Rensning av spillånga vid Martin Hanssons beredning Mollösund. Bakom dem skymtar ställning med upphängd spillånga Kvinnorna har klätt upp sig och placerats på planen för fotografens skull. Fläckningen skedde ju normalt inne i salteriet. Till vänster syns Berta Nilsson gift Malmqvist (1880-1947) och till höger Ida Svensson gift Johansson (1882-1959).
Från 299 kr
Gamla bruksherrgården från landsvägen. Nu bebodd av kraftstationens personal. Planen har stor sal i mitten bakom förstugan, till vänster kök och. kammare, till höger två kamrar. Denna indelning numera dock delvis förändrad genom moderna innerväggar. I salen en gammal öppen spis av barocktyp.
Brandkårens vagnhall på Engelbrektsgatan 5. Inne i vagnhallen till vänster syns en ångspruta. Ute på planen från vänster står en skumspruta, en brandbil T-Ford från 1918-1919, en brandbil Tidaholm från omkring 1928, en motorspruta, en personbil Lincoln utrustad som en utryckningsbil.
Utsikt mot Mösseberg. Korsningen Dotorpsgatan, S:t Sigfridsgatan och Museigatan. Till vänster S:t Sigfridsgatan 3,5,7. Centralskolan, (Stadshuset och Stadsbiblioteket ej påbörjat), nedanför planen i mitten av bilden Westerbergsgatan. Mitt i bilden St Sigfridsgatan 2, (livsmedelsaffär, nuvarande potatislagret), till höger Dotorpsgatan 39 och 40 samt Museigatan. Foto från Medborgarhusplanen.
landskap, fotografi, photograph
Miljö i Linköping som kan vara svår att känna igen även för den som likt de flesta stadsbor besökt platsen. Sakernas läge klarnar med informationen att platsen för den gamla trädgårdsmästarebostaden till vänster i bilden skulle komma att bli densamma som för Linköpings stift- och landsbiblioteket. Huset till höger, i hörnet av Barfotegatan, står ännu kvar och ingår i trygghetsboendet Aspen.
Gårdsinterriör från kvarteret Dalkaren. Envåningshuset är Kvarngatan 11 och trähuset till vänster i bild har tillhört det garveri som under 1700- och 1800-talen drevs på platsen. Idag ligger Dalkarlens studenbostäder på platsen. Kvarngatan 11 och 13 motsvarar idag Kvarngatan 9. Vy mot norr
Platsen kallades även för Klubbholmen, det är i alla fall det namn som är brukligt inom kanotklubben. Platsen där den för tiden nybildade klubben (år 1933) höll till om sommaren är antingen Märholmen eller Kullökläpparna, troligen det senare. Sundet som syns i bakgrunden är vattnet mellan Jutnabben och Svinö.
Skulpturen Albert på Mölndals Torg, år 1984. Mölndals torg invigdes första gången 1984 (återinvigdes 2019-05-09), innan dess hade inget torg funnits på just den platsen. Sedan invigningen har en staty som föreställer en mjölnare med sin mjölsäck funnits på platsen. Statyn är gjord av konstnären Lars Spaak och kallas för Albert.
Rimligtvis hölls någon form av promovering vid Linköpings kallbadhus den här dagen och som fotografen med tveksamt resultat lyckades fånga. Vi får ändå skatta oss lyckliga att plåten togs, förvånansvärt få avbildningar av anläggningen i bruk finns bevarade. Foto omkring förra sekelskiftet.
Motiv ur fotografen Emil Durlings samling med motiv från hans hembygd S:t Anna med omnejd. Bilden har lämnats oss utan information förutom vad vi ser och årtalet 1917 präglat i plåten. Ett möjligt uppslag är fotografens hushållerska Anna Eugenia Andersson vid köksbordet till fotografens hem Strömmen. Defekt.
Parti av Stångån och Kinda kanal i Linköping. Till vänster kontoret till Linköpings centralbryggeri. Till höger Stångebro tvättinrättning. På kanalen stävar passagerarångfartyget Brokind mot Linköpings hamnkontor. Fartyget gick i trafik på Kinda kanal under åren 1878-1903. Anm: Plåten är daterad 1902. Andra markörer pekar istället mot år 1901, möjligtvis år 1900.
Under 1928-1937 AB Svenska Järnvägsverkstäderna ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. På bilden syns Reo FB-buss tillverkad för Varberg - Borås Järnväg. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna också patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944. E 202 .
Under 1928-1937 AB Svenska Järnvägsverkstäderna ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. På bilden syns Reo FB-buss tillverkad för Varberg - Borås Järnväg. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna också patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944. E 202.
Reo-buss tillverkad för Blekinge Kustbanor. Under 1928-1937 AB Svenska Järnvägsverkstäderna ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944.
Reo-buss tillverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna för Västervik - Vimmerby - Löfsta. Under 1928-1937 ASJ ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944. Buss nummer 1.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.