Vy över Falkenberg med järnvägen från 1886 i förgrunden och den gamla stenbron i bildens mitt. Bilden ingick i den av Albert Sandklef på Museet i Varberg ordnade pristävlingen om gamla hallandsbilder. (En del publicerade i boken ""Från fars till farfars tid - en bokfilm om Halland"", Utgiven 1961). Se anm. 1800-tal.
Från 299 kr
Ett av de mest beskådade soldattorpen som fortfarande finns kvar från tidigt 1800-tal är torpet på Skansen. Från början var det beläget i Eksjö socken och tillhörde Kalmar regemente med nummer 229 och rotenamnet Bötteryd. Soldattorpet kom till Skansen 1905 och femton år senare kom ladugården vilket gjorde att miljön med soldattorpet blev komplett.
Vy nerifrån Mölndalsfallen österut, okänt årtal. Närmast till vänster ses "F-fabriken" (Kvarnfallet 10) med delar kvar från tidigt 1800-tal. Byggnaden längst upp i mitten är "Strumpan". Närmast till höger ses Lilla Götafors (Kvarnfallet 20) och ovanför detta ligger den tidigare vattenrännan (Carlsbergs spinneri/Ahlafors) vilken kallades "Tvätten".
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Minne från prosten Lindells 90-årsdag, Kättilstorp
Marknad på Stortorget i Vetlanda, 11 Juni 1902. I bakgrunden syns hotellet och till vänster om det A. Wiklunds fotoateljé.
Bäckseda prästgård
Marknad på Stortorget i Vetlanda, 11 Juni 1902
Familj (?) utanför hus. Enligt notering Sebergs gård.
Julpyntad interiör hos kassör Warholm
Möjligen Garvaregården i Vetlanda.
Kafferep hos kassör Warholm
Två män och en kvinna framför ett hus
Familj i salong
Samling i salongen
Familj framför hus
En grupp människor framför en stuga.
Vilhelmina
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.