År 1893 köpte Erik Eriksson från Eskilstuna kvarn 10 i Tannefors. På platsen för ett äldre kvarnhus lät han uppföra bildens anläggning som han gav namnet Tannefors Nya Valskvarn. I folkmun kallad Eriksson valskvarn vid sidan av det mer kryptiska Skallebo Rana. Foto 1965.
Från 299 kr
Nedanför Gangvide på När ligger en idryssja på åbrinken. Intill är en anläggning med spång över ån. Ryssjan har stjärtstaken som håller i ändan på ryssjan så strömmen inte drar den med sig, utan att ryssjans stjärt hålls uppe. I bakgrunden syns ytterligare en ryssjanläggning.
Vy längs med Storgatan i Linköping. Den okända fotografen hade placerat sig invid Stångebro och riktat sin kamera rakt västerut. Tiden var omkring 1920. Hitom Storgatans skärning med Hamngatan ser vi till vänster delar av fattigvårdens anläggning i staden. Till höger ses södra delen av en lång byggnad som inrymde Stångebro tvättinrättning.
Även den väl förtrogne med Linköping kan tveka inför en första anblick mot bildens anläggning. När stadens teater stod färdig 1903 var dess omgivningar ännu till stor del opåverkade av stadens kommande utbredning. Vy från Brandstodsbolagets tomt med blicken vänd mot väster.
Vy mot Berga slott söder om Linköping låter som en orimlig tanke för de flesta med trakten bevandrad. Bilden visar dock gården före utbyggnaden av mangården till den slottsliknande anläggning vi känner sedan år 1896. Inga andra i bilden synliga hus kvarstår, men väl nya i mängd. Vy från norr, sannolikt kort före nämnda utbyggnad.
Interiör från Cloettas vid tid helt nyligen invigda anläggning i Ljungsbro (Malfors). Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten till ny fabrik som stod klar 1901. Produktion uppges kommit igång på allvar under 1902.
Delar av området Sandbäcken i Linköping. Kameran var riktad närmast rakt österut från lasarettsområdet. Notera stadens äldre idrottsplats i bildens mellangrund. Fotoåret 1910 hade den utvecklats från en öppen yta utan några vidare faciliteter till en anläggning med tydlig idrottsprofil. Innan decenniet var till ända kom behovet av en mer anpassad arena att mynna ut i förverkligandet av Folkungavallen.
Likt åtskilliga av Östergötlands herresäten räknar Grenholm medeltida ursprung. Gårdens äldsta kända manbyggnad ligger som ruin ett gott stycke öster om nuvarande anläggning, men även bebyggelsen vid gårdens rådande läge är av hög ålder. Detta visas bland annat genom gårdens kapell från 1500-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden bör emellertid till sina äldsta delar ha tillkommit under senare delen av 1600-talet.
Fotografi som bär spår av tidens tand men som detta till trots visar en tämligen unik vy. Malfors i en tid före kraftsstationens tillkomst med den "Gamla sågen" vid Södra Malfors närmast till höger. Till vänster Norra Malfors och i fonden skymtar hustak tillhöriga Cloettas anläggning.
Huvudbyggnaden till Kåreholm i stram nyklassicism. Enligt en inskriftstavla stod byggnaden färdig 1823, i det närmaste uppförd på platsen för en äldre och mer anspråkslös anläggning. Arkitekten är okänd. Förslag har emellertid lämnats för hovintendent Lars Jacob von Röök. Byggherre var under alla omständigheter major Christian Justin von Yhlen. Godset kom vidare att gå över i släkten Mörners ägo.
Linköpingsvy som utifrån andra, sannolikt samtida, tagningar kan dateras till 1906. Vy från Lithografens då nya anläggning med kameran vänd rakt västerut. Närmast ses stadens flickskola, Elementarläroverket, som döljer Brandstodsbolagets kontor och skymmer den år 1903 invigda teatern. På tomten i förgrunden kom vidare Frimurarehotellet att uppföras, invigt 1912.
Motivet kom lite på sned, kanske som ett resultat av Kanbergets ojämna terräng. Oavsett blev det en inte alltför vanlig dokumentation av Linköpings epidemisjukhus. Anläggning stod färdig 1901 och det var med lättnad man då kunde lämna det intilliggande gamla "Bysket". Till vänster skymtar stadens vattentorn, invigt 1910.
Linköpingsmiljö vars tomt idag begränsas av Vattengatan och Strandgatan. Något bortom bildens villa lät staden i en framtid uppföra Tekniska verkens anläggning utmed Hamngatan. Foto 1937. Vid tiden utgjorde Strandgatans västliga sträckning del av Nygatan, vilket förklarar platsens historiska adress Nygatan 2.
Fattigvårdens anläggning utefter Hamngatan i Linköping. Först 1930 kunde de undermåliga lokalerna till största delen tömmas till förmån för nytt boende och behandling vid det då nyuppförda Hjälmsäters ålderdomshem. Ett fåtal platser för äldre fanns dock kvar ända tills byggnaderna revs i början av 1960-talet. Foto 1949.
Bro över Dalälven. Krylbo - Jularbo. Anläggning av en ny kraftigare bro 1915-16. Den bro som byggdes kom att vara i bruk fram till 1994 då de ersatten av ännu en ny bro. Bron som syns i bild är bron från 1873-75, den finns kvar(2014) och kommer eventuellt att bli byggnadsminnesförklarad. Mvh Börje Forslund
I de värmeåtervinningsanläggningar, som bland annat Svenska Fläktfabriken till och med 1939 levererat till cellulosa- och pappersindustrier världen runt, vinns en värmebesparing motsvarande mer än 250 tusen ton kol per år. En typisk sådan installation är denna anläggning vid Svartviks Sulfitfabrik. (Mer information finns skrivet på bildens baksida).
Fotot visar infarten till dåvarande Södertälje. Det vänstra spåret kommer från Saltskog. Spåret längs lastbryggan leder till lokstallet och spåret till höger om lastbryggan leder till Södertälje uthamn. Spåret bland träden till höger leder upp till Södertälje Södra som när bilden togs ännu var under anläggning.
Stationen i Arlöv anlades på bekostnad av Malmö Sockerbruks AB och öppnades för trafik 1871. Envånings stationshus i sten ritades av arkitekt Edelsvärd. Numera är huset rivet. Eldrift på linjerna vid Arlöv infördes 1933-1934. Längst till vänster stins Stuart, då kontorsbiträde. Vid tiden för anläggning av Rössels vaggonfabriken norrut till höger om spåret.
Elektriskt ställverk. Elektriska ställverk med elektriskt förreglingsregister och en rad av ställare installerades vid många stora eller ganska stora bangårdar under 1930- och 1940-talen. Själva ställarna fick en ny dörrhandtagsliknande utformning. På bilden syns ett nyinstallerat ställverk i Kävlinge 1932. Ställverket ersatte dels ett hävstångsställverk, dels en enkel anläggning.
Sandvikens Järnverk (Sandvikens Jernverk) hade vid fotograferingstillfället Sveriges största och modernaste anläggning för stålforskning. För utprovning av nya stålprover fanns inom stålforskningen en välutrustad försökshall med ett flertal mindre smältugnar av högfrekvenstyp och en högvakuumljusbågsugn, i vilken osmältningen enligt principen konsumerbar elektrod kan utföras.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.