Betlehemskyrkan väckelsekampanj. 13 mars 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Gävle Missionsförsamling beslutade 1972 riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin. Hade en församlingssal rymmande 2.500 personer med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.
Från 299 kr
Dukade bord i Grand Hotells matsal. Ett av Värmlands mera kända hotell var Grand Hotell som låg i Karlstad vid Drottninggatan/Västra Torggatan. Hotellet hade 45 rum med rinnande varm- och kallvatten, privata toaletter, telefon med mera. Några av rummen hade egna badrum. Hotellets festvåning och klubbrum vilka låg på andra våningen bör ha varit landsortens största och modernaste i sitt slag och rymde omkring 500 personer. Dessa lokaler var elegant inredda, väggarna var klädda med mahognypaneler i ljusa färger och dekorerade med vackra målningar. Det mest iögonenfallande var dock de stilfulla draperierna i handtryckt siden utefter festsalens ena långsida. Den välkända sommarrestaurangen i Stadsträdgården ägdes och drevs av Grand Hotell. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Konfirmation i Betlehemskyrkan med pastor Önneby. Maj 1945. När Gävle Missionsförsamling 1972 beslutade riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet, invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E. A. Hedin, hade en församlingssal rymmande 2.500 personer, med läktare på tre sidor och fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehems-kyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.
Betlehemskyrkans konfirmander, juni 1948. När Gävle Missionsförsamling 1972 beslutade riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet, invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin, hade en församlingssal rymmande 2.500 personer, med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Gävle Missionsförsamlings första bönhus Södra bönhuset, byggdes 1855 vid Södermalmstorg.
Betlehemskyrkans konfirmander. Juni 1948. Gävle Missionsförsamling beslutade 1972 att riva sin otidsenliga kyrka, ville inte allmänheten förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet, invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin, hade en församlingssal rymmande 2.500 personer, med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Gävle Missionsförsamlings första bönhus Södra bönhuset, byggdes 1855 vid Södermalmstorg.
Kylrum. 20 mars 1945. Bergströms Pälsvaruaffär AB. En av de äldsta inom sin bransch i staden, grundades år 1881 av körsnär August Pettersson. Affären var belägen vid Salutorget, övertogs år 1822 av F. A. Rackwitz, vilken innehade den till år 1922, då den övertogs av körsnär B Bergström. Denne lät år 1928 ombilda firman till AB och han blev själv dess verkställande direktör. År 1934 flyttade firman till nya moderna lokaler vid Drottninggatan 26, där den förfogade över ändamålsenliga och trivsamma försäljningslokal, provrum och skrädderilokal. Ett modernt kylrum tillbyggdes år 1937, vilket var det första i sitt slag i Gävle och där skinn och pälsar förvaras samt mottagas för sommarförvaring.På firmans verkstäder utföras alla slags arbeten inom pälsvarubranschen såsom pälsar, pälskappor, capes, skinnmössor, moderna skinnkragar etc. och man har alltid hållit sig à jour med de växlande modenyheterna från utlandet. Modenyheter försäljas även från såväl Paris som Wien, London och Berlin. Firmans skinnsortiment är mycket rikhaltigt och av bästa kvalitet.
Fotograf Björkströms hem i kv Gästgivaren, där de bodde 1935-1937. Troligen har någon av döttrarna en bjudning då fotot visar nio unga kvinnor vid ett dukat bord. En kamera står i högra hörnet och i taket hänger blixtskärmen, så rummet fungerade sannolikt även som ateljé. Fotografierna på väggen föreställer: överst lotsen Halldén, under till vänster Märta Björkström som barn, i mitten Folkskollärare Nilssons barn och till höger rektor de Vylder vid Katrinebergs folkhögskola. Fotografierna fungerade som en slags reklam för fotoverksamheten. De hemmagjorda blixtarna som syns i taket bestod av 5 st 1000 watts lampor. (Se även bildnr GB2_4138.) I huset hade tidigare funnits kafé Mignons bageri och apotekets laboratorium. Ateljén hade tidigare funnits i hörnhuset vid Torggatan-Östra långgatan men man flyttade 1933 till kv Gästgivaren och 1937 tillbaka till kv Apotekaren i gamla Apotekets lokaler.
Pingstkyrkan i Mölndal. Sionförsamlingen i Mölndal kan räkna sin tillblivelse till början av 1920-talet. Det var från början en liten skara, som sökte sig tillsammans i de olika hemmen för gemensamma andaktstunder och uppbyggelse. Så småningom växte skaran, och år 1924 kallade man en egen predikant. År 1925 ansågs tiden vara inne att bilda en fristående församling, och så tillkom Sionförsamlingen. Lokalfrågan var svår i början, men snart fick församlingen inköpa en fastighet vid Kungsbackavägen. Den omändrades till predikolokal, och år 1927 invigdes den för sitt ändamål. Pingstvännerna, som församlingens medlemmar ofta kallas, bedriver vid sidan av sin kyrkliga verksamhet även ett omfattande arbete för den yttre missionen. Församlingen har söndagsskola, barn och ungdomsverksamhet samt utövar en betydande social hjälpverksamhet. På bilden här ser du den nybyggda Pingstkyrkan vid Baazgatan. Kyrkan, som invigdes år 1972, har ett tilltalande yttre. Där finns moderna och ändamålsenliga lokaler för hela verksamheten.
Almåsskolan i Lindome. Almåsskolan i Lindome är en nybyggd mellan- och högstadieskola nära Lindome station. Skolan togs i bruk år 1971 och är kommunens största högstadieskola med sex paralleller. Mellanstadiet har två paralleller. I skolan finns ett filialbibliotek till Stadsbiblioteket. Detta bibliotek skall också tjäna som skolbibliotek. Det förtjänar att nämnas, att Göteborgs och Bohus läns landsting på skoltomten uppfört ett "hälsohus" för Lindome, med lokaler för tandvård och mödravårdscentral. Almåshallen är en stor gymnastik-, och idrottshall, som ligger i omedelbar anslutning till skolan. Förutom att den betjänar skolan, upplåtes den till föreningar för kvällsgymnastik och idrott. Framför idrottshallen ligger idrottsplanen med löparbana. Lindome samhälle är statt i rask utveckling, och byggnationen är stor.
Affärsinteriör, Firma Oscar Pehrson 1906, "OP:S". År 1899 tog handlarna Oscar Pehrson och Ernst Rylander över Carl Lagerblads speceributik i Nordblomska fastigheten. Ernst stod vid diskarna medan Oscar svarade för inköp, bokföring samt affärsresor. När hyreskontraktet löpte ut 1904 valde de att istället driva var sin rörelse och Oscar övertog då C M Lindströms affär och lokaler här på hörnan av Norrgatan-Kungsgatan i Varberg. Han byggde om affären 1905 och bytte namn till Firma Oscar Pehrson. Bakom disken ser man in till kontoret. På gården hade han ett stall med upp till 60 platser för landsbygdsbornas hästar och vagnar. Utöver de allmänna varorna satsade Oscar tidigt på lite lyxigare produkter och var bland de första i staden som sålde varor från Göteborgs kexfabrik, chokladfabrikerna Svea och Cloetta, Triangel-kaffe från Göteborg och lokala Knutsons marmelad. På bilden ser vi även varor från Kobbs, Mazetti och Örebro kex, Thormälen & Hoppe med flera. Enligt skyltarna till höger säljs bland annat olika dessertostar, saltade kräftstjärtar, Carlsbader plommon och två sorters fikon.
Bakom företagsnamnet AB Aluminiumkapslar döljer sig en världsprodukt. Mannen bakom den så kallade ALKA-maskinen var den från Rystad bördiga Josef Jonsson. Allt började egentligen när han med kompanjonen Georg Hultner anlade Borensbergs glasbruk år 1900. Brukets huvudsakliga produkt var glasflaskor och det var inom denna produktion som Josef Jonsson utvecklade sina första patenterade uppfinningar. År 1906 startade han ensam Svenska Patentkorkfabriken. Verksamheten flyttades året därpå till den avbildade fastigheten på Drottninggatan 22. Här kom han att utveckla maskiner för tillslutning av flaskor. Efterhand maskinerna förfinades växte rörelsen och på Baltiska mässa i Stockholm 1925 kunde han presentera en första helautomatisk tillslutningsmaskin. Själva kapseln var av aluminium försedd med en tunn korkskiva. ALKA-systemet var fött och namnet tillkom av AL i aluminium och KA i kapsel. Den stora succén fick till följd att Patentkorkfabriken ombildades till AB ALKA Aluminiumkapslar 1933. Vid tiden för bilden hade företaget sedan länge flyttat till större lokaler vid Industrigatan. En tid därefter hade Ljungstedtska Yrkesskolan bedrivit utbildning i huset, men nu stod byggnaden inför rivning.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Källa Wikipedia.
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975. Utsläppet som var problemet, (reningen).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.