Margareta, Gullbritt och tant Karin, d.v.s. Karin Gren, fotograferade framför gaveln till huset Kvarnbygatan 4 vid Gamla Torget i Mölndal, 1960-tal. Alla tre arbetade i Rasmussons skoaffär som låg i huset. När Märta Sjöberg började arbeta i affären var Margareta och Gullbritt inte kvar. I bakgrunden ses rivningstomten efter huset Kvarnbygatan 39. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Från 299 kr
Gudrun Piculell, till höger i bild, som står framför hantverksbodar. Under senare delen av 1900-talet odlades marken invid Gunnebo slott endast i ringa utsträckning. Ett nytt drivhus återskapades 1996-1999, därav hantverksbodarna. Det vita huset "Solbacken", som syns i bakgrunden, var tidigare tjänstebostad för skogsvaktaren, chauffören och arrendatorn.
Porträtt av en ung man ståendes framför bostadshuset på gården Christinedal i östra Mölndal en vinterdag på 1950-talet. Gården har gett namn åt området Kristinedal och var belägen i vinkeln mellan nuvarande Rådavägen och Brovaktaregatan. År 1960 såldes gården till Fastighetsbolaget Betongblandaren (Skånska Cementgjuteriet) och revs när det nuvarande bostadsområdet anlades.
En förskollärare och ett barn tittar mycket intresserat på en ställning byggt av olikfärgade plastbitar/rör. Den är cirka 50 cm hög och står på bordet framför dem. I rummets bakgrund ser man en dockvagn och andra leksaker. En interntelefon sitter uppsatt på väggen. Katrinebergs daghem, 1992.
AB Pumpindustri på personalresa med hyrd buss, 1950-tal. Längst till vänster står Helmer Garthman. Längst till höger (tittande bortåt) står Charlie Magnusson och framför honom från höger står Arne Jansson och Artur Rolén. Resterande är okända för givaren. På bussen i bakgrunden står det "ABONNERAD".
Saidas föräldrar tillbaka i Ösel år 1962. Ivan och Anna Rosin står framför ett sädesfält. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
En manlig träfigur, iklädd keps, går bredvid en mjölkvarn. Framför sig skjuter mannen en transportkärra, lastad med en fylld säck. Kvarnen består av en rund tunna, ovanpå ligger ett kvarnhjul samt en behållare för korn. Från kvarnhjulet finns ett utlopp för det som är färdigmalt. I bakgrunden ser man fyllda mjölsäckar, borstar och två kvarnhjul. Harry Bergmans "gubbar" (träfigurer).
Kvarnbygatan 23 i Mölndal. Byggnaden rymmer bl a Eneborgs diversehandel. Framför affärens dörr ligger hunden Roy. Till höger om dörren står "moster" Lovisa Johnsson. Längst till höger John Johansson, privatchaufför hos Papyrus disponent. I våningen med balkong bodde fru Tisell som hade telegraf-och telefonstation i huset.
Bröllopsfotografi taget 1923. Brudparet är Edit och Ernst Andersson. De står framför huvudbyggnaden på Fässberg Västergård 6, Fässberg 1:34, i Fässbergs by, Mölndal. Huset byggdes 1903. Edits pappa, Olof Olson, hade sparat till dotterns bröllop i 10 år och bröllopet varade i tre dagar. 1935 köpte Edit och Ernst Andersson gården av Olof Olson efter att redan tidigare tagit över driften.
Framför boningshuset Lilla Vommedal på Streteredsvägen 25 cirka 1920. Till vänster: Anton Gustafsson (f. 1873 d. 1948), okända damer, med slöja Maria Gustafsson, Lilla Vommedal (f. 1858 d. 1944), Anna Bengtsson, Lilla Vommedal (f. 1839 d. 1931), Valdeborg Johansson, granne (född Hagberg 1891 d. 1970) samt okänd. Troligen i samband med fosterdottern Ester Jakobssons död 1926.
Människor som står framför boningshus (idag: Streteredsvägen 36) och ladugård vid Livered "Majas" cirka 1900-1910. Tidvis fanns här krogen "Majas". Kvinnan i mitten, med vit blus och vitt förkläde, är Emma Andersson (1866 - 1959). Intill henne står dottern Davida (1888 - 1931). Längst till höger sitter Fredrik Andersson (född Ängelholm 1873 - 1953).
Heljered Sörgård "Skräddarns" cirka 1920. Från vänster ses Kristina Johansdotter (1835 - 1923), dottern Emma (Elemina) Andersson (1866 - 1959) samt sonhustrun Sofia Andersson (1861 - 1942). Grannbarnen, från vänster: Sonja Johansson (1912 - 1997) och brodern Åke Johansson (1918 - 1987). Framför dem går några frigående hönor.
Lokstallet i Kristianstad med Statens Järnvägar, SJ L11 1656, SJ J 1652, SJ S 941 och SJ Å11 1675 framför. Ångloken inne i lokstallet och ångloket längs till höger har för otydliga nummer annars är de uppräknade från vänster till höger.
Väring. Med stationsföreståndaren Elfing framför det nya ställverket. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Järnvägsbro över vattendraget som förbinder Buresjön med Gargån. Järnvägen som går genom området sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över dessa anpassades till terrängen. De var framför allt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Gnesta stationshus. Frånvänster: lokputsare Gelin (framför loket) kolkarl Axelsson ( på loket), Sts E.Eriksson (t.v. om Nyhlén) Stk. Nylén ( vituniform), Stk Mandell ( med cykel) Stins Arfvisson ( med signalflaggan i hand), Ex. skrivb.IJT Neander (i studentmössa), Sts. Söderberg(1938 Fti)-bakom pojken på cykeln-Stk Widing (bakom soffan).
Österede. Statens Järnvägar, SJ. Indalsbron byggdes 1914 och den är 109 m. Bron byggdes för att skapa en fast och säker förbindelse mellan byarna på ömse sidor om älven. Den byggdes för gångtrafik men har även använts for hästkörning. Den var en gång livligt trafikerad av ortsborna, framför allt skolbarn som bodde på södra sidan av älven och gick i skola i Ede.
Huvudverkstaden. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Huvudverkstaden, södra lokverkstadsskeppet. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.