Heliga Korsets församlingsgård. Kyrkan invigdes pingstdagen 1963 av biskop David Lindquist . Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybildade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Från 299 kr
Heliga Korsets kyrka. Kyrkan invigdes Pingstdagen 1963 av biskop David Lindquist . Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybildade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Heliga Korsets kyrka i Kalmar. Kyrkan invigdes Pingstdagen 1963 av biskop David Lindqvist. Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybilade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Långe Jan. Långe Jan, angöringsfyr på Ölands södra udde. Det 42Â m höga fyrtornet ger huvudfyren en lysvidd på 48Â km. Det vita tornet har ett svart bälte för att underlätta igenkänning under dagtid. Fyrtornet uppfördes ursprungligen 1785 då man förmodligen använde material från det raserade medeltida kapellet Sankt Johannes (Jan). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=246789
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ultraviolettmikroskopi och dess tillämpning inom biologi och medicin. Jättekromosomer från fruktfluga fotograferade vid 2600 Å. De genbärande delarna av kromosomerna synasom mörka tvärskivor på grund av sin höga halt ava nukleinsyror. Förstoring 2400 ggr. För mer info se: Nordisk Tidsskrift för Fotografi. 1944. s. 114.
Vibyggerå kyrka, interiör. Kyrkan byggdes under senmedeltiden, men en närmare datering är svår att göra. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Det höga branta takfallet är täckt av spån och en takryttare finns. Vapenhuset är något yngre än kyrkan. Sakristian av trä är från 1640-talet och ersatte sannolikt en ursprunglig, mindre sakristia av sten. Kyrkorummet har ett enkelt tredelat paneltak. Altaruppsats, predikstol, läktare i väster samt bänkinredningen tillkom 1740-41. Kyrkan ersattes av en ny kyrka som stod färdig 1873
Vibyggerå gamla kyrka. Kyrkan byggdes under senmedeltiden, men en närmare datering är svår att göra. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Det höga branta takfallet är täckt av spån och en takryttare finns. Vapenhuset är något yngre än kyrkan. Sakristian av trä är från 1640-talet och ersatte sannolikt en ursprunglig, mindre sakristia av sten. Kyrkorummet har ett enkelt tredelat paneltak. Altaruppsats, predikstol, läktare i väster samt bänkinredningen tillkom 1740-41.
'Vy över del av innergården med träbänkar, sett mot konservatorsateljen med takluckan synlig ovanför balkongen . På balkongen sitter en grupp människor, män och kvinnor, personal på museet vid ett bord på balkongen. Från vänster till höger, Björn Wennerberg, ?, Viking Fontaine?, Elisabet Tobiaeson och Ingeborg Levinsson. 3 kvinnor och 2 män. Till vänster om balkonger höga spaljeade päronträd invid väggen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7120 med diverse bilder från Hans Lohmander.'
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar klänning med blusande liv, skärp i midjan och vadlång kjol med mjuka veck. Ärmarna armbågslånga med pälskant. Hatt med flor knutet runt hakan och höga handskar. På stolar runt om i rummet sitter presumtiva kunder, samtliga kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av efterföljande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Fynd av en guldgubbe i sållet. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför Brahekyrkan på Visingsö 2005. Så kallade guldgubbar är små och tunna bleck av guld eller guldlegering, ofta inte större än 10-20 mm höga med bilder, ofta människor eller djur. Bilden framställs med stämpel eller är formade med hjälp av ett spetsigt verktyg. De hör till den yngre delen av järnåldern.
Svenska Sjukhuspersonalförbundet på Karlstads Stadshotell. När det två våningar höga hotellet stod färdigt 26 april 1871, fanns 45 rum att hyra. Drygt trettio år senare fick hotellet en tredje våning. Denna hade en något enklare standard och kallades då turistvåningen. Flera om- och tillbyggnationer har sedan gjorts genom åren och delar av hotellet är numera kulturminnesmärkt. Under 90 år drevs hotellet av familjen Odén. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. "Silverhuset" som fick sitt namn sedan kungen frågat om huset var byggt i silver istället för sten, då kostnaderna var så höga till följd av de dyra och tidskrävande grundläggningsarbetena. Det s k silverhuset/Ivnetariekammare 1 uppfördes för förvaring av materiel från tolv linjeskepp. På bottenplan torkades och förvarades trossarna och på våningarna ovanför förvarades materiel som tåg och segel.
Fotodokumentation på Marinbasen i Karlskrona. T v: Spruthuset. Mitt i bild: "Silverhuset" som fick sitt namn sedan kungen frågat om huset var byggt i silver istället för sten, då kostnaderna var så höga till följd av de dyra och tidskrävande grundläggningsarbetena. Det s k silverhuset/Ivnetariekammare 1 uppfördes för förvaring av materiel från tolv linjeskepp. På bottenplan torkades och förvarades trossarna och på våningarna ovanför förvarades materiel som tåg och segel.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.