Arméns sjukhuståg med finska barn från Umeå kommer till Tomteboda. Vagnen närmast är läkarvagnen SJ BC05c, därefter två C05 samt ett antal C3d-vagnar. Alla enligt föreskrifterna märkta med ett rött kors på taken. TT
Från 299 kr
'Monterat näbbdjur. :: :: Text till bilden: ''Näbbdjuret, från Nya Holand, förekommer uteslutande i denna verldsdel och i synnerhet vid Port Jackson. Försedd med näbb, som en anka och koppsform hvilken påminner både om fogel och däggdjur, har detta alnslånga djur ådragit sig stor och välförtjent uppmärksamhet, i synnerhet som man velat veta, att djuret lägger ägg men å andra sidan bestämdt uppföder ungarna med di. Djuret vistas i floder och kärr och gräfver sig gångar i stränderna. Med korta mellanrum uppkommer djuret ofta till vattenytan och simmar der ledigt omkring fastän det ligger så djupt, att man blott ser hufvudet och sjelfa ryggen men minsta buller, ja minsta rörelse, skall vara nog för att skrämma det till sitt gömställe. Nyholländaren, som snart sagdt äter allt, hvad han får tag uti, försmår naturligtvis ej heller detta djur. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Seskarö
Nordmark 15:1
Vallsjö gamla kyrka
Gustav IV Adolf - 1792-1809
Utställning, dukat julbord på Göteborgs bank. (Se även bildnr G930-931.) Julbord i allmogestil där bröd, gröt, korvar och potatis är uppdukat i skålar och fat av trä. Även tallrikar, stop, bägare och andra föremål är av trä. På golvet står en stor kopparpanna och till höger en höj- och sänkbar piedestal. Över bordet hänger en "oro", en sorts takkrona av halm eller vass. Bild 1: Museichef Bengt-Arne Person t h räcker potatisen till bankdirektör Hans Reich t v. Bild 2: Fyra ungdomar kring julbordet. Oroar tillverkades som skydd mot onda andar och hängdes förr över bordet eller barnens sängar. Man gjorde också särskilda kronor till bröllop. Bäst var att hänga upp oron i ett kvinnohår så den kom i rörelse vid minsta drag och därmed snärjde in eventuella onda andar. Oron dekorerades på olika sätt med vad man råkade ha, t ex tygbitar, garn eller papper. I Finland kallas denna hantverkstradition för Himmeli.
Julbord i allmogestil på Göteborgs bank. Bröd, gröt, korvar och potatis är uppdukat i skålar och fat av trä. Även tallrikar, stop, bägare och andra föremål är av trä. På golvet står en stor kopparpanna och till höger en höj- och sänkbar piedestal. Över bordet hänger en "oro", en sorts takkrona av halm eller vass. Bild 1: Museichef Bengt-Arne Person t h slår upp i snapsglasen åt bankdirektör H Reich t v. Bild 2: Fyra ungdomar kring julbordet. (Se även bildnr G1036-1037.) Oroar tillverkades som skydd mot onda andar och hängdes förr över bordet eller barnens sängar. Man gjorde också särskilda kronor till bröllop. Bäst var att hänga upp oron i ett kvinnohår så den kom i rörelse vid minsta drag och därmed snärjde in eventuella onda andar. Oron dekorerades på olika sätt med vad man råkade ha, t ex tygbitar, garn eller papper. I Finland kallas denna hantverkstradition för Himmeli.
En nybyggd fiskebåt, en s k tvåmänning, blänker nytjärad på Fie Jakob Karlssons gård. Det här är en traditionell spetsgattad snipa, spetsig i båda ändarna. De gotländska allmogebåtarna var av tre storlekar, vilka kunde variera en hel del i storlek inom varje sort. De var heller inte identiska över ön, utan olika utlagda, breda-smala, och högre-lägre stävar bl a. De var alltid klinkbyggda med hel- och halvrängar, spant. Den minsta på 3.5-4.5 m för fiske närmast stranden kallades enmänning, mellanstorleken benämndes tvåmänning eller fiskebåt och var ungefär 5-6 m lång. Tremänningen kallades för storbåt och användes till utsjöfiske och behövde som namnet säger 3 mans besättning. Bredvid flovedstraven står förmodligen en läm att täcka en del av båten med när den är uppdragen på stranden, för att solen inte skall skina så hårt på bordläggningen att den spricker.
Fartyg på Ekensbergs varv 1970. På bilden ses bl. a. de finska lastfartygen SVANSJÖ (urspr. FINKENWARDER) och MARIESTRAND (urspr. BLÀFELL) samt bogserbåten RENÖ (urspr. marinens hjälpfartyg SÖKAREN). Vidare i lilla dockan det danska lastmotorfartyget TONNA samt i stora dockan det Panama-registrerade lastmotorfartyget BECKY.
Vapenskölden är ätten Ruuts begravningsköld, dom bodde på Påvarp ett säteri i hömb. (uppgift från besökare 2016) Adliga ätten Ruuth i Västergötland nr 271 â Adlad 1590-03-25, introducerad 1640. Utdöd efter 1686. Ätten har intet samband med de finska ätterna Ruuth.
Finsk minnesmärke för slaget vid Torneå den 6/2 1918, uppfört 1938. Den ursprungliga texten togs bort 1946 efter ett beslut av den finska regeringen då den ansågs vara politiskt olämplig och ersattes av en ny. 1991 återställdes den gamla stenen till sitt ursprung.
Förevisningsskjutning av vapenverkan på Härads skjutfält för åldersklassen och inbjudna gäster. Bland åskådarna finns chefen för Sydvästra Finlands militärlän med följeofficerare. Frv. öv Colliander (C P 10), gen Lindeman, öv Nordström (ainsp vid Milo Ö), finska officerare och till höger övlt Ragnar Tauvon (utbch P 10).
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1938. Motiv av Svenskar och finländare landstiger i Delaware: 1638. - Första svensk-finska koloni i USA. I bakgrunden emigrantskeppet samt urfolksamerikaner. (Efter tavla av Stanley M. Arthur) -300-årsminne av "Nya Sverige" 1638-1938.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.