Grupporträtt med byggmästaren Anders Diös vid taklagsfest i Uppsala 1935
Från 299 kr
Byggmästaren Anders Diös på Barnens Dag, Uppsala 1941
Taklagskaffe med byggmästaren Anders Diös, kvarteret Aslög, Kvarngärdet, Uppsala 1936
Grupp med byggmästaren Anders Diös, Uppsala september 1944
Byggmästaren Anders Diös och annan man, Uppsala 1936
Kvarteret Byggmästaren söderut med Norrbyskolan t.v. år 1927.
Öppen spis med korgstol och rullbord Fotograferat för Byggmästaren Interiör
Ystad Stationshus byggt 1864 av den danska byggmästaren Wulff.
Rantens snickerifabrik, grundad 1891 av byggmästaren, kyrkovärden Albin Karlson.
Repslagaregatan
Nybyggda flerfamiljshus vid Stockholmsvägen
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Hörnfastigheten p å Kungsgatan 22-Torggatan 7 sedd från torget. Byggnaden uppfördes 1769 och ersatte ett tidigare trähus som förstörts i den stora stadsbranden den 18 maj 1767. Byggherre var handlaren och rådmannen Peter Hierton från Eftra och hans hustru Barbara Gammal. Hennes föräldrar ägde ett tobaksspinneri i Varberg. Ritningarna utfördes av Sven Kellander, kommendant på Varbergs fästning, senare adlad Mannerskantz. Byggmästare var tysken Friedrich August König (senare Rex), som även byggde kyrkan tvärs över gatan. I rummet i hörnet mot torget finns ett stucktak från 1769 bevarat med allegoriska framställningar av de fyra stånden och initialerna B.G. och P.H. för byggherreparet och F.A.K. för byggmästaren. Mellan 1864-1897 ägde handlanden Adolf Lundquist huset och han lät bygga om det 1865, då det fick nuvarande klassicerande fasad. Byggnaden kallas efter honom det Lundquistska huset. I bottenvåningen ligger Carl Nilsson och Son:s järnaffär och till höger i bild försäljs lampor och glas. En man korsar gatan bärande en apparat med slang.
Gruppfoto från hantverksmässa.1 Guldsmedsmästare G Hentzell. 4 Fabrikör Ernst Aldén. 5 Fabrikör G Göransson. 7 Skräddarmästare J P Linden. 8 Fabrikör A T Sandbäck. 9 Brandchef E R Brantenberg. 10 Trädgårdsdirektör Edvard Schuwert. 11 Hovkonditor Frans Holmgren. 13 Disponent Gustav Sandbäck. 16 Byggmästare S J Arvidsson. 17 Fabrikör Kaleb Elgqvist. 19 Målaremästare Viktor Petersson. 26 Målaremästare Viktor Elmqvist. 27 Åkare David Jonsson. 28 Fotograf Klas Herman Sandberg. 35 Åkare Österberg. 39 Disponent Gustav Sandbäck. 41 Konstnär Ahlgren. 43 Handskmakare August Petsche. 44 Smedmästare J Albert Johansson. 46 Kopparslagare Berg. 50 Viktor-Hugo Elmqvist. 60 Fru Byggmästare Arvidsson. 61 Fru Målarmästare Elmqvist. 62 Fru Fotograf Sandberg. 64 Överläkare Manfred Berg. 38 Gösta Sandberg. 94 Sonja Sandbäck. 55 Anna Sundberg. 56 Thyra Ek. 57 Sigrid Ström.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs stadshus och -hotell uppfört 1902 vid Kungsgatan längs torget under Nilssons ledning utifrån arkitekt Ola Andersons ritningar. Initiativet till byggnaden togs av politikern och organisten Alfred Lundgren som lämnade in en motion till Stadsfullmäktige 1898 om ett stadshotell. Med butiker i gatuplan skulle det kunna bli inkomstbringande, menade han och huset borde även rymma en stor festsal för olika möten och evenemang. Ingenjör Hugo Gerlach, ordförande i Stadsfullmäktige, såg till att stadens första offentliga elverk installerades i källaren. I Varbergsposten den 30 september 1902 återges att särskilt tack riktades ”[…] åt byggmästare Nilsson för det högst förtjänstfulla sätt varpå han fullgjort sitt åtagande, och ej minst för hans omtanke att för specialarbeten anlita de skickligaste fackmän”. Byggnaden benämndes som Stadshus fram till 1954, då stadsförvaltningen flyttade till det gamla Läroverket, och därefter har kallats Stadshotellet.
Gruppfoto från hantverksmässa.1 Guldsmedsmästare G Hentzell. 4 Fabrikör Ernst Alde´n. 5 Fabrikör G Göransson. 7 Skräddarmästare J P Linden. 8 Fabrikör A T Sandbäck. 9 Brandchef E R Brantenberg. 10 Trädgårdsdirektör Edvard Schuvert. 11 Hovkonditor Frans Holmgren. 13 Disponent Gustav Sandbäck. 16 Byggmästare S J Arvidsson. 17 Fabrikör Kaleb Elgqvist. 19 Målaremästare Viktor Petersson. 26 Målaremästare Viktor Elmqvist. 27 Åkare David Jonsson. 28 Fotograf Klas Herman Sandberg. 35 Åkare Österberg. 39 Disponent Gustav Sandbäck. 41 Konstnär Ahlgren. 43 Handskmakare August Petsche. 44 Smedmästare J Albert Johansson. 46 Kopparslagare Berg. 50 Viktor-Hugo Elmqvist. 60 Fru Byggmästare Arvidsson. 61 Fru Målarmästare Elmqvist. 62 Fru Fotograf Sandberg. 64 Överläkare Manfred Berg. 38 Gösta Sandberg. 94 Sonja Sandbäck. 55 Anna Sundberg. 56 Thyra Ek. 57 Sigrid Ström.
Bild 1:Arne Johansson berättar att en grupp polskor timanställdes hos hans far vid byggen. Byggmästare John Johansson lät anställa dem för att de skulle ha något att göra. De hämtades på morgonen i lägret av Stig Persons taxi. Grabben till vänster är Arne, då boende på Backebo i Heberg. Bild 2:Här hjälper polskorna till med att lägga takpinnar vid ett bygge i Abild. Polskorna var också med vid Lidköpings kommuns bygge av en sommarkoloni i Boberg.
Stora Åby kyrka 1970. Vy mot norr. Den nya kyrkan uppfördes på rekordtid 1757. Den ersatte en äldre som utdömts för sin litenhet. Biskop Olaus Rhyzelius rekommenderade socknen att välja byggmästare Peter Frimodig för uppgiften. Denne hade vid tiden stor erfarenhet och kom även i fallet Stora Åby visa sig vara kapabel uppgiften. Arbetet började den 13 juni 1857 och kyrkobyggnaden stod klar den 8 oktober samma år och kunde invigas dagen därpå. För ritningarna stod självaste biskopen.
Gusums mässingsbruk anlades 1652 i Ringarums södra sockendel. Bruket fick till följd att denna del av socknen blev alltmer folkrik. Avståndet till moderkyrkan fick efter ett flertal turer till följd att ett litet kapell uppfördes i närheten av bruket. Diskussion om ny och mer rymlig kyrkobyggnad tog efterhand fart och 1731 kunde den avbildade kyrkan invigas. Byggmästare var förmodligen Georg Millerus, som var anställd vid bruket, och murmästare var Petter Spångberg från Norrköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.