Värdshusbyggnaden eller brunnssalongen till hälsobrunnen Ekkällan i Linköpings södra delar. Initiativtagare till brunnen var läkaren och en av Linnés lärjungar, Johan Otto Hagström, som år 1761 lyckades förmå stadens magistrat att satsa på en brunnsrörelse i området. Verksamheten var igång till i början av 1800-talet. Huset är det enda som för eftervärlden minner om hälsokällans verksamhet.
Från 299 kr
Ett medfaret fotografi som ändå ger en bild av hur Älvestad kyrka tog sig ut före en förödande brand år 2007. Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talet men vid tiden för bilden återstod inte mycket från byggnadens äldsta tid. Vid en stor ombyggnad år 1756 sparades endast delar av långhuset och 1836 erhöll kyrkan ett nytt torn. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
En för tiden unik vy över Linköpings östra utkanter. Utblick över delar av Kungsladugårdsområdet och den blivande stadsdelen Kallerstad mot norr. I förgrunden bebyggelsen i området Tomteboda mellan järnvägen (Ringstorpsbanan) och den allékantade Norrköpingsvägen. Närmast kameran lägenheten Hagalund som upplysningsvis att namnge den senare utlagda Hagalundsvägen. Bortom fälten anas Kallerstad gård. Odaterad bild som med trovärdighet kan knytas till 1910-talets första år.
Före färdigställandet av Braskens bro 1965, förbands stadens delar vid Tannefors med denna till synes skrangliga bro. Överfarten, som var belägen söder om Stallgården, mäktade inte med dubbla körfält varför trafiken fick passera växelvis. På bägge sidor om körbanan fanns gångbanor.
Ett tidigt ögonblick från Medevi brunn. Enligt påskrift vy från byggningen Vobis mot Stora gången. Till vänster ses delar av Dalbyggningen, Schefferska byggningen och kyrkan. Gruppen till höger sitter på trappan till Kastellet och i fonden skymtar Stora badhuset och handelsbodar. Bland personerna ses bland andra makarna Düben, fröken Olga Nordin, doktor Björklund och fru Weinberg för att nämna några.
Linköpings länscellsfängelse var bland landets första cellfängelse att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats 1844. Fortifikationsofficeren och arkitekten Carl Fredrik Hjelm hade upprättat typritningarna som kom att få stort genomslag för landets fängelser. Anläggningen i Linköping börjades redan 1842 och var i alla delar klart 1846.
År 1926 påbörjades en arkeologika undersökning av området omedelbart väster om klosterkyrkan i Vadstena. Lämningarna lyfte fram delar av platsens forna munkkloster och som synes rönte undersökningen stort intresse. Här en större grupp samlad för att upplysas om de resultatet som nåtts till sommaren 1928.
Delar av området Sandbäcken i Linköping. Kameran var riktad närmast rakt österut från lasarettsområdet. Notera stadens äldre idrottsplats i bildens mellangrund. Fotoåret 1910 hade den utvecklats från en öppen yta utan några vidare faciliteter till en anläggning med tydlig idrottsprofil. Innan decenniet var till ända kom behovet av en mer anpassad arena att mynna ut i förverkligandet av Folkungavallen.
Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till större delen visar bilden bostadsbebyggelsen i stadens södra delar. Två karaktärsbyggnader framträder i Sankt Larskyrkan till vänster och den vid tiden nyuppförda Linnéskolan till höger. Stadsbilden ger en datering till omkring 1910. Vy mot nordost från Kjettilberget.
I trakten av Ljung sommaren 1899. I bakgrundens dis skymtar Sjöbacka ångsåg som anlagts 1897 av koncernen O. Lyrholm & Co med säte i Göteborg. Mängden timmer och färdiga virkesvaror visar att verksamheten redan var väl etablerad. Bostadshuset i bildens mitt disponerades rimligtvis av sågens förvaltare, möjligtvis med rum för delar av den övriga arbetsstyrkan.
Linköping 1928 och i stadens västra delar krävde tidens expansion en ny trafiklösning. Arbetet med Östgötagatans utläggning var långdragen. Befintlig bebyggelse var av nöden tvungen att rivas, såväl i stråkets längsled som i bredd. För att nå önkvärd vidd vid korsningen med Hunnebergsgatan fick domkyrkokomministerns boställe skatta sitt gårdshus, som i boställets fall låg utmed gatan.
Interiör från domkyrkoförsamlingens församlingshem i Linköping. Byggnaden är i delar starkt präglad av att frimurarna från 1810 ägde och brukade huset för sin verksamhet i över 100 år. Före frimurarna fungerade bygganden som skolan (1230-1804) och gymnasium (1627-1804). Bilden visar den så kallade Högtidssalen efter konserveringsarbete utfört av Östergötlands museum 1965.
Likt åtskilliga av Östergötlands herresäten räknar Grenholm medeltida ursprung. Gårdens äldsta kända manbyggnad ligger som ruin ett gott stycke öster om nuvarande anläggning, men även bebyggelsen vid gårdens rådande läge är av hög ålder. Detta visas bland annat genom gårdens kapell från 1500-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden bör emellertid till sina äldsta delar ha tillkommit under senare delen av 1600-talet.
Det forna stallet till Linköpings gamla komministergård står i delar kvar i skrivande stund. Dess öde torde diskuterats när Östgötagatan drogs genom området och ersatte Kattbrunnsgatan med en något mer ostlig riktning. Resultat blev att behålla stallet men en nödtvungen halvering av byggnaden måste till och den nya gaveln fick byggas snedställd mot den nya gatan. Vy från nordost 1929.
Ett illustrativt panorama över Linköpings västra delar. Av mer monumentala anläggningar kan till vänster lyftas stadens vattenreservoar och länets cellfängelse. Därefter är Linköpings slott och domkyrka är lätt igenkännliga liksom Trädgårdsföreningens vida utbredning i bildens förgrund. Däremellan finns mycket att finna för den intresserade, främst utmed Barnhems-, Djurgårds- och Drottninggatan.
Kameran hamnade lite på sned men för den intresserade blev det ändå ett tacknämligt resultat. Vy längs Platensgatan i Linköping i riktning mot söder och stadens centrala delar. Till vänster Östgöta Brandstodsbolags kontor och till höger stadens teater. Året var 1906.
Vy från Högabacken mot det som fanns av dagens centrala delar av Rimforsa 1902. En ny tid för det blivande samhället har emellertid precis brutit in. Till höger om stugan skymtar den då nyligen färdigställda stationsbyggnaden, stoppställe på den just 1902 invigda Östra centralbanan. Till höger i dis ses ligger ortens gästgiveri, ett uttryck för det äldre rese- och transportväsendet.
Suddig men unik vy från Linköping. Fotografen stod ungefärligen på platsen för dagens västra landfäste av Drottningbron. Närmast till vänster ses bebyggelsen i det forna Tannefors kvarter nr. 27 som till delar tillhörde Jon Asklunds tobaksfabrik. I fonden skymtar Stångebro som den såg före Kinda kanals tillkomst i början 1870-talet. Fototiden uppskattad till omkring 1865.
Ännu i skrivande stund annonseras Gust. Sundström på dennes gamla handelsbod i Gottlösa. Bakom namnet stod Gustaf Sundström som inflyttade till orten 1889 för att överta affären. Bilden visar det intilliggande bostadshuset som till synes till delar även användes som butik.
Det tyska cirkussällskapet Carl Hagenbeck gästar Linköping sommaren 1916. Det stora cirkustältet har slagits upp på ytan invid stadens fasta cirkusbyggnad. Den hade stått klar 1912 och ligger ännu i skrivande stund utmed Platensgatans norra delar. Byggbolagets idé var att hyra ut lokalerna till tidens mångtaliga cirkussällskap men även för andra publikdragande arrangemang.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.