Bostadskongress. 9 augusti 1945. Ericssonska stiftelsen byggdes på 1920-och 1930-talet mellan Floragatan och Banérgatan som bostäder för äldre utan egna medel. Joh. och Elisabeth Ericssons donationsfond grundades genom testamente av grosshandlaren Emil Ericsson till minne av hans föräldrar. 24 lägenheter i fyra envånings-hus av trä invigdes, april 1928. Huvudbyggnaden i två våningar och två envåningshus av sten invigdes 1934 och anläggningen, ritad av Gunnar Wetterling. Samman-lagt 68 lägenheter med ett rum och kök, en samlingsal och vaktmästarbostad. Stiftelsens byggnader övergick 1981 i Gavlegårdarnas ägo. De har på senare tid använts som studentbostäder efter ombyggnad och restaurering. Envåningslängorna har byggts om till större hyres-lägenheter.
Från 299 kr
Stenebergs sockerbruk är Gävles äldsta industribyggnad, uppförd 1739, en av få bevarade industribyggnader av trä, byggnadsminne 1977. Sockersjuderiet anlades av några affärsmän i Gävle. Förde en tynande tillvaro under 1770-talet men rekonstruerades 1784 av Peter Brändström, Daniel Elfstrand och Samuel Valley. Verksamheten fortsatte till 1842. Sockerbruksladan uppfördes av byggmästaren Peter Gerdes, i timmer och fick brant tak med takkupor. Sedan sockerbruket lagts ner startades ett värdshus i lokalerna. Därefter drev G.E. Küsel bultan- och segelduksfabrik i några år. 1847 köptes Steneberg av Carl Fredrik Lindahl. Huvudbyggnad, arbetarbostäder, sockerbruksladan och tillhörande mark köptes 1893 av Gävle stad. Sockerbruksladan var en tid magasin för Länsmuseets större föremål. Meddelanden af Gestriklands Fornminnesförening 1908.
Husqvarna Borstfabrik var en svensk borstfabrik i Huskvarna, Husqvarna Borstfabrik grundades 1896 och tillverkade borstar och penslar av skilda slag. Från 1950-talet tillverkades även bruksföremål av plast, där man använde sig av formgivare som Carl-Arne Breger, Bernadotte & Bjørn Industridesign, Gino Colombine och Jan Krahner. Borstfabriken hade 1944 ungefär 400 anställda. Samma år flyttade man från lokaler vid Backgatan, mitt för Södergårdsskolan, till en större anläggning vid Grännavägen. Kungstandborsten var namnet på en av huvudprodukterna. År 2004 överlämnades till Länsmuseet i Jönköping 274 tandborstar av olika slag.
Vykort, "Halmstad. Slottsmöllan." (röd text). Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning i och vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Kolorerat brevkort, "Halmstad, Slottsmöllan." daterat 19 september 1903. Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Kolorerat brevkort, "Halmstad. Slottsmöllan." Bilden visar Nissan med Slottsmöllans fabriker till vänster. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Bron på bilden uppfördes av företaget 1879. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Stenebergs sockerbruk. Sockerbruksladan vid Stenebergsparken är Gävles äldsta industribyggnad, uppförd 1739 i timmer och fick ett brant tak med takkupor. Eftersom den är en av få ännu bevarade industribyggnader av trä i landet förklarades den som byggnadsminne 1977. Sedan sockerbruket lagts ner startades ett värdshus i lokalerna. Därefter en buldan- och segelduksfabrik i några år. 1847 köptes Steneberg av Carl Fredrik Lindahl, se Lindahl & Runers mekaniska verkstad, som i ladan förvarade gjutmodeller. Huvudbyggnad, arbetarbostäder, sockerbruksladan och tillhörande mark köptes 1893 av Gävle stad. Sockerbruksladan var en tid magasin för Länsmuseets större föremål.
Trehjulig motorvagn, konstruerad och byggd av fabrikör Ernst Aldén i Kalmar omkring 1908. Farten blev ungefär 3 mil i timmen på dålig väg. På baksidan av detta kort står bland annat "denna vagn, som är något begagnad men i godt skick säljer jag till ca 525..." Ernst Aldén. Samme man konstruerade den första lilla ångdrivna båten i Kalmar, som sedan följdes av en större med kraftigare maskin. Namnet på den senare båten var "Colibri", den tjänstgjorde en tid som bogserare i Kalmar hamn och såldes sedan till Bergkvara. Uppgifter av herr G Runberg, Kalmar.
Knutsons marmeladfabrik. Bilden visar en utställningmonter (som står i en hallbyggnad) för firman. På överstycket förkunnas "Knutsons marmeladfabrik" och att här förevisas safter och marmelad. Kanske var det med just denna monter de gjorde reklam för sig med på Allmänna konst- & industriutställningen 1897 i Stockholm? Eller är den nybyggd för deltagande världsutställningen i St. Louis, USA samma år som fotot togs, dvs 1904? Så här omnämndes firman i en beskrivning av Andreas Hasselgren över Stockholmsutställningen 1897: "I ett större väggskåp presenterar vidare Knutsons marmeladfabrik, Varberg, en af utseendet att döma läcker kollektion safter och marmelad."
I förgrunden syns det gamla officersbostället Finnarp. Närmast i bild paviljongen och huvudbyggnaden. Till vänster arrendators-bostad, ladugård och uthus. Vid viken av sjön syns handels-fastigheten Sjövik, som etablerades 1898. På 1930-talet drevs här mejeri. Mellan Finnarp och Sjövik skymtar Bunns snickeri, som hade ett 10-tal anställda. Första huset till vänster utmed vägen är godsmagasinet till Gripenbergsbanan och därefter till höger ligger Bunn stations stationshus. Bakom magasinet ligger backstugan Sjöaslätt, som byggdes på 1830-talet. Ladugården är ombyggd till samlingslokal. Nästa vita hus är backstugan Sjöbo och nästa större vita hus är Bunnsholm, som hade telefonstation. Sista vita hus är Bunnsdal, som byggdes 1947. Så kortet är taget efter 1947.
Kjell Johansson (född 1945) håller i tömmarna och plöjer åkern med hjälp av två arbetshästar vid Flickhemmet i Torrekulla cirka 1948 - 49. Fadern Allan Johansson arbetade som rättare (äldre titel för en förman vid ett större jordbruk) vid flickhemmet/kvinnohemmet. Från början fanns det tre Torrekullagårdar men på 1900-talet tillkom en fjärde. En av dessa köptes av Samariterhemmet i Uppsala och gjordes till upptagningshem för flickor på glid (som man sa då). Samariterhemmet byggde en ny huvudbyggnad år 1945 som senare blev Torrekulla Turiststation och vandrarhem (idag: Torrekullagåren). Den gamla gårdsbyggnaden finns kvar men är idag en privatbostad.
Boskapsskötsel i ladugården. Kvinna sitter och mjölkar en mager ko medan barfota flicka mockar. Mangskogs socken, Värmland, 1911. Bildtext (ur N. Keyland: Svensk Allmogekost, 1919): "Mjölkning och städning i fjuset. Fotografi från sommaren 1911, då korna till följd av stark torka och brist på bete blevo osedvanligt magra." Ur löptext: "Kvinnan, som mjölkar, sitter på en liten pall av primitiv tillverkning. Mellan sina knän håller hon ´kollan´, stävan, ett laggkärl med vanligen rakt uppstående stavar, den bakersta av dem förlängd och formad till ett handtag, ´öre´. Mjölkningen utföres omväxlande med ´klämming´ och ´draing´, metoder, vari alla mjölkerskor äro hemma. Ur kollan slås, om så behöves, mjölken i ett större förvaringskärl."
Boskapsskötsel i ladugården. Kvinna sitter och mjölkar en mager ko medan barfota flicka mockar. Mangskogs socken, Värmland, 1911. Bildtext (ur N. Keyland: Svensk Allmogekost, 1919): "Mjölkning och städning i fjuset. Fotografi från sommaren 1911, då korna till följd av stark torka och brist på bete blevo osedvanligt magra." Ur löptext: "Kvinnan, som mjölkar, sitter på en liten pall av primitiv tillverkning. Mellan sina knän håller hon ´kollan´, stävan, ett laggkärl med vanligen rakt uppstående stavar, den bakersta av dem förlängd och formad till ett handtag, ´öre´. Mjölkningen utföres omväxlande med ´klämming´ och ´draing´, metoder, vari alla mjölkerskor äro hemma. Ur kollan slås, om så behöves, mjölken i ett större förvaringskärl".
Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Chess Brand Special Safeties" Uddevalla tändsticksfabrik påbörjade tändstickstillverkningen 1874. Grundare var Adolf P Zachau. Hans son Arthur Zachau tog över efter fadern och fabriken utvecklades till en av de större fabrikerna i landet under hans ledning. Fabriken låg mitt i Uddevalla i kvarteret Herrnhut vid Kungsgatan. STAB (Svenska Tändsticksaktiebolaget) tog över fabriken på 1920-talet. Då byggdes den så kallade Kompletten (Kompletteringsfabriken) i kvarteret Sinclair. Det var en fullt ut automatiserad produktion som då tog vid. Fabriken lades ned på hösten 1938. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Panorama över Falköping och Mösseberg (färglagt foto). Mellan Apoteket (S:t Olofsgat. 7) och Jungmarkerska huset är det endast planteringar. Här byggde Skaraborgsbanken 1911-13 sitt storslagna bankhus. Byggnadsarbetena tog 1 1/2 år och banken inflyttade i okt. 1913. Byggnaden var, som syns på nedre bilden, större än de flesta husen i staden. Mången ansåg också, att den var för "vräkig". Den byggdes synnerligen stabilt. Exempel härpå är att de då införda luftfunktionerna fungerar ännu (1973). Först 1967 flyttade banken därifrån och då till S:t Olofsgat. 1. Därefter följde inre ombyggn., innan Apoteket flyttade från 7 till 9.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.