LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för Karl Karlsson

Antal träffar: 2357
Brandkårens 25 års jubileum 26-5-1922, övre raden från vänster, 1 Brandman Georg Nilsson, 2 Brandmästare ?, 3 ? Erik Nilsson, 4 ? Bengt Håkansson, 5 ? 6, 7 ? Nykvist, 8 Byggm Johan Hallengren, 9 Redaktör Lars Ohlsson, 10 Stadsfiskal Axel Johnsson, 11 Redaktör Seth Nordgren, 12, 13 Poliskonstapel Carlsson, 14 Färjevakt Gert Andersson, 15 Gummiarb. Nils Hansson, mittersta från vänster, 1 Gottfrid Andersson, 2 Handl. Petter ?, 3 Plåtslagare Johan Svensson, 4 ? Johansson, 5 Brandförman Gottfrid Nilsson ?, 6 Brandman Edvin ?, 7 Brandförman Berggren, 8 ?, 9, 10 Stadskamrer Ernst Hansson, 11 Kamrer Hjalmar Mörck, 12, 13 ?, 14 Hamnvaktmästare Dahl, Kontorist Helmer Molin, 16 ?, 17 ?, 18 Kamrer Bror Nilsson, 19 Kamrer ?, 20 ?, 21?, 22 Gummiarb ?, 23 Poliskonst. Carl A Björk, 24 ? Borgström, 25 ?, 26 Brandman Jarl Carlsson, 27 Fabr.arb. Gert Magnusson, Redaktör Curt Palmquist, nedre raden från vänster, 1 vulkanisör Bror Roth, 2 Målare John Rosvall, 3 Stadsombudsman Axel Wästman, 4 Glasmästare  . Svensson, 5 journalist Österdal, 6 Byggmästare Rud Helgesson, 7 Nils Olsson, 8 Skräddarmästare E G Lindqvist, 9 Brandchef Alb. Jönsson, 10 Bankkassör Adolf ?, 11,12, 13 Bankdirektör Nils Andersson, 14 Grosshandl. Gust Ekelund, 15 Majoren Willi Malmros, 16 Handl. Karl Ask, 17 Folkskollärare Nils Bokander ?, 18 Folkskollärare Joh. Rosén, 19 Urmak.mäst Edv. Svensson, 20 Byggnadsrit And Persson, 21, 22 Kapten Bengt Francke, ? Uteglömd, mellan Karl Ask och N Bokander sitter rådman Torsten Ljungbeck. neg 8124.

Brandkårens 25 års jubileum 26-5-1922, övre raden från vänster, 1 Brandman Georg Nilsson, 2 Brandmästare ?, 3 ? Erik Nilsson, 4 ? Bengt Håkansson, 5 ? 6, 7 ? Nykvist, 8 Byggm Johan Hallengren, 9 Redaktör Lars Ohlsson, 10 Stadsfiskal Axel Johnsson, 11 Redaktör Seth Nordgren, 12, 13 Poliskonstapel Carlsson, 14 Färjevakt Gert Andersson, 15 Gummiarb. Nils Hansson, mittersta från vänster, 1 Gottfrid Andersson, 2 Handl. Petter ?, 3 Plåtslagare Johan Svensson, 4 ? Johansson, 5 Brandförman Gottfrid Nilsson ?, 6 Brandman Edvin ?, 7 Brandförman Berggren, 8 ?, 9, 10 Stadskamrer Ernst Hansson, 11 Kamrer Hjalmar Mörck, 12, 13 ?, 14 Hamnvaktmästare Dahl, Kontorist Helmer Molin, 16 ?, 17 ?, 18 Kamrer Bror Nilsson, 19 Kamrer ?, 20 ?, 21?, 22 Gummiarb ?, 23 Poliskonst. Carl A Björk, 24 ? Borgström, 25 ?, 26 Brandman Jarl Carlsson, 27 Fabr.arb. Gert Magnusson, Redaktör Curt Palmquist, nedre raden från vänster, 1 vulkanisör Bror Roth, 2 Målare John Rosvall, 3 Stadsombudsman Axel Wästman, 4 Glasmästare . Svensson, 5 journalist Österdal, 6 Byggmästare Rud Helgesson, 7 Nils Olsson, 8 Skräddarmästare E G Lindqvist, 9 Brandchef Alb. Jönsson, 10 Bankkassör Adolf ?, 11,12, 13 Bankdirektör Nils Andersson, 14 Grosshandl. Gust Ekelund, 15 Majoren Willi Malmros, 16 Handl. Karl Ask, 17 Folkskollärare Nils Bokander ?, 18 Folkskollärare Joh. Rosén, 19 Urmak.mäst Edv. Svensson, 20 Byggnadsrit And Persson, 21, 22 Kapten Bengt Francke, ? Uteglömd, mellan Karl Ask och N Bokander sitter rådman Torsten Ljungbeck. neg 8124.

Från 299 kr

Brandkårens 25 års jubileum 26-5-1922, övre raden från vänster, 1 Brandman Georg Nilsson, 2 Brandmästare ?, 3 ? Erik Nilsson, 4 ? Bengt Håkansson, 5 ? 6, 7 ? Nykvist, 8 Byggm Johan Hallengren, 9 Redaktör Lars Ohlsson, 10 Stadsfiskal Axel Johnsson, 11 Redaktör Seth Nordgren, 12, 13 Poliskonstapel Carlsson, 14 Färjevakt Gert Andersson, 15 Gummiarb. Nils Hansson, mittersta från vänster, 1 Gottfrid Andersson, 2 Handl. Petter ?, 3 Plåtslagare Johan Svensson, 4 ? Johansson, 5 Brandförman Gottfrid Nilsson ?, 6 Brandman Edvin ?, 7 Brandförman Berggren, 8 ?, 9, 10 Stadskamrer Ernst Hansson, 11 Kamrer Hjalmar Mörck, 12, 13 ?, 14 Hamnvaktmästare Dahl, Kontorist Helmer Molin, 16 ?, 17 ?, 18 Kamrer Bror Nilsson, 19 Kamrer ?, 20 ?, 21?, 22 Gummiarb ?, 23 Poliskonst. Carl A Björk, 24 ? Borgström, 25 ?, 26 Brandman Jarl Carlsson, 27 Fabr.arb. Gert Magnusson, Redaktör Curt Palmquist, nedre raden från vänster, 1 vulkanisör Bror Roth, 2 Målare John Rosvall, 3 Stadsombudsman Axel Wästman, 4 Glasmästare  …. Svensson, 5 journalist Österdal, 6 Byggmästare Rud Helgesson, 7 Nils Olsson, 8 Skräddarmästare E G Lindqvist, 9 Brandchef Alb. Jönsson, 10 Bankkassör Adolf ?, 11,12, 13 Bankdirektör Nils Andersson, 14 Grosshandl. Gust Ekelund, 15 Majoren Willi Malmros, 16 Handl. Karl Ask, 17 Folkskollärare Nils Bokander ?, 18 Folkskollärare Joh. Rosén, 19 Urmak.mäst Edv. Svensson, 20 Byggnadsrit And Persson, 21, 22 Kapten Bengt Francke, ? Uteglömd, mellan Karl Ask och N Bokander sitter rådman Torsten Ljungbeck. neg 8124.

Brandkårens 25 års jubileum 26-5-1922, övre raden från vänster, 1 Brandman Georg Nilsson, 2 Brandmästare ?, 3 ? Erik Nilsson, 4 ? Bengt Håkansson, 5 ? 6, 7 ? Nykvist, 8 Byggm Johan Hallengren, 9 Redaktör Lars Ohlsson, 10 Stadsfiskal Axel Johnsson, 11 Redaktör Seth Nordgren, 12, 13 Poliskonstapel Carlsson, 14 Färjevakt Gert Andersson, 15 Gummiarb. Nils Hansson, mittersta från vänster, 1 Gottfrid Andersson, 2 Handl. Petter ?, 3 Plåtslagare Johan Svensson, 4 ? Johansson, 5 Brandförman Gottfrid Nilsson ?, 6 Brandman Edvin ?, 7 Brandförman Berggren, 8 ?, 9, 10 Stadskamrer Ernst Hansson, 11 Kamrer Hjalmar Mörck, 12, 13 ?, 14 Hamnvaktmästare Dahl, Kontorist Helmer Molin, 16 ?, 17 ?, 18 Kamrer Bror Nilsson, 19 Kamrer ?, 20 ?, 21?, 22 Gummiarb ?, 23 Poliskonst. Carl A Björk, 24 ? Borgström, 25 ?, 26 Brandman Jarl Carlsson, 27 Fabr.arb. Gert Magnusson, Redaktör Curt Palmquist, nedre raden från vänster, 1 vulkanisör Bror Roth, 2 Målare John Rosvall, 3 Stadsombudsman Axel Wästman, 4 Glasmästare …. Svensson, 5 journalist Österdal, 6 Byggmästare Rud Helgesson, 7 Nils Olsson, 8 Skräddarmästare E G Lindqvist, 9 Brandchef Alb. Jönsson, 10 Bankkassör Adolf ?, 11,12, 13 Bankdirektör Nils Andersson, 14 Grosshandl. Gust Ekelund, 15 Majoren Willi Malmros, 16 Handl. Karl Ask, 17 Folkskollärare Nils Bokander ?, 18 Folkskollärare Joh. Rosén, 19 Urmak.mäst Edv. Svensson, 20 Byggnadsrit And Persson, 21, 22 Kapten Bengt Francke, ? Uteglömd, mellan Karl Ask och N Bokander sitter rådman Torsten Ljungbeck. neg 8124.

Från 299 kr

Denna mindre gårdspart uppstod omkring 1780 när Hallsarves västra part under backen delades mellan bröderna Olof och Christen Persson, se Bild 841. Olof Persson född 1756 fick mark här nere nära stranden söder om Smiss och byggde platsen omkring 1780. Han gifte sig 1779 med Margareta Thomasdotter född 1755 från När och de fick tre barn, varav äldste sonen Thomas Olofsson född 1782 övertog gårdsparten. Han blev gift 1805 med båtsman Kjortels dotter Brita Stina Hansdotter född 1780 och de fick två barn. Thomas dog redan 1808 och Brita Stina gifte om sig året därpå. Man gifte om sig snabbt, för man kunde inte klara en gård ensam, det var nog inte så mycket kärlek med i spelet, det gällde bara att överleva. Brita Stinas nye make hette Per Mårtensson född 1785 från Rangsarve i Alskog och de fick 4 barn.

Gårdsparten gick i arv till äldsta dottern i andra giftet Stina Cajsa född 1810, gift 1838 med Jacob Persson född 1800 från Bönde. De fick en son Hans 1841, men han drunknade 1861 och Jacob dog 1865, varvid Stina Cajsa gifte om sig 1867 med drängen Jakob Pettersson född 1812 från Österby i Buttle, de fick inga barn.

Gårdsparten såldes omkring 1870 till träskomakaren Mårten Lauvall född 1824 från Kauparve och hans hustru Cajsa Stina Persdotter Glömsker född 1823. De hade fyra barn och gårdsparten delades mellan sonen Karl Mårtensson född 1856 och dottern Maja Lotta Mårtensdotter född 1851. Karl ärvde denna part och Maja Lotta byggde nytt en bit sydväst om broderns part. Karl Mårtensson gifte sig 1882 med Anna Kristina Olofsdotter född 1859 i Burs. De fick tre sönder, varav äldste sonen Edvard Carlsson född 1885 tog över, gift 1917 med Karin Åslin född 1890 i Hälsingland. De fick två barn, men ingen tog över, så de sålde gårdsparten 1941 till Edvards kusinbarn Margit med make Sune Jakobsson, vilka i sin tur sålde parten till Oskar Johansson född 1906 från Rikvide på När, som var gift 1930 med Agnes Olsson född 1904 från Siglaivs på När. De fick 3 söner och mellansonen Bengt Johansson född 1934 ärvde parten, men flyttade till fastlandet och sålde den 1984 till Bo Jacobsson född 1938 från Stockholm, som sedan dess nyttjat fastigheten som fritidsbostad.

På bilden ser vi troligen sonen Karl 13 år, sonen Edvard 21 år, Karl Mårtensson 50 år och hustrun Anna Kristina 47 år. Alla har redskap i händerna, det var otänkbart att framstå som sysslolös!

Masse har fått med hela gårdsmiljön. Till vänster ses ladugården med halmtak och ett tröskhus med faltak, till höger ses flygeln och bostadshuset.

Denna mindre gårdspart uppstod omkring 1780 när Hallsarves västra part under backen delades mellan bröderna Olof och Christen Persson, se Bild 841. Olof Persson född 1756 fick mark här nere nära stranden söder om Smiss och byggde platsen omkring 1780. Han gifte sig 1779 med Margareta Thomasdotter född 1755 från När och de fick tre barn, varav äldste sonen Thomas Olofsson född 1782 övertog gårdsparten. Han blev gift 1805 med båtsman Kjortels dotter Brita Stina Hansdotter född 1780 och de fick två barn. Thomas dog redan 1808 och Brita Stina gifte om sig året därpå. Man gifte om sig snabbt, för man kunde inte klara en gård ensam, det var nog inte så mycket kärlek med i spelet, det gällde bara att överleva. Brita Stinas nye make hette Per Mårtensson född 1785 från Rangsarve i Alskog och de fick 4 barn. Gårdsparten gick i arv till äldsta dottern i andra giftet Stina Cajsa född 1810, gift 1838 med Jacob Persson född 1800 från Bönde. De fick en son Hans 1841, men han drunknade 1861 och Jacob dog 1865, varvid Stina Cajsa gifte om sig 1867 med drängen Jakob Pettersson född 1812 från Österby i Buttle, de fick inga barn. Gårdsparten såldes omkring 1870 till träskomakaren Mårten Lauvall född 1824 från Kauparve och hans hustru Cajsa Stina Persdotter Glömsker född 1823. De hade fyra barn och gårdsparten delades mellan sonen Karl Mårtensson född 1856 och dottern Maja Lotta Mårtensdotter född 1851. Karl ärvde denna part och Maja Lotta byggde nytt en bit sydväst om broderns part. Karl Mårtensson gifte sig 1882 med Anna Kristina Olofsdotter född 1859 i Burs. De fick tre sönder, varav äldste sonen Edvard Carlsson född 1885 tog över, gift 1917 med Karin Åslin född 1890 i Hälsingland. De fick två barn, men ingen tog över, så de sålde gårdsparten 1941 till Edvards kusinbarn Margit med make Sune Jakobsson, vilka i sin tur sålde parten till Oskar Johansson född 1906 från Rikvide på När, som var gift 1930 med Agnes Olsson född 1904 från Siglaivs på När. De fick 3 söner och mellansonen Bengt Johansson född 1934 ärvde parten, men flyttade till fastlandet och sålde den 1984 till Bo Jacobsson född 1938 från Stockholm, som sedan dess nyttjat fastigheten som fritidsbostad. På bilden ser vi troligen sonen Karl 13 år, sonen Edvard 21 år, Karl Mårtensson 50 år och hustrun Anna Kristina 47 år. Alla har redskap i händerna, det var otänkbart att framstå som sysslolös! Masse har fått med hela gårdsmiljön. Till vänster ses ladugården med halmtak och ett tröskhus med faltak, till höger ses flygeln och bostadshuset.

Från 299 kr

Förste kände ägaren var 1570 Henrick Suderkirkie. 1648 ägde Oluf Sunnankirkia gården. Hans son Jacob Olufsson var ägare 1653 och han var ännu ägare 1870. Dottern (?) Catarina Olofsdotter 1669-1705 var gift med Hans Mårtensson, se nedan. 1681 var gården delad mellan Anders gift med ?, mågen Michel gift med Gustava Jacobsdotter 1660-1694 och Peer Mårtensson gift 1694 med Margareta Persdotter. 1694 var Sunnkörke 2 parter ägda av Peer Mårtensson som hade 4 döttrar och Staffan Larsson som var gift med Margareta Mårtensdotter och hade två söner.

1706 gifte Hans Mårtensson om sig med Gertrud Jacobsdotter från Lye. Deras son Mårten Hansson född 1699 var 1719 ägare av ena parten och Per Mårtensson av den andra. Det verkar som de gick i konkurs 1713, då kronan köpte in gården.

På 1730-talet ägde hela gården av Mattias Michelsson. 1740 delades gården mellan sönerna Olof och Lars Mattisson och Olof fick denna part, men den togs snart över av systern Catarina, gift 1756 med Lars Christensson född 1731 från Kattlunds i Grötlingbo. Catarina dog och Lars gifte om sig 1776 med Maria Christina Johansdotter född 1753 från Lyrungs i Lye och de löste in gårdsparten från kronan. De fick sonen Lars Larsson 1777 innan fadern Lars dog och Maria Christina gifte om sig 1778 med Hans Hansson född 1752 från från Botels och de brukade gårdsparten till 1822. Det var de som uppförde den stora manbyggnaden.

Hans och Maria Christina fick hela 8 barn och äldste sonen från andra äktenskapet Hans Hansson född 1780 blev näste ägare. Han gifte sig 1813 med Catarina Larsdotter född 1789 från Goks och de brukade parten mellan 1820 och 1850. De fick två barn, varav dottern Anna Christina Hansdotter 1820-1900 tog över. Hon var gift 1840 med Hans Hansson Lauström född 1817 från Gumbalde och de fick 5 barn. Dottern Cajsa Stina Hansdotter 1848-1940 ärvde parten, gift 1873 med Karl Larsson född 1845 från Juves i Garde. De brukade parten mellan omkring 1875-1912. Av deras två barn blev det sonen Vilhelm Karlsson född 1875 som blev näste ägare 1912 och då rev ner flistaket. Han blev gift med med Hilma Maria Katarina Jakobsson född 1880 från Rone. De byggde helt ny ladugård vid sidan av gårdstomten 1924. De brukade parten till 1942, då enda barnet Henning Karlsson född 1921 tog över. Han sålde gårdsparten 1949 till Albert och Elsa Nyström på Gumbalde, som sammanförde marken med sin gård.

Nyströms sålde manbyggnaden och flygeln med tomt till grosshandlaren Ture Ferhnkvist från Stockholm som fritidsbostad. Han sålde fastigheten till familjen Estrabaut, där dottern Lisa Yanez Estrabaut är ägare.

Här ser vi en bild av det stora flistakshuset med flisen ännu liggande kvar på taket. Till höger är flygeln före moderniseringen och på byggnaden, se Bild 1109. Eftersom den står framme på huset, bör den vara byggd före 1810, för så här byggd man normalt inte. Brygghusedelen var t v och det ser ut som en källardörr t h. Personerna är Karl Larsson 59 år, hustrun Cajsa Stina Hansdotter 56 år och sonen Vilhelm Karlsson 29 år.

Förste kände ägaren var 1570 Henrick Suderkirkie. 1648 ägde Oluf Sunnankirkia gården. Hans son Jacob Olufsson var ägare 1653 och han var ännu ägare 1870. Dottern (?) Catarina Olofsdotter 1669-1705 var gift med Hans Mårtensson, se nedan. 1681 var gården delad mellan Anders gift med ?, mågen Michel gift med Gustava Jacobsdotter 1660-1694 och Peer Mårtensson gift 1694 med Margareta Persdotter. 1694 var Sunnkörke 2 parter ägda av Peer Mårtensson som hade 4 döttrar och Staffan Larsson som var gift med Margareta Mårtensdotter och hade två söner. 1706 gifte Hans Mårtensson om sig med Gertrud Jacobsdotter från Lye. Deras son Mårten Hansson född 1699 var 1719 ägare av ena parten och Per Mårtensson av den andra. Det verkar som de gick i konkurs 1713, då kronan köpte in gården. På 1730-talet ägde hela gården av Mattias Michelsson. 1740 delades gården mellan sönerna Olof och Lars Mattisson och Olof fick denna part, men den togs snart över av systern Catarina, gift 1756 med Lars Christensson född 1731 från Kattlunds i Grötlingbo. Catarina dog och Lars gifte om sig 1776 med Maria Christina Johansdotter född 1753 från Lyrungs i Lye och de löste in gårdsparten från kronan. De fick sonen Lars Larsson 1777 innan fadern Lars dog och Maria Christina gifte om sig 1778 med Hans Hansson född 1752 från från Botels och de brukade gårdsparten till 1822. Det var de som uppförde den stora manbyggnaden. Hans och Maria Christina fick hela 8 barn och äldste sonen från andra äktenskapet Hans Hansson född 1780 blev näste ägare. Han gifte sig 1813 med Catarina Larsdotter född 1789 från Goks och de brukade parten mellan 1820 och 1850. De fick två barn, varav dottern Anna Christina Hansdotter 1820-1900 tog över. Hon var gift 1840 med Hans Hansson Lauström född 1817 från Gumbalde och de fick 5 barn. Dottern Cajsa Stina Hansdotter 1848-1940 ärvde parten, gift 1873 med Karl Larsson född 1845 från Juves i Garde. De brukade parten mellan omkring 1875-1912. Av deras två barn blev det sonen Vilhelm Karlsson född 1875 som blev näste ägare 1912 och då rev ner flistaket. Han blev gift med med Hilma Maria Katarina Jakobsson född 1880 från Rone. De byggde helt ny ladugård vid sidan av gårdstomten 1924. De brukade parten till 1942, då enda barnet Henning Karlsson född 1921 tog över. Han sålde gårdsparten 1949 till Albert och Elsa Nyström på Gumbalde, som sammanförde marken med sin gård. Nyströms sålde manbyggnaden och flygeln med tomt till grosshandlaren Ture Ferhnkvist från Stockholm som fritidsbostad. Han sålde fastigheten till familjen Estrabaut, där dottern Lisa Yanez Estrabaut är ägare. Här ser vi en bild av det stora flistakshuset med flisen ännu liggande kvar på taket. Till höger är flygeln före moderniseringen och på byggnaden, se Bild 1109. Eftersom den står framme på huset, bör den vara byggd före 1810, för så här byggd man normalt inte. Brygghusedelen var t v och det ser ut som en källardörr t h. Personerna är Karl Larsson 59 år, hustrun Cajsa Stina Hansdotter 56 år och sonen Vilhelm Karlsson 29 år.

Från 299 kr

Tredje korpralskapet 1893

Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död
1.	1108	Medje..	Hoff, Adolf 1860-10-05 1883-08-06 1905-09-05	1944-03-14
2.	1107	Uddetorp.. Hamlin, Johan August 1866-12-08 -----	----- 1895-11-23
3.	1109	Runsäter..	Runström, Carl August 1862-01-16 1880-05-01 1905-09-05	1927-07-20
4.	1114	Berga.. Berg, Adolf Fredrik 1862-06-26 1880,01-21	1896-09-02 1931-08-07
5.	1110	Ramshammar.. Söderberg, Erik Gustav 1861-05-12	1882-08-16 1907-09-02 1943-05-17
6.	1104	Mortorp..	Moberg, Anders Fredric 1847-08-28 1869-11-25 ----- 1903-05-18
7.	1103	Axnäs..	Ax-Hasselqvist, Johan Edvard	1869-03-25 -----	----- 1929-01-31
8.	1113	Årby..	Åhlund, Karl August	1859-12-22 1882-08-16 1907-09-02 1936-12-13
9.	1106	Flättorp..	Flätt, Carl August	1855-01-21 1875-12-13 1902-09-06 1921-05-11
10.	1116	Ramshammar.. Ramén, Carl Otto 1864-10-02 1882-12-09 ----- 1939-02-25
11.	1124	Hestånga.. Carlsson, Karl August 1846-04-18 1869-09-08 1899-09-09	1924-09-18
12.	1119	Viby.. Korpral Widell, Jonas Alfred 1852-02-18 1873-09-30 1902-09-06	1926-09-14
13.	1112	Hjelsta..	Korpral Hjelm, August Wilhelm	1869-11-03 1889-09-14 1904-09-06 1958-11-13
14.	1125	Aspesta..	Asp, Johan Alfred 1847-07-21	1865-08-12 1897-09-06 1930-04-11
15.	1102	Ö Hedmora.. Lindqvist, Frans Johan 1863-12-25 1887-10-20	1908-03-10 1936-03-19
16.	1117	Ramshammar.. Edlund, Johan August 1862-07-05	1887 1896-09-02	1931-11-23
17.	1115	Ramshammar.. Skantz, Gustaf Alfred 1861-07-28	 1882-09-13 1895-06-07 1895-06-07
18.	1101	Blacksta..	Ljung, Carl Erik 1870-07-10	1892-07-29 1910-08-15 1956-02-11
19.	1122	Kjula.. Melin, Erik Alfred 1868-07-17 1888-07-17	1903-09-09 1964-11-24

Soldaternas placering, se bild 2.

Tredje korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1108 Medje.. Hoff, Adolf 1860-10-05 1883-08-06 1905-09-05 1944-03-14 2. 1107 Uddetorp.. Hamlin, Johan August 1866-12-08 ----- ----- 1895-11-23 3. 1109 Runsäter.. Runström, Carl August 1862-01-16 1880-05-01 1905-09-05 1927-07-20 4. 1114 Berga.. Berg, Adolf Fredrik 1862-06-26 1880,01-21 1896-09-02 1931-08-07 5. 1110 Ramshammar.. Söderberg, Erik Gustav 1861-05-12 1882-08-16 1907-09-02 1943-05-17 6. 1104 Mortorp.. Moberg, Anders Fredric 1847-08-28 1869-11-25 ----- 1903-05-18 7. 1103 Axnäs.. Ax-Hasselqvist, Johan Edvard 1869-03-25 ----- ----- 1929-01-31 8. 1113 Årby.. Åhlund, Karl August 1859-12-22 1882-08-16 1907-09-02 1936-12-13 9. 1106 Flättorp.. Flätt, Carl August 1855-01-21 1875-12-13 1902-09-06 1921-05-11 10. 1116 Ramshammar.. Ramén, Carl Otto 1864-10-02 1882-12-09 ----- 1939-02-25 11. 1124 Hestånga.. Carlsson, Karl August 1846-04-18 1869-09-08 1899-09-09 1924-09-18 12. 1119 Viby.. Korpral Widell, Jonas Alfred 1852-02-18 1873-09-30 1902-09-06 1926-09-14 13. 1112 Hjelsta.. Korpral Hjelm, August Wilhelm 1869-11-03 1889-09-14 1904-09-06 1958-11-13 14. 1125 Aspesta.. Asp, Johan Alfred 1847-07-21 1865-08-12 1897-09-06 1930-04-11 15. 1102 Ö Hedmora.. Lindqvist, Frans Johan 1863-12-25 1887-10-20 1908-03-10 1936-03-19 16. 1117 Ramshammar.. Edlund, Johan August 1862-07-05 1887 1896-09-02 1931-11-23 17. 1115 Ramshammar.. Skantz, Gustaf Alfred 1861-07-28 1882-09-13 1895-06-07 1895-06-07 18. 1101 Blacksta.. Ljung, Carl Erik 1870-07-10 1892-07-29 1910-08-15 1956-02-11 19. 1122 Kjula.. Melin, Erik Alfred 1868-07-17 1888-07-17 1903-09-09 1964-11-24 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr

Denna sommardag döljs manbyggnaden på Gumbalde delvis av trädgårdens syréner och päronträd. Manbyggnaden är uppförd 1876 i parstugeplan, medan köks- och brygghusbakbygge kom till 1912. Vad träbyggnaden innehållit är okänt.

1523 framträder förste kände ägaren Jacop Gumbalde. 1570 hette ägaren också Jacop Gumbalde, kanske ett barnbarn. 1648 ägde Tomas Gumbalde gården och 1653 hade sonen Nils Tomsson tagit över. 1670 var Hans Gumbalde ägare och 1681 hade gården delats i två parter mellan sönerna Jacob och Paul Hansson. 1694 stod Jacob för hela gården, men 1701 verkar den yngsta brodern Churt ha tagit över Pauls part och Jacob hade kvar sin part.

Troligen gick det ut sig för bröderna, för något senare ägdes hela Gumbalde av Michael Olofsson. Han sålde hela gården 1720 till Daniel Hansson från Nore i Vamlingbo, gift samma år med Catarina Olofsdotter född 1701 från Fie. Gården delades omkring 1750 och dottern Mallena Danielsdotter född 1730 fick denna part. Hon gifte sig 1750 med Lars Mattson född 1730 från Bolarve i Garde. De fick 5 barn, varav äldsta dottern Catarina Larsdotter född 1761 ärvde parten. Hon gifte sig 1781 med Lars Hansson född 1753 från Maldes på När och de fick också 5 barn. Av dessa tog äldste sonen Hans Larsson född 1783 över, gift 1808 med Brita Danielsdotter född 1786 från Gannor. De fick 8 barn och äldste sonen Lars Hansson född 1813 ärvde parten, gift 1835 med Ingrid Cajsa Hansdotter född 1810 från Botels. Av deras 7 barn blev yngste sonen Lars Larsson född 1840 näste ägare. Han gifte sig 1868 med Maria Danielsdotter född 1846 från sin farmors gård Gannor. De fick 4 barn och av dem tog sonen Olof Larsson född 1872 över gårdsparten. Han gifte sig med Vendla Larsson från Stånga. De sålde parten 1915 till grannen Lars Östmans son Emil Östman och hans fru Emma, vilka innehade den i 6 år, se Bild 586 bland annat. 1921 köptes gårdsparten av Karl Nyström född 1874 och hans fru Maria född Karlsson 1878, båda från Kräklingbo. 1933 tog deras son Albert Nyström född 1909 över, gift 1936 med Elsa född Nilsson 1915 från Mickelgårds på När. De brukade parten till 1968, då de sålde den till Lantbruksnämnden, som styckade av jorden och sålde denna manbyggnad med tomt till Lars och Märta Edlund. De nyttjade bostadshuset som fritidshus, men bodde också här permanent en period. 2008 sålde Edlunds barn huset till Anne-Marie Björling, som bor här på fritiden.

Denna sommardag döljs manbyggnaden på Gumbalde delvis av trädgårdens syréner och päronträd. Manbyggnaden är uppförd 1876 i parstugeplan, medan köks- och brygghusbakbygge kom till 1912. Vad träbyggnaden innehållit är okänt. 1523 framträder förste kände ägaren Jacop Gumbalde. 1570 hette ägaren också Jacop Gumbalde, kanske ett barnbarn. 1648 ägde Tomas Gumbalde gården och 1653 hade sonen Nils Tomsson tagit över. 1670 var Hans Gumbalde ägare och 1681 hade gården delats i två parter mellan sönerna Jacob och Paul Hansson. 1694 stod Jacob för hela gården, men 1701 verkar den yngsta brodern Churt ha tagit över Pauls part och Jacob hade kvar sin part. Troligen gick det ut sig för bröderna, för något senare ägdes hela Gumbalde av Michael Olofsson. Han sålde hela gården 1720 till Daniel Hansson från Nore i Vamlingbo, gift samma år med Catarina Olofsdotter född 1701 från Fie. Gården delades omkring 1750 och dottern Mallena Danielsdotter född 1730 fick denna part. Hon gifte sig 1750 med Lars Mattson född 1730 från Bolarve i Garde. De fick 5 barn, varav äldsta dottern Catarina Larsdotter född 1761 ärvde parten. Hon gifte sig 1781 med Lars Hansson född 1753 från Maldes på När och de fick också 5 barn. Av dessa tog äldste sonen Hans Larsson född 1783 över, gift 1808 med Brita Danielsdotter född 1786 från Gannor. De fick 8 barn och äldste sonen Lars Hansson född 1813 ärvde parten, gift 1835 med Ingrid Cajsa Hansdotter född 1810 från Botels. Av deras 7 barn blev yngste sonen Lars Larsson född 1840 näste ägare. Han gifte sig 1868 med Maria Danielsdotter född 1846 från sin farmors gård Gannor. De fick 4 barn och av dem tog sonen Olof Larsson född 1872 över gårdsparten. Han gifte sig med Vendla Larsson från Stånga. De sålde parten 1915 till grannen Lars Östmans son Emil Östman och hans fru Emma, vilka innehade den i 6 år, se Bild 586 bland annat. 1921 köptes gårdsparten av Karl Nyström född 1874 och hans fru Maria född Karlsson 1878, båda från Kräklingbo. 1933 tog deras son Albert Nyström född 1909 över, gift 1936 med Elsa född Nilsson 1915 från Mickelgårds på När. De brukade parten till 1968, då de sålde den till Lantbruksnämnden, som styckade av jorden och sålde denna manbyggnad med tomt till Lars och Märta Edlund. De nyttjade bostadshuset som fritidshus, men bodde också här permanent en period. 2008 sålde Edlunds barn huset till Anne-Marie Björling, som bor här på fritiden.

Från 299 kr

På 1600-talet var Botels en enda part, belägen öster om vägen och ägd av Jakob Andersson. Hans son Olof Jakobsson tog över på 1670-talet och dennes dotter Carin tog med sin man Per Christensson över på 1600-talets slut. Deras tre söner Jakob, Lars och Christen och troligen Carins bror Lars delade gården först i två delar 1716 och sedan i ytterligare två delar 1732.

Christen Persson fick denna part. Han gifte sig 1714 med Margareta Larsdotter och de fick tre barn, varav sonen Hans Christensson tog över parten. Han gifte sig 1746 med Elsa Danielsdotter från Gumbalde och de fick 6 barn. Äldste sonen Christen Hansson blev näste ägare, gift 1775 med Catarina Mattsdotter, de fick två barn, varav sonen Hans Christensson blev husbonde i början av 1800-talet. Han gifte sig 1807 med Magdalena Catarina Larsdotter och de fick en son och tre döttrar. Sonen blev inte gift, utan gårdsparten togs över av dottern Anna Greta och mågen Nils Karlsson 1845. De fick tre söner, varav äldste sonen Hans Nilsson blev husbonde, gift med Margareta Larsdotter 1868. Det är troligen de som byggde upp gården på andra sidan vägen efter branden 1865 och det är deras manbyggnad som syns på bilden. Hans och Greta fick tre barn, där sonen Lars Hansson gift 1895 med Olivia Kristiansson tog över parten 1902. De fick barnen Harald och Elinda. Harald gifte sig 1925 med Ester Melander, de blev ägare 1929 och fick sönerna Enar och Erling. Erling Hansson tog över gården med sin fru Gunvor, de fick dottern Marie. Erling och Gunvor arrenderade ut gården till Dan Dotes på Gannor omkring 1993 och sålde den till honom 2008. Dan styckade av marken och sålde byggnaderna med tomt och änge till en familj från fastlandet.

På bilden syns från vänster: Harald 6 år, farfar Hans Nilsson 57 år, systern Elinda 3 år, farmor Greta 57 år, pappa Lars 34 år och mamma Liven 31 år.

Bakom dem ses den vackra manbyggnaden som troligen Hans och Greta byggde på 1860-talet. Den revs och en ny mycket stor vinkelbyggd manbyggnad med centralvärme uppfördes på gårdsplanens plats 1938. Det sägs att bygget möjliggjordes av ett arv. Hans hade en yngre bror Karl, som slog sig ner i Australien och blev mycket välbärgad där. Han dog 1939 och möjligen har han bidragit med medel till den nya manbyggnaden. Till vänster syns en bodlänga och den yngre ännu kvarstående flygeln innehållande brygghus och källare.

På 1600-talet var Botels en enda part, belägen öster om vägen och ägd av Jakob Andersson. Hans son Olof Jakobsson tog över på 1670-talet och dennes dotter Carin tog med sin man Per Christensson över på 1600-talets slut. Deras tre söner Jakob, Lars och Christen och troligen Carins bror Lars delade gården först i två delar 1716 och sedan i ytterligare två delar 1732. Christen Persson fick denna part. Han gifte sig 1714 med Margareta Larsdotter och de fick tre barn, varav sonen Hans Christensson tog över parten. Han gifte sig 1746 med Elsa Danielsdotter från Gumbalde och de fick 6 barn. Äldste sonen Christen Hansson blev näste ägare, gift 1775 med Catarina Mattsdotter, de fick två barn, varav sonen Hans Christensson blev husbonde i början av 1800-talet. Han gifte sig 1807 med Magdalena Catarina Larsdotter och de fick en son och tre döttrar. Sonen blev inte gift, utan gårdsparten togs över av dottern Anna Greta och mågen Nils Karlsson 1845. De fick tre söner, varav äldste sonen Hans Nilsson blev husbonde, gift med Margareta Larsdotter 1868. Det är troligen de som byggde upp gården på andra sidan vägen efter branden 1865 och det är deras manbyggnad som syns på bilden. Hans och Greta fick tre barn, där sonen Lars Hansson gift 1895 med Olivia Kristiansson tog över parten 1902. De fick barnen Harald och Elinda. Harald gifte sig 1925 med Ester Melander, de blev ägare 1929 och fick sönerna Enar och Erling. Erling Hansson tog över gården med sin fru Gunvor, de fick dottern Marie. Erling och Gunvor arrenderade ut gården till Dan Dotes på Gannor omkring 1993 och sålde den till honom 2008. Dan styckade av marken och sålde byggnaderna med tomt och änge till en familj från fastlandet. På bilden syns från vänster: Harald 6 år, farfar Hans Nilsson 57 år, systern Elinda 3 år, farmor Greta 57 år, pappa Lars 34 år och mamma Liven 31 år. Bakom dem ses den vackra manbyggnaden som troligen Hans och Greta byggde på 1860-talet. Den revs och en ny mycket stor vinkelbyggd manbyggnad med centralvärme uppfördes på gårdsplanens plats 1938. Det sägs att bygget möjliggjordes av ett arv. Hans hade en yngre bror Karl, som slog sig ner i Australien och blev mycket välbärgad där. Han dog 1939 och möjligen har han bidragit med medel till den nya manbyggnaden. Till vänster syns en bodlänga och den yngre ännu kvarstående flygeln innehållande brygghus och källare.

Från 299 kr

Personalen år 1898. I främre radens mitt David Nylander och Birger Strömqvist.
Borås Mekaniska Verkstad.

1. Holmberg, Plåt
2. Oscar Andersson,

Personalen år 1898. I främre radens mitt David Nylander och Birger Strömqvist. Borås Mekaniska Verkstad. 1. Holmberg, Plåt 2. Oscar Andersson, " 3. Fallander, " 4. Carl Lundkvist, " 5. Samuel Andersson, " 6. Almgren, " 7. Johan Dahlström, Smed 8. Florén, " 9. Gunnarson, Plåt 10. Claes Johansson, " 11. Carl Carlsson, " 12. Carl Börjesson, körare 13. Carl Pettersson, plåt 14. Mårten Samuelsson, " 15. Adolf Andersson, " 16. 17. Eric Brandt, svarv 18. Rosdahl, " 19. 20. 21. Charles Hallberg, svarv 22. Karl Anderson, " 23. Oscar Ljungqvist, snickare 24. Natanel Anderson, fil 25. Johan Carlqvist, svarv 26. Bror Westerling, fil 27. Hansson, plåt 28. 29. Oscar Sjöberg, fil 30. Carlander, smed 31. Frithiof Lundqvist, hyvel 32. Albin Sventesson, snickare 33. Carl Westman, svarv 34. Axel Johansson, fräs 35. Fritz Johansson, fil 36. Johan Samuelsson, plåt 37. Verkmästare Olofson 38. Eric Berg, kärmnmak. 39. Oscar Bengtsson, svarv 40. Gjuteriförman Storberg 41. Carl Johansson, fil 42. August Larsson, " 43. Johan Lönnkvist, gjut.hantl. 44. C.N Anderson (Anderson & Ström) 45. Johan Larsson, fil 46. O.A Johansson, plåts. förman 47. Tobiason, svarv 48. Hjalmar Anderson, svarv 49. Frans Bergkvist, gängare 50. 51. J.F Stenholm, förrådsförv. 52. Dir. Nylander 53. Söderström, plåt 54. Hjalmar Hjelmström, gjut 55. Claes Johansson, "Fräsar-Claes" 56. Ing. Birger Strömqvist 57. Gustaf Hjelm, läropojk 58. Blomkvist, gjut 59. Lindblad, fil 60. Justus Bäck, bokhållare 61. Claes Jojanson, stick. 62. Ing. August Lager 63. Stark, svarv 64. L.J. Borg, fil 65. Ing. Edvard Bengtsson 66. Jens Hjort, gjut 67. E. Ohlsson, fil 68. 69. 70. Alexius Sjögren, svarv 71. Adolf Andersson, plåt 72. Alfred Ström, svarv 73. (Anderson & Ström) 74. 75. Axelsson, svarv 76. Isakson, hyvel 77. Anders Anderson 78. L.G Pettersson, gjutare 79. Emil Storberg, " 80. 81. Viktor Wennergren, svarv 82. Adolf Erikson, svarv 83. Bäck, gjut 84. Snick. förm. L.Hedberg 85. Joh. Gustavson, snickare 86. Ohlsson, plåt 87. Aug. Hagberg, fil 88. Alfred Holm, fräs 89. Lindqvist, gjut.hantl 90. Brant, skrotare 91. Carl Hedberg, snickarläring

Från 299 kr

Masse har på några bilder förevigat en gårdsmiljö varifrån ingenting finns kvar idag. Denna part låg sannolikt kvar på den gamla gårdstomten öster om landsvägen, Botels Hanssons manbyggnad på västra sidan skymtar t v. Men ett fähus hade flyttats över till västra sidan, se Bild 643. Manbyggnaden bör vara uppförd mot slutet av 1700-talet, vilket man ser på att långsidans fönster är placerat nära gaveln och att golvet ligger lågt, kanske tom under marknivå. Fönstren är förstorade vid 1800-talets mitt och det utdragna spåntaket är nytt liksom kalkningen av väggarna. Det borde finnas en stenhusresolution då man fått skattebefrielse för byggande av stenhus, men någon sådan finns inte. Kanske byggdes huset på 1780-talet, för många resolutioner från denna period är förkomna.

Till vänster står en synnerligen gammal byggnadskropp med faltak. Den kan vara en rest av en ännu äldre manbyggnad, som ändrats till frambygge med brygghusfunktion när den nya manbyggnaden uppfördes i 90 graders vinkel. Den kan också vara en ovanligt stor flygel. Uppe på gavelfältet sitter en lucka och i överkant på den sitter en hissbom, vilket visar att loftet kan ha använts till magasin.

Miljön framför huset ser gammaldags och torftig ut. En skranglig gårdsmur avgränsar lillgården med en brunnsholk mitt i muren.

Gårdsparten kom till när Botels delades första gången 1716, då Lars Persson och hans hustru Carin född Persdotter blev de första husbönderna. Parten gick sedan vidare till äldste sonen Per Larsson, gift 1733 med Elisabet född Mattisdotter från Botvalde i Ardre. Kanske var det dom som byggde den gamla byggnaden på bilden. Omkring 1770 tog sonen Lars Persson, gift första gången 1764 med Anna född Jönsdotter från Folke på När över, de fick tre barn. 1775 gifte Lars om sig med Magdalena född Olofsdotter från Smiss på När, de fick två barn. 1779 gifte Lars om sig för tredje gången, då med Ingrid Eriksdotter från Småland, med henne fick han två barn. Det var förmodligen under denne Lars Perssons tid som manbyggnaden uppförs.

Sonen Jöns Larsson från första äktenskapet tog över gårdsparten i början av 1800-talet, gift 1798 med Catarina född Michelsdotter från Husarve. De fick 5 barn, varav äldste sonen Lars Jönsson gift 1823 med Christina född Larsdotter från Goks tog över. Av deras 7 barn blev det äldsta dottern Anna som blev hemmagift 1849 med Hans Hansson från Sunnkörke. De fick fyra döttrar, av vilka Helena tog över. Men hon och hennes man gick i konkurs och yngsta dottern Margareta och hennes man Karl Bodin från Glose i Gammelgarn tog vid. Deras dotter Karolina och hennes man Reinhold Jakobsson från Fie blev nya ägare. De fick inga barn och Reinhold sålde parten 1937 till Harald Olofsson från Hemmor och hans hustru Dagmar född Karlsson från Småland, men dessa sålde redan 1940 till Lennart Larsson från Vamlingbo och hans fru Katarina Kornblom från Vormsö i Estland. Deras son Hans-Rune Larsson brukade gårdsparten till 2008, då han sålde den.

Masse har på några bilder förevigat en gårdsmiljö varifrån ingenting finns kvar idag. Denna part låg sannolikt kvar på den gamla gårdstomten öster om landsvägen, Botels Hanssons manbyggnad på västra sidan skymtar t v. Men ett fähus hade flyttats över till västra sidan, se Bild 643. Manbyggnaden bör vara uppförd mot slutet av 1700-talet, vilket man ser på att långsidans fönster är placerat nära gaveln och att golvet ligger lågt, kanske tom under marknivå. Fönstren är förstorade vid 1800-talets mitt och det utdragna spåntaket är nytt liksom kalkningen av väggarna. Det borde finnas en stenhusresolution då man fått skattebefrielse för byggande av stenhus, men någon sådan finns inte. Kanske byggdes huset på 1780-talet, för många resolutioner från denna period är förkomna. Till vänster står en synnerligen gammal byggnadskropp med faltak. Den kan vara en rest av en ännu äldre manbyggnad, som ändrats till frambygge med brygghusfunktion när den nya manbyggnaden uppfördes i 90 graders vinkel. Den kan också vara en ovanligt stor flygel. Uppe på gavelfältet sitter en lucka och i överkant på den sitter en hissbom, vilket visar att loftet kan ha använts till magasin. Miljön framför huset ser gammaldags och torftig ut. En skranglig gårdsmur avgränsar lillgården med en brunnsholk mitt i muren. Gårdsparten kom till när Botels delades första gången 1716, då Lars Persson och hans hustru Carin född Persdotter blev de första husbönderna. Parten gick sedan vidare till äldste sonen Per Larsson, gift 1733 med Elisabet född Mattisdotter från Botvalde i Ardre. Kanske var det dom som byggde den gamla byggnaden på bilden. Omkring 1770 tog sonen Lars Persson, gift första gången 1764 med Anna född Jönsdotter från Folke på När över, de fick tre barn. 1775 gifte Lars om sig med Magdalena född Olofsdotter från Smiss på När, de fick två barn. 1779 gifte Lars om sig för tredje gången, då med Ingrid Eriksdotter från Småland, med henne fick han två barn. Det var förmodligen under denne Lars Perssons tid som manbyggnaden uppförs. Sonen Jöns Larsson från första äktenskapet tog över gårdsparten i början av 1800-talet, gift 1798 med Catarina född Michelsdotter från Husarve. De fick 5 barn, varav äldste sonen Lars Jönsson gift 1823 med Christina född Larsdotter från Goks tog över. Av deras 7 barn blev det äldsta dottern Anna som blev hemmagift 1849 med Hans Hansson från Sunnkörke. De fick fyra döttrar, av vilka Helena tog över. Men hon och hennes man gick i konkurs och yngsta dottern Margareta och hennes man Karl Bodin från Glose i Gammelgarn tog vid. Deras dotter Karolina och hennes man Reinhold Jakobsson från Fie blev nya ägare. De fick inga barn och Reinhold sålde parten 1937 till Harald Olofsson från Hemmor och hans hustru Dagmar född Karlsson från Småland, men dessa sålde redan 1940 till Lennart Larsson från Vamlingbo och hans fru Katarina Kornblom från Vormsö i Estland. Deras son Hans-Rune Larsson brukade gårdsparten till 2008, då han sålde den.

Från 299 kr

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår