Station anlagd 1906. Efter en eldsvåda, som ödelade det gamla stationshuset, uppfördes nuvarande byggnad, en- och tvåvånings, putsad. Öppnad 1906-12-21. Gemensam post- o jvgstn. Det första stationshuset brann ned 1920-01-26, stinsen hade glömt ett strykjärn påslaget och ett nytt stationshus byggdes
Från 299 kr
Smedstorp station 1971. Simrishamn - Tomelilla Järnväg, CTJ. Stationen öppnades 1882. Det första stationshuset byggdes 1882 och det andra byggdes 1912 , som finns kvar som privatbostad. Gick till Malmö-Tomelilla Järnväg, MöToJ 1896 och till Statens Järnvägar, SJ 1943. Banan elektrifierades 1996.
Eksjö ststion. Station anlagd 1873. Nybyggt stationshus, två våningar i tegel, 1897. Den första stationsbyggnaden envånings i trä. Nytt stationshus 1897. godsmagasinet brann 1902, ersatt med ett nytt 1903. Nytt lokstall 1898. 1874 byggdes en järnvägsverkstad med korsvirke och tegel. Denna brann 1922. Ny verkstad byggd 1916 - 1923.
Lunnarp station 1971. Simrishamn - Tomelilla Järnväg, CTJ. Stationen öppnades 1882. Det första stationshuset byggdes 1882 och ett nytt byggdes 1915, som finns kvar som privatbostad. Gick över till Malmö-Tomelilla Järnväg, MöToJ 1896 och till Statens Järnvägar, SJ 1943. Banan elektrifierades 1996.
Malmö station 1971.Statens Järnvägar, SJ. Det första stationshuset invigdes 1856, men förstördes delvis i en brand 1866. Vid återuppbyggnaden kunde bara klocktornet bevaras och det andra stationshuset invigdes 1872. Med tiden anslöts fler banor till Malmö och det stora nya stationen med 4 nya spår blev klar 1891.1924 byggdes den nuvarande stationshuset. Banan elektrifierades 1933.
Malmö station 1971. Statens Järnvägar, SJ. Det första stationshuset invigdes 1856, men förstördes delvis i en brand 1866. Vid återuppbyggnaden kunde bara klocktornet bevaras och det andra stationshuset invigdes 1872. Med tiden anslöts fler banor till Malmö och det stora nya stationen med 4 nya spår blev klar 1891.1924 byggdes den nuvarande stationshuset. Banan elektrifierades 1933.
Åkarp station 1971. Statens Järnvägar, SJ. Stationen öppnades 1856. Det första stationshuset bestod av två ihopbyggda banvaktstugor och låg på den västra sidan om järnvägen. Men 1903 byggdes ett nytt och större stationshus på den östra sidan av järnvägen. Fick dubbelspår 1900. Banan elektrifierades 1933.
Vy av Tallinn från vattnet med mindre segelbåtar samt en jagare med stor flaggning. Jagaren är av Izjaslav-klass och bör därför vara LENNUK, ex AVTROIL, som tillföll Estland efter första världskriget. Bilden är tagen i samband med Gustaf V:s statsbesök i Tallinn i juni 1929.
2002-02-12, AS. Carl Wilhelm Roikjer, född den 7/3-1842 i Köpenhamn. Död den 31/3-1902 i Malmö. Roikjer förde ett kringflackande liv och hade ateljéer i Göteborg, Alingsås, Vänersborg och Malmö. Första ateljén etablerades i Malmö 1862. Uppgifterna hämtade ur "Göteborgs fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. ISBN 91-630-7742-6.
Strömsrums herrgård. Strömsrum omnämns första gången 1312 och då som en kastal tillhörig ätten Sture. Johan Skytte köpte egendomen 1622. Dennes sonson, Gustav Adolf Skytte, född 1637, nyttjade slottet som bas för sitt, systern Annas och svågern Gustaf Drakes (Hagelsrum) sjöröveri på Östersjön 1657-1661. (Uppgifterna är hämtade från http://www.alemskyrkby.se/sida12.html)
Tre personer håller på med renovering av Teaterhuset. Den påbörjades under andra halvan av 1997 och fortsatte under vår och sommar 1998. Invigning var i oktober 1998. Första officiella föreställningen var Mölndalsrevyn "Fast i rondellen" som hade premiär tidigt i januari 1999. Teliaföreställningen var i november 1998. Den fungerade lite som ett genrep för hela verksamheten.
Bilden visar förstäven med ett trappstegsurtag, som fallit ut en bit samt ankarklyset. Förstäven är rund till sin form. Ankarklysets utformning är i princip identisk med det som finns på Kraveln vid Franska stenarna, ett av Gustav Vasas första fartyg som köptes från Lübeck.
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Berget. Villa (Tack kort) [Bengt. 1/8 25 Tack för vänlig pågkomst! Nu har jag kommit ? på "79 åringen" och önskar att även den måne bli lycklig och ? tu det bästa. Erik med familj voro här ö fr. ? ... ]
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Baku. Kisli. Schaksej Vaksehej. Festen på tempelgården i byn Kisli. Här utfördes en hel del religösa Sermonier. Omväxlande tal och dans var under de sjunga sitt schaksej Vasksehej och hugger sig med Kinschaler eller slåt sig med kättingar eller med bara händerna. Efter oroligheterna
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Ryssland Schevelan. [Dahlgren skriver i sin dagbok om tatarbyn Schevelan: ''Byn Schevelan ter sig rätt märkvärdig ut med sina långa höga stenmurar dör man for fram som i en labyrint ... Byn ligger på andra sidan Absheron nära havet.'']
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Baku. Kisli. Schaksej Vaksehej. Bilden visar en grupp Tatare som huggit sig med Kinschaler så bloder rinner kring deras huvuden och nu omhändertages av kamrater för att förbindas. Efter oroligheterna
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Schaksej Vasehksej. Fotografiet visar en grupp tatarer som huggit sig med kinschaler så att blodet rinner kring deras huvuden och nu omhändes tages av kamrater som förbundet de svårast sårande.
Byggnadsarbete i hörnet Östra Långgatan-Kyrkogatan, kv Apotekaren. Notera de höga, rangliga stegarna som byggarbetarna hade att klättra på. Tagel och plank ligger längs byggnadsställningen. Se bildnr 05F456 för mer information och den färdiga byggnaden, som kom att kallas Varbergs första skyskrapa.
Fredagen 22 december 1905 öppnades Karlstads första biograf, Biograf-Teatern, på Östra Torggatan. I folkmun kallades den för "Beäffs" efter ägaren B.F. Anderssson. Här rivs den 1945 efter att även varit danssalong och läskedrycksfabrik under en tid, och får då ge plats åt VF:s bygge av tidningshus med inflyttning den 12 maj 1946. Fläckigt original.
Istorps kyrka i Marks kommun sedd från sydväst. Kyrkan har troligen ett medeltida ursprung men byggdes om och till år 1734. Idag präglas exteriören till stor del av ombyggnaderna under 1800-talets första hälft. Kyrktornet i väster uppfördes 1805 och murades om 1841 då det försågs med nuvarande lanternin.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.