Medföljande text: "Hälsö, omkring 1910-12. Fotografi mot SO av Hälsö, på folkmål kallad för Kvia, med Björkö (och Richard Martinssons slip) i bakgrunden till vänster. På redden ligger både klink och kravellbyggda båtar: från vänster Fridhem, Oskar Frida, Sally, Löven, Bris. Makrillgarn på tork kan ses till höger. Mitt på Hälsö Huvud ligger dåtidens största hus på Hälsö, som tillhörde specerihhandlare Axel Karlsson. Ägare till bilden och uppgiftslämnare: Julius Karlsson, Hälsö".
Från 299 kr
Professor Johan Wiborgh föddes i Vadstena 1839. Efter studentexamen 1858 inledde han parallellt med högre studier en yrkeskarriär inom metallurgi. Bland hans befattningar kan nämnas hyttingenjör vid Färnaverken i Västmanland, disponent vid Åvike bruk i Västernorrland och som så kallad bergsvärdie i Sala bergslag. Från 1884 tjänstgjorde han som lektor i metallurgi och hyttkonst vid Tekniska högskolan och från 1892 professor i samma ämnen. Gift med Ingrid, född Hallin, bördig från Fivelstad.
Fyra väninnor i sällskap med hund troligtvis hemma hos fotograf Emil Durling vid hans bostad Strömmen i Sankt Anna. Sittandes på marken från vänster ses Ester Karlsson - mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tilltalsnamn och giftermål- därefter hennes syster Ingeborg Karlsson med hund i knäet och därefter Ella Sjögren. Stående ser vi vännen "Ölle". Anm: Identiteten av kvinnan kallad "Ölle" har inte kunnat styrkas.
Porträtt av Fredrik Behm. Efter avlagd examen vid Uppsala universitet 1816 återvände han till födelsestaden Linköping 1821 för tjänst som stadsnotarie. En snabb karriär gav honom vidare titlar som justitierådman, Kämnärspreses och vice auditör vid Andra livgrenadjärregementet, krönt 1829 med utnämningen till så kallad titulär borgmästare i staden. Från 1857 var han gift med den närmare 40 år yngre Mathilda Ljungblom. Äktenskapet blev barnlöst men de antog Mathildas halvsyster Ida Chatarina som fosterbarn.
Vårvintern 1962 planerades det för flytt av ett antal byggnader till friluftsmuseets Gamla Linköping. En timmerbyggnad från Rystad var aktuell vid sidan av hus från Nya Tanneforsvägen, Sandbäcksgatan och bildens fastighet invid Nygatan. Från den aktuella adressen tog man tillvara gatuhuset och ett lusthus på gården. Även bodbyggnaden närmast betraktaren omhändertogs och fick i friluftsmuseet ny funktion som så kallad sprutbod. På sin nya plats kom fastigheten att benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern. Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern.Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Tre män står och pratar. Mannen längst till vänster är Einar Jansson även kallad Brallan. Han är iklädd verkstadsrock och står med händern i sidan. Han tittar på mannen till höger i bild. I mitten står en yngre civilklädd man. Till höger står verkstadens chef Wictor Rehnström iklädd kritstrecksrandig kostym och fluga. Han tittar på Einar Jansson. Bakom de tre männen på väggen finns reklam för Monarks radiomodell "Nornan".
"Almöbron 1961-1980. En av värdens största brokatastrofer. Vid 1-tiden på natten den 18 januari 1980 påseglades och totalförstördes den första Tjörnbron, då kallad Almöbron. Det var fartyget Star Clipper på 30.000 ton, som påseglade brons västra fäste. De båda bärande brospannen slets av och störtade ned över fartyget och havet. Innan trafiken hann stoppas, hade 7 fordon kört över brofästena och störtat i vattnet. Totalt omkom 8 personer".
Widéen, Ivar, 1871-1951. Kyrkomusiker och tonsättare, domkyrkoorganist i Skara från 1900. Många av Widéens verk hör till kyrkomusiken, såsom en rad koraler, bl.a. "Härlig är Guds himmel blå" (1912) och "Det ringer till vila" (1916) och ett juloratorium (1945). Andra melodier med bestående popularitet är manskören "Serenad" ("Tallarnas barr..."; 1906, text Karlfeldt) och "Röd lyser stugan" (1911, text Linnéa Andrén), även kallad "Smålandssången". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=342424
Bilder visar hur vägen på västra sidan av Öresjö byggdes (ibland kallad Fjällvägen) - innan denna vägen byggdes så var här väglöst land. Vägen byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Bilden är tagen vid Norra Hagen i bakgrunden kan man skymta Örsbos soldattorp, Arbetslaget på bilden består av Johan Augustsson från Hagarna Djurhult, okänd, Ernst Johansson från Läresbo (Lunnebergsmaden), okänd, Erik Johansson Svenningsdalen Djurhult, mannen i bakgrunden är okänd
Bilder visar hur vägen på västra sidan av Öresjö byggdes (ibland kallad Fjällvägen) - innan denna vägen byggdes så var här väglöst land. Vägen byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Bilden är tagen vid Fredskogen (Läresbo) i bakgrunden syns Ängen under Lärsbo (Ängestöva), Arbetslaget på bilden består av August Larsson från Fredskogen med söner. Från vänster August Larsson, David, Linus och Karl.
Johan Alfred Elmier (1849-1938) var en av de stora jordägarna i Älmhult. Denne som inte var född i Älmhult utan i Älmeboda socken gjorde sig en förmögenhet i USA genom guldletning; återvände till Sverige och hamnade av någon okänd anledning i "Elmhult" på 1890-talet där han köpte den sydligaste gården i byn, som efter honom blev kallad Elmiersgården. Patron Elmier donerade även flera markområden till köpingen och medverkade till att tätorten växte och utvecklade sig. Idag kallas ett område i Älmhult för Elmiersområdet.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs lasarett, då benämnt Länslasarettet, invigdes den 30 november 1901. På husgaveln anges trots det årtalet 1900. Det efterträdde en sjukhusbyggnad av trä med 40 sängplatser, som uppförts 1852 på samma plats, då kallad Dykerilyckan. Dessförinnan hade länslasarettet varit förlagt till fästningen. I förgrunden ses sjukhusparken med trädgårdsmöblemang i kvarterets nordöstra hörn där Västra Vallgatan och Prästgatan möts. Till vänster skymtar ekonomibyggnaden med personalbostäder, som uppfördes några år senare.
Torgmarknad år 1938 på Kungsbacka torg. På torgets mitt står en hög belysningsstolpe och till vänster i bild är bussparkeringen. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Ahlgren, klädd i kostym och stråhatt, står vid grinden in till ryggåsstugan på Sällstorp 2, kallad "Lilla Gunnels". Ingången till det högre loftet ledde vanligen till en smal hall med en dörr till själva bostaden i den lägre stugan och en till loftet. På så vis slapp man dra in kall utomhusluft till stugan varje gång dörren dit öppnades. Under stugans takfot syns taksparrarna som utgår från takåsens stock.
Väderkvarnen på Klockhögen, förr ägd av Mandahl och kallad "Tulla nätt/lätt". Här har kvarnen förlorat sina vingar och på de öppna ytorna kring den är trädgårdsmöbler utplacerade Kvarnen står ännu kvar, inredd till bostad. Bilden togs för att göras till vykort och färgläggas för hand enligt följande instruktion, som står på fotokopians baksida: "Kvarnen färglägges mörkröd, vit sockel. Möbeln i förgrunden gulbrun. De utstående armarna på kvarnen äro vita. Räcket är grått".
Tre personer på Järlövs gård står vid en så kallad liggande vandring, driven av en häst och belägen på marken. Med hjälp av den drog man upp hö på rännet via en vajer. Kerstin Dalenbäck håller i hästens tömmar, mannen till höger är Karl Snygg men mannen till vänster är okänd. I bakgrunden syns en byggnad med vällingklocka och på trappan sitter det en person.
Interiör av ryggåsstugan i Oktorpsgården, Slöinge socken, som flyttades i sin helhet till Skansen år 1896. I mitten står dottern på gården, Johanna Lundqvist, även kallad Hanna. Ljuset faller in från stugans enda fönster vilket sitter i takfallet. Text på baksidan: "Interiör av ryggåsstuga i Halland. Severin Nilson. Nr 22 Sturegatan, Stockholm." Nilson hade sin ateljé på Sturegatan och kanske är detta ett bidrag till någon fotoutställning han deltog i, eller en bild han sänt till Artur Hazelius i samarbetet kring hallandsinteriörer?
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.