Sunnerå är en herrgård och mindre by utanför Ryssby i Ljungby kommun. Sunnerå är belägt vid den sydöstra änden av Ryssbysjön. Första gången gården nämns tillhörde den riddaren Knut Grundis, som 1445 gav gården i morgongåva till sin hustru Birgitta Haraldsdotter (Snedbjälke). År 1467 ägdes Sunnerå av riddaren och riksrådet Gustav Olsson Stenbock, som detta år bytte bort den till Benkt Kaare. I mitten av 1500- talet införlivades gården med Gyllenstiernagodset. På 1580-talet var Sunnerå sätesgård för "välbördig" man Erik Månsson (Stierna), men nedsjönk snart åter till allmänt frälse. Sunnerå är den enda huvudgården i Ryssby som direkt kan knytas till högfrälset. Förutom denna frälsegård fanns även ett skattehemman i Sunnerå. Dessa två gårdar blev rusthåll vid reduktionen och innehades en tid av bönder, men 1728 köpte ryttmästaren Karl Ridderborg de olika hemmansdelarna och byggde ett corps-de-logi. Delar av detta finns kvar i den huvudbyggnad som fortfarande finns i Sunnerå, med trädgård, park och kvarnanläggning.
Från 299 kr
Ramsele gamla kyrka. Kyrkan nämns första gången 1273. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Båda gavelröstena och det branta takfallet är spånklädda. En hög smal dörr på södra väggen leder in till kyrkan. Tidigare fanns här ett vapenhus. Den gamla klockstapeln är riven. Vid den nya kyrkans tillkomst 1858 tömdes den gamla på sina inventarier utom den fasta bänkinredningen från 1670-talet. Kyrkan restaurerades på 1920-talet och återfick det mesta av inredningen från 1600- och1700-talen. Kyrkorummet täcks av trätak. Koret skiljs från kyrkorummet av bänkskärmar och korgrind. Målningarna från ca 1600 har varit överkalkade, men är framtagna.
Ramsele gamla kyrka, 1911 eller 1912. Kyrkan nämns första gången 1273. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Båda gavelröstena och det branta takfallet är spånklädda. En hög smal dörr på södra väggen leder in till kyrkan. Tidigare fanns här ett vapenhus. Den gamla klockstapeln är riven. Vid den nya kyrkans tillkomst 1858 tömdes den gamla på sina inventarier utom den fasta bänkinredningen från 1670-talet. Kyrkan restaurerades på 1920-talet och återfick det mesta av inredningen från 1600- och1700-talen. Kyrkorummet täcks av trätak. Koret skiljs från kyrkorummet av bänkskärmar och korgrind. Målningarna från ca 1600 har varit överkalkade, men är framtagna.
Bildtexten beskriver en fantastisk, självgående "triumfvagn". Den var i praktiken ett slags tidig mekanisk bil eller automat, som byggdes av en ur- och instrumentmakare (cirkelsmed) i Nürnberg, uppfinnaren Johann Hautsch, på 1600-talet. Kraftkällan var en mycket grov klockfjäder.
Brattforshyttan omkring 1920. Anlagd redan före år 1540. I början av 1600-talet var hyttan nerlagd, men startades sedan upp och stängdes till och från. Brattforshyttan blåstes för sista gången 1920.
Anna Gavelia Wolcker var gift med borgmästare Sigrid Wolcker som innhade denna tjänst i slutet av 1600-talet. (Bild C 517) Fotografi av målat porträtt i olja. Konstnär: Konterfejaren Johan Johansson ?
Den gamla prästgården i Gryt söker sina äldsta delar till det sena 1600-talet. Husets rådande proportioner kom till efter en om- och tillbyggnad 1825. Sedan 2010 i privat ägo.
Karl Höijer, rådhusvaktmästare. En stadshistorisk avdelning är ett de många inslagen i Kalmarsundsutställningen. Här förevisar stadsvaktmästaren Höijer den utanför rådhusalen sedan 1600-talet fastsmidda "rådhusalnen" efter vilken Kalmar stad och hela bygden hade att rätta sig.
Östra Skrukeby kyrka dokumenterad före restaurering 1925-26. Längst till vänster skymtar det vapenhus i trä som tillkom efter tornets nödvändiga nedrivning 1868. Därefter ses det gamla vapenhuset och till höger det gravkor som tillkom på 1600-talet för släkten Ribbing.
Det har funnits lotsstation på Häradsskär sedan slutet av 1600-talet och det var främst sjöfarten till Söderköping och Norrköping som behövde stödjas. Här en vy över skäret från 1915.
Medfaren men unik dokumentation av Ribbingska gravkoret i Östra Skrukeby kyrka. Koret tillkom under 1600-talet för ägarna till Grenholms säteri. Vid restaurering av kyrkan 1925-26 kom kistorna att placeras under golv och koret fick ny funktion som dopkapell.
Tidigt under medeltiden uppfördes en kyrka i Tuna. Under 1600-talet byggdes kyrkan ut och genomgick flera renoveringar. År 1737 byggdes ett kyrktorn på västra sidan. År 1764 byggdes en ny sakristia.
Kyrkans vägg med skarven mellan medeltidens mur och 1811 års kor. T.h. Kafleska gravkorets västra mur. Både till Kafleska gravkoret på 1600-talet och ombyggnaden av kyrkans kor 1811 användes huggen sten ur klosterruinen.
Rekonstruktion av hur en dykarklocka kunde se ut på 1600-talet. Liknande dykarklocka användes av Albreicht von Treileben då han bärgade kanonerna från Vasa, under åren 1663-1665. Se bild 1-409 för mer info.
Ramhults masugn, Småland. Masugnen eller bruket sett nedifrån. Här var även stengjuteri, och sannolikt skedde gjutningen från denna sida, då terrängen icke tillåter sådan åt annat håll. De stora slaggvarpen visas, att masugnen länge varit igång. Masugnen användes från 1600-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.