Utsikt över sjön Åsunden från Högabacken söder om Rimforsa. Trähusen i bildens mellangrund tillhörde Sjöstugan, som även burit namnen Strandhem och Mejeriet. I bakgrunden skymtar det vitrappade Tävelstad missionshus.
Från 299 kr
Parti av Uknavägen genom Hannäs socken. I fonden skymtar byggnader Hägerstad skattegård, mer bestämt gårdens torklada, smedja och själva mangården. Tiden är senare delen av 1890-talet.
En bild som ännu inte helt klarlagts. Känt är att den togs av den fotointresserade ynglingen Holger Roos som följt med sin läromästare på någon av dennes arbeten. Som "Fotografen Andersson" finner vi sannolikt Ernst Andersson, senare Ulfwinger, som drev fotorörelse från Karlebo och vidare Solvid i Ljungsbro. Platsen är möjligtvis Bjäsäter.
Vy över Gravudden i Hannäs med utblick mot gården Solvestad No 1. Vid tiden ägdes och drevs gården av Schambert Andersson och hans hustru Olivia Nilsson.
Torpet Landamäre under Bjärka Säby. Vid tiden för bilden brukades torpet av makarna Anders Gustaf Gustafsson Sving och Emma Kristina Petersson. Foto från juni månad 1922.
Torpet Pinnerum till utgården Hållingstorp under godset Bjärka Säby. Vy från trädgårdssidan i juni månad 1921. Vid tiden för bilden brukades torpet av de nygifta makarna Gustaf Adrian Karlsson och Signe Elisbet Johansson.
Lilla Ullevi gård norr om centrala Linköping. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning för att ge plats för utvidgning av industri- och handelsområdet Tornby.
Kombinerad bostads- och bodlänga i Vänge, Rystad socken. Del i Rystads handelsträdgård. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1948.
Vy längs vägen genom Viby omkring 1905. Till vänster Källgården med ortens handelsbod, som vid tiden upplysningsvis drevs av bildens fotograf, Carl Sundström. Längs vägen till höger löper bogårdsmuren utmed Viby kyrka.
Torpet Sjöberga under Bjärka Säby. Foto från oktober månad 1921. Vid tiden för bilden brukades torpet av makarna Karl August Petersson och Anna Karolina Andersson.
Vy över den oskiftade byn Långserum i Yxnerum socken. Utsikt från nordväst. Året är 1944.
Kombinerad bostads- och bodlänga i Vänge, Rystad socken. Del i Rystads handelsträdgård.
Vy mot backstugan Dunderhult i midsommartid 1921. Vid tiden för bilden beboddes stugan av före detta torparen Nils Gustaf Sundberg, som till synes drygade ut sitt knappa uppehälle med biodling och att hålla höns.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
En av otaliga ekonomibyggnader på den svenska landsbygden som tjänade ut under 1900-talet. Många blev vedbrand, inte minst under krigsvintrarna. Andra fick förfalla för att till slut eldadas upp på platsen. Denna tillhörde det lilla forna torpet, senare backstugan, Näsastugan under gården Aspa i Asby. Ställets lantbruk var blygsamt, vilket avspeglas i byggnadens kombinerade fähus och loge. Knutarna har någon gång rätats upp och stadgats för en förlängd tid i funktion, men den tiden var sedan länge förbi fotoåret 1937.
Utgården Göttorp i oktober månad 1921. Vid tiden för bilden brukades gården av makarna Axel Wilhelm Eriksson och Klara Matilda Ström. På höjden till vänster skymtar det forna soldattorpet Berget där knekten Karl Alfred Hjelm ännu bodde med hustru och hemmavarande barn.
Lantbruket Åsen i Normlösa.
Miljön vid Slattefors i slutet av 1890-talet. Bortom pilarna skymtar säteritaket till herrgården.
Smedstorp från fägårdssidan 1938. Om man kan kalla vägen för en bygata låter vara osagt, när den passerar tvebölets bägge sammanbyggda gårdar. Hur som finns här enskilda byggnader i sådan mängd att gårdarna bildar en liten by och den gamla vägen är ännu ett faktum genom den fascinerande miljön.
Motiv från Vreta Klosters kyrkoområde. Bilden visar en till klostret hörande spannmålsbyggnad, daterad till 1289. Sedan 1910-talet använd som stenmuseum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.