande i en rutschkana. Krokslätts daghem, Dalhemsgatan 7 i Krokslätt, 1948 - 1951. "Vi fyra tjänstgjorde i den s.k. "Villan" som hade två avdelningar, två lärare på varje avdelning. Man arbetade 6 dagar i veckan, måndag till lördag. I huvudbyggnaden på andra våningen fanns personalbostad att hyra. Dit inbjöds våra vänner till party, även blivande fästmän. Ingrid träffade sin man där. Jag sammanförde också Pierrette och Åke som sedan gifte sig. Jag blev gudmor till deras dotter Christine, född 1957." / Margit Wannerberg.
Utställning av färdig kabinbåt, Lamellplast i Almås våren/sommaren 1960. Bilderna är tagna ungefär där Almåsskolans slöjdsal nu är belägen i Lindome. Fabriken ägdes tidigare av Colldéns möbler. Fabrikslokalerna ägdes sedan av Hj. C. Samuelsons AB som tillverkade i huvudsak butiksinredningar till Åhlen & Holms varuhus. Vid årsskiftet 1959 - 1960 flyttade Samuelson tillverkningen till Floda. Fabriken övertogs av AB Lamellplast som var ett företag inom Persöner-koncernen, Ystad. AB Lamellpast tillverkade båtar och en husvagnstyp av glasfiberarmerad polyesterplast. Plastmassan levererades av SOAB Mölndal. Relaterade motiv: 2004_0086 - 0119.
Nytt tvåvånings stationshus i tegel 1910 .Stationen togs i bruk 1860. Det ursprungliga, i en våning uppförda stationshuset i trä, ersattes 1910 med ett nytt stationshus, uppfört i tegel i två våningar. När Årstabron tagits i bruk 26 nov 1929, upphörde persontrafiken. 1910 tillkom två nya ställverk med bro, plattform och hiss. 1900 utvidgades spårsystemet kraftigt, 1931 ytterligare spår. Från järnvägens öppnande till 1930 låg här huvudverkstaden, 1930-31 flyttad till Tomteboda . Sträckan Liljeholmen - Nyboda till kom sedan stambanans nya sträckning över Årstabron tagits i bruk 1929.11.06
Nytt tvåvånings stationshus i tegel 1910 (SJ 1931), sid 325. Stationen togs i bruk 1860. Det ursprungliga, i en våning uppförda stationshuset i trä, ersattes 1910 med ett nytt stationshus, uppfört i tegel i två våningar. När Årstabron tagits i bruk 26 nov 1929, upphörde persontrafiken. 1910 tillkom två nya ställverk med bro, plattform och hiss. 1900 utvidgades spårsystemet kraftigt, 1931 ytterligare spår. Från järnvägens öppnande till 1930 låg här huvudverkstaden, 1930-31 flyttad till Tomteboda . Sträckan Liljeholmen - Nyboda till kom sedan stambanans nya sträckning över Årstabron tagits i bruk 1929.11.06
Fotot taget på Sandvikens hotell. Ernst Arvid Larsson, Lasse, född 1900-08-31 i Vrenninge eller Fläckebo i Västmanland, han avled 1980-07-09. Fadern var nattvakt på GDJ, Gävle - Dala Järnväg och ansåg att enda möjligheten för den 14-årige sonen Ernst Arvid att komma in vid järnvägen var att börja som tidningspojke. Här syns han i uniform och Pressbyrås väskan med troligen Dagens Nyheter i handen, Han hade mössa med nr 556 och snökängor på sig. Man lär ha sagt till pojke- kom in ska Du bli bjuden på något sedan togs kortet på verandan.
Vy över Tomteboda bangård och verkstäder. Hitom lokstallet står ett par resgodsvagnar men närmast en gammal SJ I-vagn med skräp på. Den teakklädda vagnen är en SJ A04 och den är kopplad till en SJ C3c. På spåret hitom en SJ AB01 sedan någon SJ C0 eller SJ BCo. Man ser toaletten på tredjeklassen. På närmsta spåret står en SJ B01, två SJ AB01 och någon SJ C0 eller SJ BC0. 1924 ansågs AB01 och B01 som otidsenliga och sto ofta avställda såsom här. De började byggas om och moderniseras vid den här tiden.
Ångaren Dellen utanför Näsvikens station. Ångaren Dellen byggdes år 1861 vid LINDBERGS MV & VARV AB i Stockholm. Beställare var Hudiksvall Steam Sawing Mill Company Limited of London, på svenska Hudiksvalls Ångaktiebolag, kallat för Engelska bolaget. Båtens mått var 18,20 x 3,53 x 1,93 meter. Ångmaskinen hade 20 ind hkr motorstyrka. 1868 blev ångaren Dellen överförd till det nybildade Hudiksvalls Trävaruaktiebolag sedan Engelska Bolaget avvecklat sin verksamhet. Efter att Näsvikens station tagits i bruk i november 1874, tog kommunikationsbolaget återigen över ångaren Dellen som då fick namnet Bjuråker.
Stationen byggd 1881.Hållplats anlagd 1880. Envånings stationshus i tegel, byggt i vinkel. Stationshuset används för fritidsändamål av SJ-personal 1991. Uthus och lastkaj finns kvar, godsmagasinet är rivet. Sidospår med godstrafik fanns till våren 1988 till Vittskövle Sågverk. "Huset ser ut att ha stått öde sedan trafiken upphörde. Det är övervuxet med utslagna rutor, men taket och de stabila tegelvägggarna finns kvar. Banvallen är cykelväg. Stationshuset och en perrong ligger på banans östra sida, där det också finns ett mycket stort sågverk. På banans västra sida ligger en mycket lång lastkaj med flera avsnitt med olika höjd. (Besök juli 2012)." Enlig tbanvakt.se
Station anlagd 1880 Stationshuset byggt 1901 och är ett en- och enhalvvånings hus i tegel. Sedan ett nytt stations hus byggts i centrala Everöd blev EVERÖD GAMLA håll- och lastplats. Efter nedläggningen 1936 behölls vissa spår för betlastning. Det nya stationshuset, öst om det gamla, står år 1991 kvar med uthus, godsmagasin och vattentorn. Det gamla stationshuset är nu förtiden ett bibliotek. medan den Nya stationshuset finns restaurangen "Stinsen" Vattentorn kvar utan tak Öster om stationshuset finns ett magasin kvar. Strax väster om stationshuset finns uthuset kvar, numera bland annat använt som duvslag. Restaurangen "Stinsen" är fortfarande kvar i Juli 2012 enligt banvakt.se
Stationen byggd 1881.Hållplats anlagd 1880. Envånings stationshus i tegel, byggt i vinkel. Stationshuset används för fritidsändamål av SJ-personal 1991. Uthus och lastkaj finns kvar, godsmagasinet är rivet. Sidospår med godstrafik fanns till våren 1988 till Vittskövle Sågverk. "Huset ser ut att ha stått öde sedan trafiken upphörde. Det är övervuxet med utslagna rutor, men taket och de stabila tegelvägggarna finns kvar. Banvallen är cykelväg. Stationshuset och en perrong ligger på banans östra sida, där det också finns ett mycket stort sågverk. På banans västra sida ligger en mycket lång lastkaj med flera avsnitt med olika höjd. (Besök juli 2012)." Enligt banvakt.se
Kv. Klockaren 1, Storgatan 13, Kilanders. Kilanderska huset under byggnad. Färdigbyggt år 1900. Då inflyttade även postkontoret där från det lilla huset till vänster (se brevlådan på väggen) med ingång från gårdssidan. Postmästare var postexpeditör fru Maria Hammarstrand. I hörnet av Storgatan mellan Kilanders och lilla huset t. vänster låg poliskonstapel Högbergs låga envåningshus (ett stycke in på tomten), där sedan uppfördes hörnhuset inrymmande bokhandel, Skaraborgsbanken m.m. Till höger Jouvins hotell, och närmast kyrkan Westlins hus, där Kilander i många år hade sin manufakturaffär, tills hans nya hus blev färdigt.
Skolor. Lärare och elever vid elementarskolan fr.o.m. höstterminen 1893 t.o.m. vårterminen 1896? Lärarinnor och lärare: Föreståndarinna Fröken Anna Köllerström, lärarinna i tyska och engelska m.m. fru Amelia von Mosczinsky, lärarinna i kristendom och läsning m.m., fröken Olga Svensson, lärare i historia m.m., först kandidat K.O. Mood, sedan pastor Stenberg, därefter badkamrern Vallinder, Mösseberg. Magister J.A. Fast, lärare i matematik, naturkunnighet och geografi i de högre klasserna samt kristendom i 1:a klassen. Elever: i VI klassen: Hildur Pettersson, Ester Holmblad, Märta Kilander, Elna Helander. IV klassen: Ingrid Kilander, Olga Forss, Hilma Ericson och Inez Hanson.
S:t Olofs kyrka. De två restaureringarna under 1950-talet har uppenbarat dess åldriga förnämitet. På 1200-talet byggdes kyrkan till åt väster sedan det ursprungliga tornet rivits, och fogarna i det blottade murverket visar tydligt omfattningen av den äldsta romanska kyrkan. Denna finnes i sina huvuddrag bevarad. De väldiga dimensionerna ställer S:t Olofs kyrka vid sidan av Husaby mera berömda och vittnar om dess höga rang under medeltid en prost- eller häradskyrka. En förklaring får vi när vi läser urkunderna. Där talas om "Faukopings skiäppa", som den mäktige biskop Brynolfs stadga och yngre västgötalagen talar om.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.