hår, träd, fotografi, photograph@eng
Från 299 kr
grupporträtt
Gatuvy över Nygatan och kvarteret Pärlan. På gatan står en vagn med två män, anställda vid Nils Sandbergs Spannmålsaffär i kv Pärlan 6, tomt 74. Handlaren Nils Sandbergs bostad fanns mittemot, i kv Jägaren 2, tomt 89. Männen med vagnen står framför kv Jägaren 1, tomt 88. Enl år 1865 års husförhörslängd bodde där boktryckare J D Michelsen (död 1878). Åren 1870-90 var Alingsås Weckoblads officin belägen i fastigheten. "Hela bottenvåningen disponerades" (ur jubileumsartikel). I fastigheten mittemot (kv Hästskon 3/ tomt 82) bodde enl hfl 1887, skomakare J A Hellberg. Den fastigheten revs i början av 1900-talet. Den fastigheten som står där i dag uppfördes 1913 som J.G. Axelssons Snickeri + bostad.
En grupp om närmare tjugo män samlade ovanpå och intill en koniskt uppbyggd vedstapel, sannolikt en kolmila. Männen är uppställda för fotografering och bär mörka kostymer, arbetskläder, hattar och kepsar typiska för sekelskiftet 1900. Några sitter högst upp på milan medan andra står längs sidorna och vid marken. I förgrunden syns fyra metallhinkar, möjligen avsedda för vatten i samband med kolningen. I bakgrunden framträder en större byggnad samt en kyrkspira, vilket antyder att platsen kan ha legat i anslutning till en bruksmiljö eller by. Bilden förefaller dokumentera ett arbetslag i samband med träkolstillverkning på landsbygden.
Två vita män i civila kläder har tagit uppställning för en gruppfotografi med en svart man i militäruniform och en grupp beväpnade svartafrikaner. Den uniformerade mannen i mitten sitter på golvet och verka ceremoniella föremål som ser ut som spiror i händerna. Runt handledarna bär han mycket smycken. De två vita sitter på en skottkärra bredvid ett stort metallkärl. Mannen till vänster röker en pipa och håller en piska i handen. De svarta männen bakom de är beväpnade med stavar som de demonstrativ lyfter upp med höger handen.
Premiär Julie, Målning till lunch, Broderskap 28 februari 1966 På bilden syns fem tonåringar, tre unga män och två unga kvinnor, sittande runt ett bord. De tre unga männen är klädda i kostym och slips, de två unga kvinnorna är klädda i klänning. En av unga kvinnorna har glasögon på sig, ett armbandsur på sin vänstra hand och en smycke i form av kedja med hänge runt sin hals. Det ser ut som att de fem ungdomarna ägnar sig åt någon form av politisk verksamhet, med tanke på att man ser en rubrik 'Vem bestämmer i din kommun?' på en av tidningsurklippen på bordet.
Wadköping 2 TV-inspelning, 31 maj 1968 Under TV-inspelningen av Markurells i Wadköping rider en grupp skådespelare genom Wadköping på hästar. Två män som är skådespelare i 1800-talskläder rider efter varandra. En kvinna i svart 1800-talsriddräkt med vit slöja kring den svarta hatten rider med männen. I förgrunden släpar en man klädd i 1800-talsarbetskläder en tung reskista. En skådespelargrupp bestående av kvinnor klädda i klänningar i hucklen samt en med hatt och klänning står även i förgrunden. En man skymtar delvis fram bland dem. Åskådare syns i bakgrunden.
Nationalmuseum 1 31 maj 1966 Två män håller upp en tavla föreställande Simeon och Jesusbarnet. De håller på att packa upp den ur en låda som ligger på golvet. En av männen är klädd i ljus kostym och den andre mannen bär arbetsrock. En man i svart kostym står i knäböjande ställning nära tavlan på golvet. En kvinna i svart kappa står bredvid honom och håller ett papper i sina händer. Tre stycken polismän står i rummet även. Ytterligare en man syns delvis bakom mannen i arbetsrock.
'Text på baksidan: ''Vid högtidlighållandet av 100-årsdagen av August Kobbs födelse.'' Ca 20 hattklädda män samlade framför bysten i Slottsskogen. I man med papper i handen. :: :: På baksidan finns några namn utsatta. Text på baksidan av fotot: ''Sätts fotografiet med framsidan mot ljuset må namnen vid respektive framträda.'' Mannen med papper i handen O. E. Melin. Längts till vänser i profil A. O. Ellert. 2 männen längst bak i profil, till vänster Hj. ? Och till höger G. Blom. Nedanför dem i mörk hatt Th. Ohlson.'
Interiör från Varbergs Ångkraftverk med manövertavlan för kraftstationen i bakgrunden. På skrivbordet finns två fasningsdon, avsedda att pluggas in i uttag på kontrolltavlan när kraftverket ska kopplas in på nätet. Detta kraftverk byggdes i Varbergs hamn 1908 för att säkerställa energitillgången även vid lågt vattenflöde i Ätran, där Yngeredsfors Kraft AB uppfört en kraftstation året innan. De fyra männen i kubb är fr v: herr Lundgren från AB de Lavals Ångturbin, herr Lundberg från Yngeredsfros Kraft AB vid telegrafen, en okänd man samt herr Östlund från ASEA. (Se även bildnr MR2_980)
Saidas föräldrar i Sibirien år 1956. Anna och Ivan Rosin tvångsförflyttades (deporterades) från Estland till Sibirien 1950. De var där i nio år och lyckades bygga upp en dräglig tillvaro med kor, höns och egen trädgård. I bakgrunden ses deras eget hus. Kossorna hette Vera och Hjärta. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska flyktingar i karantänläger hösten 1944. Familjerna står bakom en taggtråd som omringar det så kallade karantänlägret i Byringe, Örnsköldsvik. I lägren avlusades flyktingarna och de läkarundersöktes grundligt. Deras kläder och tillhörigheter brändes. Vid minsta sårbildning eller spricka i huden fördes flyktingarna till sjukhus. Rädslan för smittsamma sjukdomar var stor under rådande krig. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Skutan Venus lägger till med 852 flyktingar ombord. Båten som familjen Karisaar kom med från Finland år 1944, lägger här till i Örnsköldsvik. Några timmar tidigare hade båten varit nära att gå i kvav mot klipporna utanför Ulvön. Passagerarna var både trötta, frusna och hungriga. Fem personer ombord hade dött under den mardrömsliknande överresan. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Familjen Ranch med släkt och vänner utanför bostaden kallad Wilhelmsberg, belägen vid Strandlyckorna. Fotografens föräldrar firar guldbröllop, 50 år som gifta, och sitter i främsta raden till vänster. Wilhelm Ranch har med en liten flicka i knät. På skorstenen sitter en skylt med texten W. Ranch 1880, vilket är då han etablerade sig som stenhuggare på platsen där han uppförde en verkstad. Gravstenar blev den främsta produkten. Sedan han byggt på verkstaden med bostäder, kontor och ett s k observatorium bosatte sig Wilhelm och Theresia där år 1900. (Se även MR1_68)
Post mortem, traditionen att avporträttera personer som nyligen avlidit, för att ha porträttet framme i hemmet, finns i konsten från 1600-talet och var en vanlig praktik i fotografiets barndom på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Döden var en del av livet och det var vanligt att den avlidne låg i hemmet på lit-de-parade, dvs i sin säng eller i en öppen kista där anhöriga och vänner kunde komma förbi för ett sista farväl. Innan handkameran blev vanlig togs porträtten ofta av kringresande fotografer. Genom kläder, blomster-dekorationer och olika symbolladdade element tillfördes genren en egen estetik. Porträtten fyller en tydlig minnesfunktion.
Post mortem, traditionen att avporträttera personer som nyligen avlidit, för att ha porträttet framme i hemmet, finns i konsten från 1600-talet och var en vanlig praktik i fotografiets barndom på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Döden var en del av livet och det var vanligt att den avlidne låg i hemmet på lit-de-parade, dvs i sin säng eller i en öppen kista där anhöriga och vänner kunde komma förbi för ett sista farväl. Innan handkameran blev vanlig togs porträtten ofta av kringresande fotografer. Genom kläder, blomsterdekorationer och olika symbolladdade element tillfördes genren en egen estetik. Porträtten fyller en tydlig minnesfunktion.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.