Ett av mångtaliga familjeporträtt ur Åtvidabergsfotografen Thorins dokumentation av boende inom godset Bjärka-Säbys ägosfär i början av förra seklet. Med ledning av påskriften "Gustafsson i Lilla Fallemo" hittar vi torparen Alfred Leonard Gustafsson Sving. Från sitt tillträde till torpet 1894 hade han ensam brukat platsen till 1902, då han under året städslat Hulda Lindblad som hushållerska. Med sig till torpet hade hon sina barn från ett tidigare äktenskap som lungsoten avrundat 1901. Sedan hade det gått som så ofta förrut, även om det i deras fall kom att ta sin tid att fullborda. Först i maj 1914 stod deras bröllopet. Odaterad bild från omkring 1908. Barnens tilltalsnamn har inte klargjorts för denna uppgift.
Från 299 kr
Framför huvudbyggnaden till Norget i Viby ser vi gårdens arrendator Samuel Peter Samuelsson, sannolikt tillsammans med sina fyra barn; Karl Oskar, Peter Albin, Maria Karolina och Elin Kristina. Året är omkring 1905 och Samuelsson har brukat gården sedan hösten 1882. Han börjar närma sig sjuttio, har varit änkling sedan ett tiotal år och med hänsyn till sitt sena äktenskap har barnen blivit stora. Äldsta dottern Maria Karolina är gift och brukar med sin man gården Klämmestorp, inte långt från Norget. Yngste sonen Karl Oskar har varit i Stockholm en tid men bor nu åter hemma likt sina bägge ogifta syskon. Med så mycket handkraft inom familjen behöver den gamle brukaren varken städsla piga eller dräng.
Månsarp 85:1
Exteriör av putsad villa med brutet tak på höjd med skog i bakgrunden.En cykel står vid gavelns trappa och en person står på gräsmattan vid huset. Meddela oss gärna om du har information om byggnaden! Fotografen var från Gällared, Falkenberg.
Huvudbyggningen, uppförd av timmer och putsreveterad. Brutet tak med tegel. Frontespis ej ursprunglig. Port med enkel gustaviansk omfattning. Mot den norra, här ej synliga gaveln, är en förstukvist med köksingång uppförd.
Den senare huvudbyggnaden på Viby säteri uppfördes i början av 1800-talet. Resultatet blev en reveterad timmerbyggnad under brutet sadeltak. Invändigt fördelad på tio rum, två kök och två hallar. Dokumentation av Östergötlands museum 1970.
Från Borgmästareparken före bebyggelsen därupppe. Byggnaden med brutet tak ligger vid Petter Ryttnings väg, tillhör numera firma SAAB. Bakom denna byggnad Repslagaregatan 4 till höger 3 till vänster. Byggnaden till vänster firma Aristo.
Tre mil norr om Kalmar ligger Strömserums herrgård, vid Alsteråns utlopp i Kalmarsund. Gården är byggd omkring 1762. Huvudbyggnaden i mitten med brutet och valmat tak och gula väggar. Gården äges av släkten Rappe. Foto: Nordiska Museet.
Magasin vid vägen till ladugården av sten. Väggar putsade gulvita, dörrar och luckor tjärade. Brutet tak med tegel i över fallet, skifferplator i under. Beslag på högra dörren. Möjligen från Hårlemanska tiden. Observera örrvalvet.
Herrgårdsartad bondgård under Tyllinge. Manbyggningen ett inpanelat korsknutat timmer med brutet tak med kort övre fall. På gården dessutom ett par stora röda timmerhus i två våningar ålderdomligt utseende.
Tveta gård. Huvudbyggningen uppförd vid början av 1800-talet av byggmästare Sandell i Torslunda. Timmer i korsknut, väggar nakna, rödfärgade mörkt. Brutet tak med tegel. Hög stenfot med källare. Rikt utformad taklist med tandsnitt. Huset brädkläddes 1926.
Huvudbyggnaden från trädgårdssidan. Uppförd omkring 1800, av kalksten, med synnerligen kraftiga murar. Brutet tak med valmning, numera täckt med plåt. Takkuporna sannolikt ej gamla. Väggarna spritputsmålade med foder och hörn slätstrukna. Skär färg, förr vitt.
Stallgården på Fågelviks herrgård. 1. Vagns- och redskapshus av stolpar och bräder. Rödfärgat. Tegeltak. 2. Stallbyggnad av sten. Brutet tak med skiffer. 3. Stallbyggnad av timmer. Rödfärgad. Stora gamla lönnar och asken kring gården.
Huvudbyggnad, putsat trähus, vitt. Brutet, upptill valmat tak, nytt trekupigt tegel. Äldre kakelugnar m.m. Bodlänga, tre hopbyggda timmerhus med utskjutande överbotten. Flygel, boningshus. Ladugården i skiftesverk, röda spåntak. Ägare 1926: Ad. Thunberg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.