Text på kortets baksida: "Kvartersman Johannes Kristoffersson, Uddevalla. F. i Onsala. Anställd vid Sannes varv i 35 år"..
Från 299 kr
Enligt fotografens noteringar: "Syster Ebba anställd vid Munkedals bruk. "Fick reumatism och blev så gott som invalid."
Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa: Wikipedia Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.
Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa Wikipedia: Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.
Vy över Tomteboda bangård och verkstäder. Hitom lokstallet står ett par resgodsvagnar men närmast en gammal SJ I-vagn med skräp på. Den teakklädda vagnen är en SJ Ao4 och den är kopplad till en SJ C3c. På spåret hitom en SJ ABo1 sedan någon SJ Co eller SJ BCo. Man ser toaletten på tredjeklassen. På närmsta spåret står en SJ Bo1, två SJ ABo1 och någon SJ Co eller SJ BCo. 1924 ansågs ABo1 och Bo1 som otidsenliga och sto ofta avställda såsom här. De började byggas om och moderniseras vid den här tiden.
Vy över Tomteboda bangård och verkstäder. Hitom lokstallet står ett par resgodsvagnar men närmast en gammal SJ I-vagn med skräp på. Den teakklädda vagnen är en SJ A04 och den är kopplad till en SJ C3c. På spåret hitom en SJ AB01 sedan någon SJ C0 eller SJ BCo. Man ser toaletten på tredjeklassen. På närmsta spåret står en SJ B01, två SJ AB01 och någon SJ C0 eller SJ BC0. 1924 ansågs AB01 och B01 som otidsenliga och sto ofta avställda såsom här. De började byggas om och moderniseras vid den här tiden.
Bild på Andreasson, anställd på Göta Läderfabrik och skötte det kemiska. Här sitter han vid ett bord, klädd i keps, med två pärmar framför sig.
Organist och folkskollärare Karl Karlberg med sin skolklass. "Från näst sista skolåret 1909". Längst bak till höger står Erik Edholm, amatörfotograf och anställd vid Alingsås Bomullsväveri.
Sigfrid Hindström hade kakelugnsmakeriet vid hörnset Sandgatan/Nygatan, men var även anställd av Falkenbergs stad som hälsovårdsinspektör och uppsyningsman för laxfisket.
Edward Rasch, född i Provinsen Hannover 1827, utbildning som forstman i Tyskland, anställd i engelska handelshus 1852-58, ägare av Forsså bruk från 1858, tysk vicekonsul, död 1896.
Finsnickare Göte Granath synar sin gamla trotjänare. Som anställd av möbelrenoverare Rudolf Holm stödde han det löpande arbetet i verkstaden vid sidan av sin specialitet som lackerare.
Karl Söderberg Chef för Kontrollkontoret 1944-1948. Trafikelev 1915. Anställd vid SJ 1900. Kontorist 1907. Kontorsskrivare 1913. Bokhållare Ubr 1926. Notarie 1929. Överkontrollör, Ek 1936, Byrådir. 1944.
Ingenjör Harald Asplund (f 1831 - d 1904). Chef vid Kristinehamns Mekaniska Verkstad 1856 - 1880. Trafikchef och Baningenjör vid CSJ Lokkonstruktör hos Muktells Mekaniska verkstad anställd 1851 -1857
Jan *Morgan Backman (28/12 1939) Anställd år Svenska Oljeaktiebolaget (SOAB) 1956. Arbetade då i Lab nr. 1 med Leif Augustsson som chef.
John *Gösta Holmström (f. 22/8 1924, Hässjö, Västernorrlands län) Anställd på SOAB i Mölndal år 1951. Teknisk personal, Driftavdelningen under Bane.
Löjtnanten och sedermera kaptenen Halvar Tisell född 1837, död 1915. Anställd vid Statens Järnvägars byggnader som nivellör 1860-1867 och därefter bokhållare 1867-1870.
Appeltoffts Bokhandel. Försäljaren heter Nils-Eric Sigheim, bodde på Fogdegatan 6B, och var anställd hos Appeltoffts i hela sitt yrkesliv. F
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.