1677 Konstfackskolan. En man i kostym står och håller i ett gipshuvud i en källare fylld av skulpturer och reliefer. Eventuellt Åke Stavenow, rektor åren 1946-1964.
Från 299 kr
Millesgården Miljöbild, skulpturparken. Nedre terrassen med skulpturer, bland annat Musicerande änglar och Guds hand, på höga socklar som avtecknar sig som silhuetter mot himlen
Millesgården Miljöbild, skulpturparken. Nedre terrassen med skulpturer, bland annat Musicerande änglar, på höga socklar som avtecknar sig som silhuetter mot himlen.
Skulpturer av John Runer. Konstnären Ossian Elgström 1919. F. V Schéele och P. Engwall 1914. Fru Greta Ahlström med söner 1916. Greve och Grevinnan W. Wachtmeister 1912.
Skulpturer av John Runer. Fru S. Nauckhoff, Fru Klara Nauckhoff och Ingejör H. Nauckhoff 1914. Grevinnan J, Wachtmeister 1912. Ingenjör P. Engwall och Professor Frans von Schéele 1914.
Skulpturer av John Runer. Kapten Hakon Wijk 1918. Fru C. Engwall 1898. Professor Richard Andersson 1910. Grosshandlare W. T. Engwall 1898. Fröken Anny von Bahr 1911.
Millesgården Miljöbild, skulpturparken. Nedre terrassen med skulpturer, bland annat Musicerande änglar och Guds hand, på höga socklar som avtecknar sig mot himlen
fotografi
Magasinstorget Torget lades ut efter ett beslut taget i mars 1776. Det skulle bli en handelsplats till stadens och kronobränneriets nytta. Först kallades det för Bränneritorget, sedan för Spannmålstorget för att så småningom få namnet Magasinstorget. Alla namnen är kopplade till Kronobränneriet som anlades i slutet av 1770-talet på den mark där bilden är tagen ifrån. Torget utvidgades 1859 och fick då sin slutgiltiga form och stensattes något år senare. Länge var Magasinstorget parkeringsplats för lastbilar. På 1980-talet blev torget en del av Hamngatan. Till vänster i bild skulpturen Strömmen av vit Ekebergsmarmor, gjord av Stig Blomberg, invigdes 1953. Stig Blomberg, som är född i Linköping, framställer gärna motiv med barn och ungdom. Utmärkande är en frodig humor och fantasifullhet i formen. Strömmen - av folkhumorn kallad Tempen - föreställer en voluminös liggande kvinnofigur. Formen är upplöst och skissartad. Ytan är i själva figuren släthuggen och finputsad, men i övrigt grovhuggen och storporig.
Monumentet "Människan och hennes genius" sätts upp på Vasatorget i Linköping. Dagen är den 14 september 1951. Bakgrunden till utsmyckningen var den tävling som kunde utlysas genom en donation av grosshandlare Johannes Peterzén. Uppdraget gavs skulptören Ivar Johnsson som levererade ett verk i arbetets triumf.
Avbildning av statyn "Strategien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Industrien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Handeln" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Åkerbruket" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1950-51. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Stereobild med motiv av ryttarstatyn vid Place des Victoires i Paris. Statyn föreställer Ludvig XIV, klädd som en romersk kejsare, sittande på sin häst. Ett järnstaket omsluter den tolv meter höga statyn. Statyn är utförd av skulptören François Joseph Bosio 1828.
Här visas alla förslag i tävlingen om vem som skulle få göra Engelbrektstatyn till Riksdagens 500-årsjubileum. Modellerna visas endast under en del av tiden som Arbogautställningen varar. Skulptören Carl Eldh vann tävlingen. Det är hans staty av Engelbrekt som står utanför entrén till Heliga Trefaldighetskyrkan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.