Sankt Larsgatan 5 i Linköping. Adressens orginella nyrenässansbyggnaden uppfördes 1892-95 av byggmästare Frans August Påhlman. Fotoåret 1902 var byggnaden ännu privatägd. Påföljande år skulle Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) hyra in sig i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). Det sistnämnda bolaget kom att inköpa fastigheten 1920.
Från 299 kr
Astas Matsalar stod inför nedläggning när Östergötlands museums utsände var där för en dokumentation. Den enklare serveringen var vid tiden väl känd i Linköping och hade tillhandahållit god husmanskost i långliga tider. Matsalen låg vid dåvarande adressen Storgatan 17 och fastigheten skulle rivas för att ge plats för det blivande EPA-varuhuset. Foto 1964.
Ett ögonblick från Linköping när förra seklet var ungt. Den stora byggnaden i fonden är sedan över 100 år synonymt med stadens stadshus. Fastigheten uppfördes dock som stadens läroverk och bar sin roll till stadens nya läroverk (Katedralskolan) stod klart 1915.
Vid Ågatans östra ände mot Hamngatan låg fastigheten Ågatan 2 till åtminstone det sena 1930-talet. Invid, bortom i bilden, låg det liknande bostadshuset Hamngatan 16. De bägge husen speglade en tidigare generations stadsbebyggelse och som länge hukade invid den nya tidens storskalighet. Brandväggarna talar sitt tydliga språk om en planerad utvidgning. Foto 1929.
Onkel Adamsgården i Linköping. Vy från gårdssidan över trädgården som omsorgsfullt odlats av trädgårdsintresserade gårdsägare genom åren. Inte minst under periden författaren Carl Anton Wetterbergh (Onkel Adam) och makan Hedda ägde och bebodde gården. Fotoåret 1929 uppmättes trädgården i syfte att bibehålla även den delen av stadsgården sedan fastigheten delvis blivit museum.
Interiör från Nygatan 52 i Linköping. Dokumentation från 1961, då bostadshuset som synes inte längre nyttjades för någon stadigvarande logi. Ändå påtagligt nyttjad och då främst av läroverkets elever i samband med förberedelser inför den årliga Majkarnevalen. Kort efter fototillfället kom fastigheten upplysningsvis att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping och där benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Det sena 1960-talet innebar omfattande rivningar i kvarteret Akillles i Linköping. Störst förändring märktes i demoleringen av fängelseanläggningen som dominerat området sedan 1840-talet. Dessförinnan revs fastigheten Storgatan 49 inklusive dess stall utmed gatan. Äldre Linköpingsbor mindes gården som Stiftssekreterarebostället. Foto 1967.
Billstenska gården vid Rådhustorget i Söderköping. Namngiven efter handelsman Johan Billsten som vid 1830-talet lät uppföra handelsgården under den optimism som Göta kanals tillkomst spred. Verksamheten kom vidare att övertas av svärsonen Eric Algot Leonard Engström, vilket givit upphov till den parallella benämingen Engströmska gården. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1951, året före den vackra fastigheten revs för att ge plats för nytt.
Gårdsinteriör från den så kallade Lindeska gården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926. Storgatan 32, Linköping. Loftbod till Lindeska gården från NV.
Fotoåret 1943 hade bebyggelsen utmed Vasavägens norra sida nått gatunummer 53. Invid husets brandgavel stod ännu fastigheten S:t Per 83, en rest av en liten husgrupp som låg så långt ut Hunnebergsgatan i äldre tid kunde anses nå. Kort efter bilden revs huset för att ge plats för Vasavägen 55.
Parti av sjön Roxens norra strand med fastigheten Sandviks huvudbyggnad i grönska. Sjöns långgrunda vatten krävde en utsträckt brygga och den behövdes för den ökade trafik till och från platsen som inletts i slutet av 1800-talet. Området blev alltmer populärt för främst välbeställda Linköpingsbor, som här lät uppföra sommarbostäder för sina familjer. Bild från 1900-talets första år. Enligt notering före 1909.
Under 1926 dubblerades som planerat husraden utmed Vasatorgets södra sida, Vasavägen 12 och 14. Vid fototillfället var fastigheten Vasavägen 14 färdigställd medans arbete kvarstod på Vasavägen 12. Bägge husen gjordes lika och gavs stilenliga element hämtade från klassicismens formspråk. För ritningarna stod Axel Brunskog.
Linköpings korkfabrik som arkitekten och byggmästaren Sigurd Schillberg drev en kortare tid under 1900-talets första år. 1904 kom rörelsen på obestånd och året därpå flyttade Schillberg med maka och barn till Göteborg. Efter en tid av ägobyten inköptes fastigheten av Göte Petrus Malmgren för ny lokalisering av Druvans mineralvattenfabrik. Druvans mineralvattenfabrik
Alby - Järnvägsgatan. Motivet visar i förgrunden den byggnad som senare kom att bli Alby Hotell. Fastigheten (Hotellet) ägdes 1906-1918 av Jonas Fredrik Hamrin som hade ett café på hörnet. Byggnaden i bildens mitt ägdes av Nils Jonas Eriksson som även han drev ett café. Den byggnaden lär för övrigt vara den första som byggdes (1898) på västra sidan om järnvägen. Vykort.
Två äldre män, Emil Karlsson och Gustav "Spexeryd" Svensson står vid Emils korvkiosk på Gränna torgs nordvästra del. Mannen till vänster, Emil Karlsson, håller en piasakvast i händerna och den andra en hammare, de håller troligen på med reparation av stensättning. Bakom dem syns fastigheten Brahegatan 47 med skylt: "A. E. Bolling"
Kv. Tornväktaren, Storgatan 19, Silfvénska huset. Lagetomten. Silvénska huset byggdes år 1844 för 976 Riksdaler. "25 alnar långt, 16 alnar brett och 6 alnar högt", användes såsom folkskola till år 1875, då det såldes för omkring 4.000 Riksdaler. Skräddarmästare Silfvén har varit ägare av fastigheten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.