Bilkö på Ölandsbron. De första åren blev det långa köer på bron vid midsommar och på lördagar under semestertid. Olika experiment med tre och fyra filer har minskar problemen, men i takt med att turismen ökat har det återigen blivit en flaskhals.
Från 299 kr
Interiörbild av salonger i överläkarvillan på Kustsanatoriet Apelviken från Albert Ahlbergs tid (1941-1966). Villan stod klar 1929 och överläkare Robert Hanson med familj var de första att flytta in. Den främre salongen har diskret målade väggfält och dörröverstycket pryds av en grisaillemålning (olika grå nyanser) med ett solur.
Vykort, "Varberg, Kustsanatoriet Apelviken." Sanatoriet med havsstrand och klippor i förgrunden. Till höger ses de två vattentornen som kallas Albert och Frida. Det första uppfördes 1916, men hade för snål kapacitet för sanatoriets ständiga tillväxt, så 1926 uppfördes ytterliare ett. Bilden tagen är före 1935.
Den långa raden i Gustavsvik.Där bodde folk som arbetade vid Gustaviks örlogsdepå och skeppsdockan som dreva av Mohögs mekaniska verkstad. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och bläckhornet". En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader.
Här ser man hur Ölandsbron växer fram. Den började byggas 1968 och stod färdig hösten 1972. Bron byggdes från två håll och det var stora festligheter när man möttes mitt i Kalmarsund. Detta är bara i början av bygget - lågbrodelens första pelare på Svinö.
Vy mot spånskivefabriken med timmer i Nissans vatten framför industrianläggningen. 1957 startade RYAB spånskivetillverkningen i Rydöbruk; den nyuppförda fabriken var den första av sitt slag i Sverige. Några år senare startades en filialfabrik i Oskarström, också för spånskivor. Tillverkningen i Rydöbruks lades ner 1978.
Den långa raden i Gustavsvik. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader. I området ingår även sågverkssamhällen från 1800-talets senare del och jordbruksbyar i traditionellt höjdläge.
Den långa raden i Gustavsvik. Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader.
Långa raden i Gustavsvik. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader.
Klockstapel vid Murbergskyrkan. Klockstapeln kommer från Ullångers medeltiskyrka. Den byggdes 1754 av Erik Larsson Lustig från Edens by och Erik Johansson från Lids by. I samband med en om- och tillbyggnad av kyrkan 1907-09 revs klockstapeln. Den återuppfördes 1913 på Murberget som friluftsmuseets första byggnad. i stapeln hänger en av de ursprungliga kyrkklockorna från Ullånger, gjuten av G. Meyer i Stockholm 1753
Frederique (Fredrika) Engström sitter med en bok i knät i ett av bostadsrummen i Sällstorps första folkskola. Hon är moster till fotografen, Gunnar Engström, och äldst av de tre systrarna. Porträtten på väggen föreställer förmodligen föräldrarna Carl och Anna Britta Engström.
Klockstapeln vid Murbergskyrkan. Klockstapeln kommer från Ullångers medeltidskyrka. Den byggdes 1754 av Erik Larsson Lustig från Edens by och Erik Johansson från Lids by. I samband med en om- och tillbyggnad av kyrkan 1907-09 revs klockstapeln. Den återuppfördes 1913 på Murberget som friluftsmuseets första byggnad. i stapeln hänger en av de ursprungliga kyrkklockorna från Ullånger, gjuten av G. Meyer i Stockholm 1753
Lärarinnan Constance Engström med finklädda elever på trapporna till Sällstorps första skolhus i Lugnet. Fotografiet bedöms vara taget omkring år 1914. Constance var folkskollärare i socknen åren 1891-1921. Pojke nr 2 från vänster heter Ragnar Börjesson, Karlsberg, och förmodligen är flickorna ytterst på rad två från Hansa; Hilma J längst till vänster och Gerda J längst till höger.
Orkestern Moon band spelar i Nöjesparken i september 1943. Första bilden visar sexmannabandet på scen och på bild 2 står de samlade nedanför scenen. De har med en nalle som mascot. På väggen en målad dekor med noter och musiker. (Se även bild GB2_4017)
Ark med två monterade foton och text: "Erik den Rödes kyrka från år 1001. Första kyrkan i den västliga världen. a. Professor Granlund i mitten, klädd i islandskofta, sitter på kyrkans golv och ser på den sammanpressade torvväggen. Det är skolmästarens gröna bostad som syns i bakgrunden till vänster. b. Detaljfoto av tovväggen i kyrkan. Något av kyrkans golv syns till höger."
Från utgrävning i Ormöga 23/9 1963. Man hittade mycket djurbensmaterial i Ormöga och har kunnat konstatera att nötboskap har varit Ormögas viktigaste köttproducent. Jakt och fiske utgorde ett betydelsefullt inslag i befolkningens dagliga livsföring. Grönlandssäl har för första gången påträffats i förhistoriskt benmaterial från Öland.
Från utgrävning i Ormöga 23/9 1963. Utöver detta fyndet hittade man mycket djurbensmaterial i Ormöga och har kunnat konstatera att nötboskap har varit Ormögas viktigaste köttproducent. Jakt och fiske utgorde ett betydelsefullt inslag i befolkningens dagliga livsföring. Grönlandssäl har för första gången påträffats i förhistoriskt benmaterial från Öland.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.