Femton arbetare står uppställda vid en gjutgrund framför en mindre lyftkran. Männen var nödhjälpsarbetare som arbetade 14-dagars pass. Fotografiet är taget utanför Oskar Nilssons affär på Hemvägen. Från vänster står: Okänd, Långe-Gunnar, två okända män, Blomqvist, okänd, Svensson (som lär ha ramlat i gropen), två okända män, Axel Andersson (Dammen), Jack Jonsson, Gustav Andreasson och sist tre okända män.
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1961. Motiv av Fridtiof Nansen: 1861-1930. Norsk polarfarare. Naturforskare. Politiker. Uppnådde med skonaren "Fram" o. hundsläde över Polarhavet 86 14´ n.br. 1893-95. Organiserade stora hjälpaktioner för landsflyktiga o. hungrande i Ryssland 1921. Flyktinhjälpen "Nansen pass" 1922, -Nobels Fredspris 1922. -100-årsminnet av hans födelse: 1861-1961-
Vi ser den mycket välbyggda ladugården från trädgården. Ladugården är symmetriskt uppbyggd, vilket var vanligt, men här är det ovanligt konsekvent. Det är dubbla fähus med jämn fönstersättning på var sida om ladan med dubbla portar. Spåntaket är exakt jämnt, vilket är ovanligt på en så här pass stor byggnad, alltid brukar det svacka lite någonstans. Till höger syns vedstackar och grenved på torkning.
Här ligger en troderhög och en väldig ris- och vedhög snett bakom ladugården hos Fäi-Jakå. Ladugården har en märklig gavel som är ihopbyggd med en bodlänga. Det är också ovanligt med faltak, brädtak, i en så pass skogsfattig socken som Lau.
Vid en arkeologisk undersökning på gravfältet invid Kårarp i Viby socken, tog museets utsända hjälp av ett försvarligt antal elever och anställda från den närliggande Lunnevads folkhögskola. Den extra arbetskraften kom till synes väl till pass när omkullfallna gravmarkörer skulle resas. Året var 1930.
Under rubriken "Gamla Linköping" samlade amatörfotografen Fritz Lovén en serie bilder från hemstaden 1929, ur vilken detta något gryniga men illustrativa motiv är hämtad. Vy längs Storgatans svaga lutning upp mot Stora torget. I blickfånget kvarteret Dahlian. För övrigt hade antalet bilar vid tiden ökat. Så pass att en konstapel stundom ansågs behöva dirigera trafiken genom gatans korsning av S:t Larsgatan.
Parti av Kungsgatan i Linköping 1949. Notera Opeln till höger med gengasaggregat. Trots att det då gått några år sedan krigsslutet hade bensinransonering återinförts 1948 och aggregaten åter kommit till pass. Bilen står för övrigt parkerad framför Möllerska villan och längre upp längs gatan ses Hotell Palace.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Norge, 1935. Motiv av Fridtiof Nansen 1861-1930. Norsk polarfarare. Naturforskare. Politiker. Uppnådde med skonaren "Fram" o. hundsläde över Polarhavet 86 14 n.br. 1893-95. Organiserade stora hjälpaktioner för landsflyktiga o. hungrande i Ryssland 1921. Flyktinhjälpen "Nansen pass" 1922. -Nobels Fredspris 1922.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1961. Motiv av (t.h.): Norrpolarfartyget, skonaren FRAM Hundsläde. (t.v.): Norska polarfararen Fridtjof Nansen: 1861-1930. N. uppnådde med skonaren FRAM o. hundsläde över Polarhavet 86 14´ n.br. 1893-95. Organiserade hjälpaktioner för landsflyktiga o. hungrande i Ryssland 1921. Initiativ till "Nansen Pass" 1922. Nobels Fredspris 1922. -100-årsminnet av hans födelse: 1861-1961-
Ladugården är ovanligt stor för att vara på en så pass liten gård. Längst till vänster är det nog lada, sedan i stendelen följer två kohus och stall, längst t h har det kanske varit gris- och lammhus. De högra 2/3(?) av stendelen finns kvar idag.
I Linköping kliver fem man till ombord i 209:an. Fyra områdessorterar och spridningssorterar på Malmö och Ystad. Den femte är kupémästare Ferm,t h,som i Nässjö börjar sitt jobb, och här vinkar han på återseende till kollegan Welinder och tre av hans mannar som nu är färdiga med sina pass. Närmast t v står Torbjörn Björnstedt och i fonden Sven Stolzenberg.
Knappnålstillverkning och knappnålsstubbe vid J.H. Tidbeck Metallduksväveri och Metalltrådsvarufabrik. Knapparna fästs på skaften i så kallade pass, som utgörs av en över- och understans. Träarmen högst upp kallas "svängel". Trästocken till höger kallas "ställjungfru" och används för att justera knappnålsstansarna, som sker med så kallade "ärstämplar". Järnstången där blyklumpen sitter kallas "vippa".
'Kartskiss över platserna där fotografierna med fotonr. 4916-4930 tagits. :: 1) Vulkanen Schivelutch :: 2) Klutchevskaja :: 3) Srednaja :: 4) Ploskaja :: 5) Bjelaja Sopka (Vita berget) :: 6) Kisimen :: 7) Harschina (nederoderad) :: 8) heta källor vid nr 9 :: 9) Korjatskaja :: 10) Avatchinskaja :: 11) pass mellan öster och vesta :: 12) Kamen'
Enligt påskrift porträtt av fru Örnell i Linköping, maka till stadsfiskal Örnell. Av detta tolkat föreställa Olivia Gustava Ekerman. Från 1848 gift med stadsfiskal Carl Magnus Öhrnell. Parets enda barn, en son döpt till samma namn som fadern, föddes 1850. Vid pass 50 år blev Olivia Gustava änka och möjligtvis är det som sådan vi ser henne på fotografiet.
Män i arbete vid maskin, KM 2 klipp. Lyfter över bunten med kartong. Lägger kartongbuntarna på en pall. Arbetspassen var c:a en halvtimme, det var ett tungt arbete och man orkade inte hålla på under längre pass. Byggnad 6, pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970.
"Jan Lindström, Lindomebo ute i svinkylan på en träningsrunda. Bortåt tre mil avverkar han under ett pass. För säkerhets skull bör han lägga rutten på behörigt avstånd från bank och postkontor. Träningsmunderingen liknade mest av allt en rånares." Rävekärr i Mölndal, år 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Floved var ved från träd som var så pass grova, att man måste spräcka dem för att de skulle torka ordentligt. När de var torra, sågade man bitarna i två eller tre delar beroende på var man skulle elda dem. Till bakugnen och till öppna spisen använde man hellängdare. Hade man vedspis, fick man kanske klyva vedbitarna för att de skulle gå in. Änden på folvedsstapeln kallas huvud. Fie Jakob Karlsson har gjort fina staplar och huven.
Ladugården lär vara byggd 1883, det kan vara det 30-åriga originalspåntaket som ännu är så här pass bra i skick. De krysspröjsade fönstren är typiska för tiden. T v är ett dubbelt fähus och t h om portlidret, gårdspartens originalinfart, ytterligare ett dubbelt fähus. Sedan kommer ladan med tröskhuset skymtande längst th. Eftersom ladugården låg alldeles intill vägen, var man tvungna att ha gödselhögarna inne på gården. Se också Bild 398.
Nätra kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Grundläggningsarbetet påbörjades 1805 och byggnationen, som krävde stora mängder sten för de två meter tjocka murarna, innebar stora uppoffringar från församlingsmedlemmarnas sida. En vall av jord lades upp runt murarna för att man med stenslädar och hästar skulle kunna föra upp materialet. På hösten 1807 var kyrkan så pass färdigställd att man kunde hålla gudstjänst och invigningen skedde den 27 november av prosten Anders Lundström i Sidensjö.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.